<h3>Utifr&aring;n forskning</h3>
<p>Ett interkulturellt f&ouml;rh&aring;llningss&auml;tt kr&auml;ver f&ouml;rm&aring;ga att vara &ouml;ppen f&ouml;r det nya, och att olika tankes&auml;tt och v&auml;rderingar genomsyrar hela organisationen (Pirjo Lahdenper&auml; i Interkulturellt perspektiv 2006). N&auml;r man pratar om interkulturellt l&auml;rande t&auml;nker man kanske f&ouml;rst p&aring; olika nationaliteter men det g&aring;r &auml;ven att tolka p&aring; individniv&aring;, alla har en egen &rdquo;hemkultur&rdquo; d&auml;r egna erfarenheter och traditioner p&aring;verkar. Det handlar om en medvetenhet att det finns andra tankes&auml;tt och v&auml;rderingar i andra milj&ouml;er och det kr&auml;ver kunskap menar Pia Lahdenper&auml;, professor i pedagogik med interkulturell inriktning. Mlekov och Widell (2003) p&aring;pekar att m&aring;ngfald inneb&auml;r att man ser olikheter som en tillg&aring;ng och f&ouml;r en levande diskussion i det dagliga arbetet.<br />Loris Malaguzzi, grundare av Reggio Emilia pedagogiken ans&aring;g att pedagogerna p&aring; f&ouml;rskolan skulle utveckla barnens alla uttrycksm&ouml;jligheter. Pedagogen skulle ses som en medforskare och ta tillvara barnets kompetens och nyfikenhet. Det ligger till stor grund f&ouml;r dagens pedagogik i svensk f&ouml;rskola. Som pedagog kr&auml;vs det att man bortser fr&aring;n det f&ouml;r givet tagna och tar vara p&aring; barnens &ouml;nskningar och fr&aring;gor och g&ouml;r dem delaktiga i l&auml;rprocessen f&ouml;rst d&aring; kommer lusten in i arbetet menar Lenz Taguchi (2005).<br /><br />Lahdenper&auml;, Pirjo (2006). Interkulturella perspektiv, pedagogik i m&aring;ngkulturella l&auml;rande milj&ouml;er. Lund: Studentlitteratur AB<br />Mlekov, Katarina &amp; Widell, Gill (2003). Hur vi m&ouml;ter m&aring;ngfald p&aring; arbetsplatsen. Lund: Studentlitteratur.<br />&Aring;berg, Ann &amp; Lenz Taguchi, Hillevi (2005). Lyssnandets pedagogik- etik och demokrati i pedagogiskt arbete. Stockholm: Liber.</p>
<h3>M&aring;l&nbsp;</h3>
<p>Att barnen lyssnar p&aring; varandra</p>
<p>Att barnen k&auml;nner delaktighet i sin egna kultur och visar intresse f&ouml;r andra kulturer.</p>
<p>Att barnen v&aring;gar uttrycka sig.&nbsp;</p>
<p>Att barnens f&ouml;rm&aring;ga att fungera enskilt och i grupp st&auml;rks.</p>
<p>P&aring; f&ouml;rskolan finns en pedagog som ansvar hur kulturpengen anv&auml;nds.</p>
<h3>M&aring;lkriterier</h3>
<p>Genom dokumentation i l&auml;rloggar, bloggar, kartl&auml;ggning, sociala medier ser vi:</p>
<p>- att barnen uttrycker sig genom flera olika uttrycksformer&nbsp;</p>
<p>- att barnen delger varandra utifr&aring;n sina kulturella erfarenheter</p>
<p>- <span style="display: inline !important; float: none; background-color: transparent; color: #444444; font-family: 'Helvetica Neue',Helvetica,Arial,sans-serif; font-size: 14px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; letter-spacing: normal; orphans: 2; text-align: left; text-decoration: none; text-indent: 0px; text-transform: none; -webkit-text-stroke-width: 0px; white-space: normal; word-spacing: 0px;">att barnen visar trygghet mot varandra och f&ouml;rm&aring;ga att v&auml;rna om sin egen integritet</span>.</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Vi ser att vi systematiskt dokumenterar hur vi anv&auml;nt kulturpengen.&nbsp;</p>
<p>H&ouml;gre resultat i NKI samt i Nacka kommuns enk&auml;t.</p>
<h3>Syfte</h3>
<p>V&aring;r verksamhet ska pr&auml;glas av ett interkulturellt f&ouml;rh&aring;llningss&auml;tt, d&auml;r vi l&aring;ter olika &aring;sikter och syns&auml;tt berika varandra samt att olikheter ses som en tillg&aring;ng. Vi utg&aring;r fr&aring;n barnens kunskaper och erfarenheter.&nbsp;</p>
<p>&nbsp;</p>
<h3>Metod&nbsp;</h3>
<p>Hos oss p&aring; Sm&ouml;rblomman v&auml;rnar vi om m&ouml;tet. Vi ser och uppm&auml;rksammar alla barn och vuxna som kliver in innanf&ouml;r v&aring;ra grindar.&nbsp;<br />Vi har gemensamma aktiviteter p&aring; huset: Ljusfesten, midsommar, Lucia, skr&auml;pplockarvecka, fixarkv&auml;ll, ect.&nbsp;<br /><br />Vi uppm&auml;rksammar alla olika nationaliteter p&aring; f&ouml;rskolan med gemensamma temaveckor. Aktiviteterna utg&aring;r fr&aring;n barnens f&ouml;rm&aring;gor.&nbsp;<br />Vi st&auml;rker barnens identitet och sj&auml;lvk&auml;nsla genom att lyfta allas kompetenser och f&ouml;rm&aring;gor i gruppaktiviteter. N&auml;r barngrupperna f&ouml;r&auml;ndras l&auml;gger vi extra fokus p&aring; gruppst&auml;rkande &ouml;vningar/lekar i sm&aring; grupper.&nbsp;<br />Vid konfliker lyssnar vi in alla barns egna upplevelser av situationen (L&auml;s mer om detta i v&aring;r plan mot diskriminering och kr&auml;nkande behandling)</p>
<p>Genom att arbeta med olika skapande aktiviteter ger vi barnen tillg&aring;ng till olika uttrycksformer.</p>
<p><strong>Uppt&auml;ckarna:</strong></p>
<p>Vi bygger Uppt&auml;ckarnas gruppkultur i alla situationer under dagen. Ex saker vi g&ouml;r p&aring; samlingen, att vi har dukv&auml;rdar, hur vi g&ouml;r n&auml;r vi sk&ouml;ljer tallriken, vilka lekar som &auml;r popul&auml;ra osv. De vuxna &auml;r en del av gruppen.</p>
<p>V&aring;r flerspr&aring;kighet siktar sig mest mot engelska, framf&ouml;rallt s&aring;nger.</p>
<p>Vi uppmuntrar barnens fantasilek och ser att vi har en grupp lekglada barn som anv&auml;nder sin fantasi f&ouml;r att skapa lekar med olika inneh&aring;ll. De vuxna &auml;r lekbara och deltar om barnen s&aring; &ouml;nskar. Vi &auml;r medvarande (aktivt n&auml;rvarande) s&aring; att vi kan referera till s&aring;dant som vi sett barnen leka. Genom att st&auml;lla fr&aring;gor f&ouml;rdjupar vi barnens lek.</p>
<p>Vi skapar i olika material och tekniker utifr&aring;n tradition, aktuella teman eller barnens intressen.Vi anv&auml;nder oss av sagor och meningsb&auml;rande figurer p&aring; samlingar och l&auml;svila och uppmuntrar barnen att g&ouml;ra detsamma. Det &auml;r vanligt med teaterf&ouml;rest&auml;llningar av barnen.</p>
<p>Inflytande &auml;r en viktig del av Uppt&auml;ckarnas kultur. Allt sker utifr&aring;n gruppmedlemmarnas intressen och &ouml;nskem&aring;l eller fr&aring;n s&aring;dant de vuxna sett barnen intressera sig f&ouml;r.</p>
<p>&nbsp;</p>
<h2>Analys (hur blev resultaten? Vilka metoder/arbetss&auml;tt blev framg&aring;ngsrika? P&aring; vilket s&auml;tt?)</h2>
<p>&nbsp;</p>
<h2>Uppf&ouml;ljning (h&auml;r ska pedagogen tillsammans med barnen reflektera &ouml;ver arbetet och prata om det vi gjort, var och en efter egen f&ouml;rm&aring;ga. Vi dokumenterar i barnens l&auml;rlogg).</h2>
<h2>Utv&auml;rdering (verktyg som g&aring;r att anv&auml;nda &auml;r dokumentation, observation, reflektionssamtal med barnen, pedagogisk dokumentation mm.)</h2>
<p>&nbsp;</p>
<p>&nbsp;</p>
<h2>Utveckling (Hur g&aring;r vi vidare? Vart ska vi).</h2>

utvecklar sin identitet och känner trygghet i den,

utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga,

känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer,

utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama,

Smörblommans kulturplan 2018-2019 Upptäckarna

Matriser i planeringen

Uppgifter