Hedvigslund Plan mot diskriminering och kränkande behandling 17/18

Vi strävar efter att vara en förskola som präglas av mångfald och respekt inför varandras olikheter, alla olika sätt att leva och vara ska ses som självklart.

Utifrån forskning, beprövad erfarenhet och/eller vetenskaplig grund.

Christian Eidevald

Christian Eidevald tar upp Hellman som studerat hur individer förhåller sig. Forskning visar både internationellt och nationellt att förskolan många gånger förstärker traditionella könsroller genom att oreflekterat gå in i olika händelser/situationer. Forskning visar att om man går in i själva händelsen, situationen och ser de olika positionerna barnet väljer avgör vilka positioner som accepteras av olika individer.Christian Eidevald (2009 s.175) menar att om pedagogerna i sitt bemötandet av barnet utgår ifrån hur man väljer att positionera sig i olika situationer, ger vi dem möjlighet att öva på olika situationer i olika sammanhang, vilket skapar förutsättningar för att hantera olika positioner senare i livet till barnet.

 "Olika barn är redo för olika mycket ansvar i olika situationer, inte om man är flicka eller pojke eller hur gammal man är"(Eidevald 2009 .176).

Christian menar vidare utifrån sin forskning  att om barnet ges möjlighet att träna sig i att uttrycka sina känslor och önskningar kan därmed all barn bli rustad för att senare i livet använda sig av språket för dessa ändamål. Då ger vi barnet ett verktyg att kunna förklara med ord vad de vill ha och berätta med egna ord hur de upplevt olika situationer utan att bli betraktad utifrån vilket kön man har.

• Eidevald, Christian (2009). Det finns inga tjejbestämmare. -Att förstå kön som position i förskolans vardagsrutiner och lek. Jönköpings Universitet (https://www.youtube.com/watch?v=0x-lYb5byUI)

Gunilla Guvå
Från jag till vi. Det innebär att vi arbetar tillsammans i grupp och vi pedagoger är en viktig del i att leda barnen för att skapa struktur och sammanhållning. Att skapa ett bra gruppklimat är grunden för att alla barn ska komma till sin rätt och kunna utvecklas utifrån sina olika förutsättningar, vilket är viktigt för att barn ska kunna integreras och även inkluderas i en förskola. (Taget från Bokus.se om boken "Från jag till vi")

Firo
Firo, Fundamental Interpersonal Relations Orientation. Modellen utvecklades av den amerikanske psykologen Will Schutz under Koreakriget, när han undersökte varför olika grupper i amerikanska flottan fungerade olika bra, trots att de hade likvärdig utbildning och samma redskap. Mycket kortfattat handlar FIRO om att alla grupper alltid befinner sej i någon av tre givna faser - tillhörandefasen, rollsökningsfasen eller samhörighetsfasen - och att gruppen fungerar olika och behöver olika typer av styrning beroende på vilken fas den befinner sej i. 

 

Maslows behovstrappa. (https://www.discanalys.com/maslows-behovstrappa/)

Maslows behovstrappa, eller behovshierarki som den även kallas, är en modell som presenterades 1943 av den amerikanske psykologen Abraham Maslow i artikeln “A Theory of Human Motivation” och som publicerades i den vetenskapliga tidskriften Psychological Review. I sin senare bok, Motivation and Personality från 1954, vidareutvecklade Maslow sin teori.

Modellen förklarar hur människor prioriterar sina olika behov.

De olika nivåerna

Även om modellen på svenska kallas för behovstrappa så är den utformad som en pyramid.

Pyramiden har fem nivåer.

1. Grundläggande behov

2. Behov av trygghet

3. Behov av kärlek och gemenskap

4. Behov av uppskattning

5. Behov av självförverkligande

 

Längst ner i botten finns de grundläggande behoven (1) som mat, kläder och tak över huvudet. Där efter följer behovet av trygghet (2), behovet av kärlek och gemenskap (3) och behovet av uppskattning (4). Överst i pyramiden hittar vi behovet av självförverkligande (5).

Enligt Maslows teori måste behoven på de lägre nivåerna först vara tillfredsställda för att människor ska bli tillräckligt motiverade för att uppfylla behoven på de högre nivåerna – därmed liknar modellen en trappa som man succesivt klättrar upp på. 

Barnkonventionen (https://unicef.se/barnkonventionen)

FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn. 196 länder har skrivit under och förbundit sig att följa reglerna. USA är det enda land som inte ratificerat barnkonventionen. Det är vårt uppdrag att hjälpa de anslutna länderna att hålla vad de lovat. 

 

Mål (Förväntat resultat, vilken förmåga/förmågor ska barnen ges möjlighet att utveckla)

• Att inget barn ska bli utsatt för diskriminering eller kränkande behandling utifrån de sju diskrimineringsgrunderna (Kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder)
• För att motverka diskriminering och kränkande behandling strävar vi mot att utveckla varje barns förmåga:

      - till empati, 

      - att ta hänsyn, 

      - visa solidaritet, 

      - att reflektera, analysera över olika vardagliga dilemman,

      - respektera varje individ.

• För att motverka diskriminering och kränkande behandling strävar vi mot att varje barn utvecklar sin:

      - identitet,

      - självkänsla/medkänsla

  Målkriterier (hur ser vi att målet är nått, mätbart)

     - Utfört trygghetsvandring och efter reflektion/analys är åtgärder.

     - När vi ser att barnen uppmärksammar varandras känsloyttringar på ett positivt sätt.

     - När barnen är delaktiga i reflektionen av vad som hände.

     - När vi ser och hör att barnen ber om hjälp eller erbjuda hjälp.

     - När vi ser att barnen gör egna individuella val, fast samtidigt ha en förståelse för att man kan gör olika.

Syfte ( varför gör vi detta, beskriv barnens intressen och förmågor.)

Förskolan ska bli en trygg plats där alla har samma värde.

Metod ( Pedagogernas förhållningssätt, hur utformar vi miljön för att utmana i förmågorna ?

Trygghetsvandring - inför varje nytt läsår gör vi trygghetsvandringar med barnen på förskolan. Det går till så att barnen får gå runt, en och en eller tillsammans med en kompis, och dokumentera var på förskolan de känner sej trygga respektive otrygga. Resultatet analyserar vi och tar med i vår likabehandlingsplan.

Förhållningssätt - vi pedagoger ska ha ett öppet förhållningssätt och våra värderingar ska utgå utifrån styrdokumenten. Vi lägger inte in några värderingar och lyfter olikheter till något positivt. 

Att ha en bredd i det pedagogiska materialet där vi lyfter den 7 olika diskrimineringsgrunderna - vi tänker på att ha böcker, bilder och material som visar olika familjekonstellationer och nationaliteter.

När vi startar upp vår verksamhet på höstterminen skriver vi i september en kartläggning på gruppnivå. I den skriver vi ner det här bl.a.

• Våra rutiner - när äter vi? När har vi samling?
• Vad ser vi för intressen i barngruppen?
• Vad ser och hör vi bland barnen - hur talar de med varandra? hur delar de upp sej vid lek, är det efter intressen, kön, gamla kompisar osv? hur är klimatet i gruppen?
• Vad har vi för åtgärder om vi tex ser att barnen har ett hårt språk mot varandra eller delar upp sej väldigt tydligt efter kön. 

När vi har skrivit vår kartläggning börjar vi aktivt arbeta med den och med gruppen genom olika samarbetaövningar för att stärka vi-känslan i gruppen. Vi är medvetna om att gruppen går igenom olika faser (FIRO-modellen) och arbetar också därefter. 

Hela tiden under året återkommer vi till vår kartläggning för att revidera den om vi märker att det behövs - skriver in nya aktiviteter, rutiner eller saker som vi ser i gruppen eller ändrar någon aktivitet, rutin osv. 

Analys (hur blev reslutaten? Vilka metoder/arbetssätt blev framgångsrika? På vilket sätt?)

Uppföljning (här ska pedagogen tillsammans med barnen en bit in i arbetet reflektera och prata om det vi gjort. Var befinner vi oss nu? Hur går vi vidare?)

Utvärdering (verktyg som går att använda är dokumentation, observation, reflektionssamtal med barnen, pedagogisk dokumentation mm. Utvärdering gör vi minst en gång per termin eller efter behov).

Utveckling (Hur går vi vidare? Vart ska vi).