Religion Årskurs 8

Det vi kommer att behandla i religionskunskap detta år är tre arbetsområden, Sverige och kristendom, sekularisering samt nya religiösa rörelser. Vi kommer att börja med hur Sverige blev ett kristet land och kristendomens utveckling i Sverige fram till idag. Sverige blev ett kristet land vid mitten av 1000-talet. I början var svenskarna katoliker men på 1500-talet bestämde Gustav Vasa och riksdagen att svenskarna skulle bli protestanter, staten och kyrkan bands ihop till en statskyrka. Nästan tusen år efter kristendomens införande, år 2000, skildes staten och kyrkan åt. Vi kommer att studera hur denna utveckling gick till och hur religionen påverkar oss i Sverige idag.
Vi kommer även att läsa om sekularisering, med andra ord varför religionen blir mindre betydelsefull i vissa delar av världen idag.
Slutligen kommer vi även att studera nya religiösa rörelser. Under senare tid så har det bildats hundratals nya religiösa rörelser runt om i världen. Vi skall undersöka hur dessa har vuxit fram och vilka orsaker som ligger bakom.

Veckoplanering

v. 15 Kristendomen i Sverige

v. 16 Kristendomen i Sverige och sekularisering

v. 17 Sekularisering

v. 18 Repetition och instuderingsuppgifter samt skriftligt prov

v. 19 Fördjupningsuppgift Nya religiösa rörelser

v. 20 Fördjupningsuppgift Nya religiösa rörelser

v. 21 Muntliga redovisningar

Examinationer

v. 18 Skriftligt prov (se instuderingsuppgifter senare)

v. 21 Fördjupningsuppgift Nya religiösa rörelser

Konkretisering av målen

Eleverna skall efter avslutad kurs kunna följande

inför provet:

- Hur kristendomen har utvecklats i Sverige under 1000 år

- Hur påverkar religionen en kristen människas liv i Sverige

- Hur kristendomen och samhället har och fortfarande påverkar varandra i Sverige

- Vad sekularisering är och varför den ökar i vissa delar av världen

- Vad det kan innebära att leva utan att tro på en gud

- Centrala religionskritiska begrepp

i samband med muntliga redovisningar:

- Likheter och skillnader mellan traditionella religioner och nya religiösa rörelser

- Varför många människor söker sig till nya religiösa rörelser

- Ge exempel på nya religiösa rörelser

- Förklara skillnaden mellan religion och sekt

Läroplansmål

Syfte

• analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,
• analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället,
• söka information om religioner och andra livsåskådningar och värdera källornas relevans och trovärdighet.

Centralt innehåll

• Nya religiösa rörelser, nyreligiositet och privatreligiositet samt hur detta tar sig uttryck.
• Sekulära livsåskådningar, till exempel humanism.
• Kristendomen i Sverige. Från enhetskyrka till religiös mångfald och sekularisering.
• Konflikter och möjligheter i sekulära och pluralistiska samhällen, till exempel i frågor om religionsfrihet, sexualitet och synen på jämställdhet.
• Riter, till exempel namngivning och konfirmation, och deras funktion vid formandet av identiteter och gemenskaper i religiösa och sekulära sammanhang.

Kriterier

• Dessutom för eleven enkla resone­mang om likheter och skillnader inom och mellan några religioner och andra livs­ åskådningar.
• Eleven kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva enkla samband med enkla och till viss del underbyggda resonemang.
• Eleven kan också föra enkla resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och hur identiteter kan formas av reli­gioner och andra livsåskådningar på ett sätt som till viss del för resonemanget framåt.
• Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett i huvudsak fungerande sätt samt för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
• Dessutom för eleven utvecklade resonemang om likheter och skillnader inom och mellan några religioner och andra livsåskådningar.
• Eleven kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva förhållande­ vis komplexa samband med utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang.
• Eleven kan också föra utvecklade resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sam­ manhang och hur identiteter kan formas av religioner och andra livsåskådningar på ett sätt som för resonemanget framåt.
• Eleven kan söka infor­mation om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett relativt väl fungerande sätt samt för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
• Dessutom för eleven välutvecklade och nyanserade resonemang om likheter och skillnader inom och mellan några religioner och andra livsåskådningar.
• Eleven kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva komplexa samband med välutveck­lade och väl underbyggda resonemang.
• Eleven kan också föra välutvecklade och nyan­serade resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och hur identiteter kan formas av religioner och andra livsåskådningar på ett sätt som för resonemanget framåt och fördjupar eller breddar det.
• Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett väl fungerande sätt samt för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informa­tionens och källornas trovärdighet och relevans.