Folkhälsa startar med bra hälsa hos barn och ungdomar

Vi kommer att diskutera och problematisera folkhälsa ur olika perspektiv men främst hur det påverkar barn och unga. Vi kommer att diskutera hälsa ur olika perspektiv med fysisk, social och psykisk hälsa. Materialet till kursen baseras på folkhälsomyndighetens olika artiklar samt texter från Riksidrottsförbundet och Sveriges Olympiska kommitté. Arbetet kommer sen att testas av i form av ett prov med tre redan givna frågor och där materialet kan tas med vid provtillfället. Tiden för provet är 30 min och ni kan välja att göra det muntligt eller skriftligt. Schema för resten av terminen bifogas också.

er v. 17  

Måndag: INTRO HÄLSA Uppvärmnings Bingo, Kinball, Berätta om Hälsa och hälsoläget för barn och ungdomar idag. 

Onsdag: 9AD INTRO HÄLSA 

9BC: Lek, BEEP -Fortsättning Hälsa 

Torsdag: Lek, BEEP – Fortsättning Hälsa 

Lektioner v. 18 

Onsdag: Social hälsa – samarbete och tilltro,

Torsdag: Doping och kosttillskott, Sumoboll, Chacha slide ev kompletterande dans, Dusch och hygien  

Lektioner v. 19 

Måndag: Doping och kosttillskott, Sumoboll, Chacha slide ev kompletterande dans, Dusch och hygien  

Onsdag: Intro friluftslivsdag år 1-3, Sumoboll, Avslappning – mental träning

Lektioner v. 20 

Måndag: 9B Simning , 9C Diskussioner – Skriftlig reflektion på lektionstid /Tid för planering av Friluftslivsdag, Ok att ta med texter och begreppsordlista. 

Onsdag: 9B Diskussioner – Skriftlig reflektion på lektionstid /Tid för planering av Friluftslivsdag, Ok att ta med texter och begreppsordlista. 9ACD Simning 

Torsdag: 9AD Diskussioner – Skriftlig reflektion på lektionstid /Tid för planering av Friluftslivsdag, Ok att ta med texter och begreppsordlista. 

Lektioner v. 21:  

Måndag/Torsdag: Planering av friluftslivsdag/valfri aktivitet om tid finnes.

Onsdag: Orientering Savelgärdet 

Lektioner v. 22: 

Måndag: Orientering Samling nedanför Bergebobacken, jogga upp!

Tisdag förmiddag: 29/5 Friluftslivsdag med år 1 och 3 

Onsdag:  Ute på grusplanen /Orientering för de som missat/Ev. Utvärdering av friluftsliv 

9D André lektion 

Torsdag: Orientering – Samling nedanför Bergebobacken, jogga upp!

Lektioner v. 23: 

Måndag: Grusplanen fem kamp

 

FILM: 

Hur bidrar Idrotten till hälsa och finns det några  faror med den? 

https://www.youtube.com/watch?v=gbPx7WOdiKM 

Fysisk aktivitet och matvanor 

Fysisk aktivitet och hälsosamma matvanor främjar var för sig och tillsammans god hälsa och välbefinnande samt har en sjukdomsförebyggande effekt. För att minska sjukdomsbördan kopplad till fysisk inaktivitet och ohälsosamma matvanor behöver fler vara regelbundet fysiskt aktiva och minska på stillasittandet, samt äta mer hälsosamt. 

Folkhälsomyndigheten arbetar för att skapa förutsättningar för hälsofrämjande levnadsvanor. Det gör vi genom att följa befolkningens hälsoläge och analysera dess bakomliggande faktorer. En betydelsefull del i folkhälsoarbetet är åtgärder som syftar till att förbättra och främja fysisk aktivitet och hälsosamma matvanor i befolkningen. I detta arbete är det viktigt att ta hänsyn till socialt och ekonomiskt utsatta grupper för att kunna minska skillnader i hälsa. 

Folkhälsomyndigheten är samordnande myndighet för det mål i friluftslivspolitiken som handlar om friluftsliv för god folkhälsa. Vi är även nationell kontaktpunkt för WHO:s arbete inom icke smittsamma sjukdomar och för arbetet med hälsofrämjande fysisk aktivitet (HEPA) inom EU och WHO:s Europaregion. Vi har även ett tidsbegränsat uppdrag kopplat till dessa båda områden som bland annat innebär att vi, tillsammans med Livsmedelsverket, ska lämna förslag på hur aktörer på nationell, regional och lokal nivå kan medverka i ett långsiktigt arbete för att främja hälsa relaterad till matvanor och fysisk aktivitet. 

Fysisk aktivitet 

De svenska rekommendationerna för fysisk aktivitet följer de från WHO som bland annat innebär att alla vuxna rekommenderas vara fysiskt aktiva sammanlagt minst 150 minuter per vecka av minst måttlig intensitet (vid hög intensitet rekommenderas 75 minuter per vecka). Det är även viktigt att motverka långa perioder av stillasittande, eftersom stillasittande i sig är en riskfaktor för hälsan, även bland personer som i övrigt är fysiskt aktiva. Fysisk inaktivitet finns med bland de tio främsta riskfaktorerna i Sverige för förlorade friska levnadsår. 

Matvanor 

Under de senaste 30 åren har mycket förändrats vad gäller bland annat utbud, pris, tillgänglighet, marknadsföring, portionsstorlekar och sociala normer som sammantaget har lett till en förändrad matkonsumtion. Ohälsosamma matvanor, såsom ett lågt intag av frukt och grönsaker samt ett högt intag av salt, är bland de främsta riskfaktorerna för sjukdomsbördan i Sverige. 

Övervikt och fetma 

Andelen personer med fetma i Sverige har tredubblats sedan 1980-talet och fortsätter öka. År 2015 var andelen 14 procent hos såväl kvinnor som män. Samtidigt var andelen med övervikt 29 procent bland kvinnor och 42 procent bland män. Ett högt body mass index (BMI) återfinns bland de fem främsta riskfaktorerna i Sverige för förlorade friska levnadsår. 

Källa: https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/fysisk-aktivitet-och-matvanor/ 

Fysisk aktivitet 

Fysisk aktivitet och inaktivitet har många effekter på människors hälsa och på folkhälsan i stort. Fysisk aktivitet definieras som all typ av rörelse som ger ökad energiomsättning. 

Hälsofrämjande fysisk aktivitet förbättrar hälsan utan att åsamka skada. Fysisk inaktivitet är en riskfaktor för sjukdomar såsom hjärt-kärlsjukdomar, fetma, typ 2-diabetes, sjukdomar i rörelseorganen, psykisk ohälsa och cancer. Bibehållen fysisk aktivitet genom livet bidrar till att människor kan leva ett oberoende liv långt upp i åldern. 

För att stimulera allmänheten till ökad fysisk aktivitet i sjukdomsförebyggande syfte rekommenderar Folkhälsomyndigheten att personal inom hälso- och sjukvården, med rätt att förskriva fysisk aktivitet på recept(FaR®), använder metoden FaR® samt metoden Motiverande samtal (MI). 

Källa: https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/fysisk-aktivitet-och-matvanor/fysisk-aktivitet/ 

Näringsrekommendationer 

De nordiska näringsrekommendationerna (NNR) har publicerats vart åttonde år sedan 1980. Del 1 av den senaste utgåvan, NNR 2012, lanserades i oktober, 2013. NNR fastställer riktlinjer för kostsammansättning och rekommenderade intag av näringsämnen som ligger till grund för de nationella kostrekommendationer i de nordiska länderna. En omfattande genomgång av det aktuella vetenskapliga läget om mat och hälsa ligger till grund för nya NNR. 

De nordiska näringsrekommendationerna (NNR) är framtaget av en nordisk expertgrupp och de ges ut av Nordiska Ministerrådet. Livsmedelsverket koordinerar NNR nationellt och ger ut råd om kost, liksom om fysisk aktivitet, i linje med NNR. De viktigaste ändringarna från tidigare rekommendationer är tydligare fokus på helheten i kosten, vilka kostmönster som är hälsosamma samt vilken typ av fett och kolhydrater man bör äta istället för hur mycket. 

NNR 2012 kan med stor förenkling, sammanfattas i fem kostråd för friska vuxna 

1. Ät mycket frukt och grönt, gärna 500 gram om dagen. Det motsvarar till exempel tre frukter och två rejäla nävar grönsaker. 

2. Välj i första hand fullkorn när du äter bröd, flingor, gryn, pasta och ris. 

3. Välj gärna nyckelhålsmärkta livsmedel. 

4. Ät fisk ofta, gärna 3 gånger i veckan. 

5. Använd gärna flytande margarin eller olja i matlagningen. 

 

Källa: https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/fysisk-aktivitet-och-matvanor/matvanor/naringsrekommendationer/ 

Rekommendationer 

Enligt internationella riktlinjer från 2011 (WHO) rekommenderar Svenska läkarsällskapet sammanlagt minst 150 minuter fysisk aktivitet per vecka av minst måttlig intensitet. Vid hög intensitet rekommenderas 75 minuter per vecka. 

Rekommendationer för vuxna 

Fysisk aktivitet kan innefatta fritidsaktiviteter såsom friluftsliv, motion/fysisk träning, idrott och trädgårdsarbete, aktivitet i arbetet eller hemmet samt aktiv transport i vardagslivet i form av till exempel promenader och cykling. 

För att främja hälsa, minska risk för kroniska sjukdomar, förebygga förtida död samt för att bevara eller förbättra fysisk kapacitet rekommenderas att: 

• Alla vuxna från 18 år och uppåt, rekommenderas att vara fysiskt aktiva i sammanlagt minst 150 minuter i veckan. Intensiteten bör vara minst måttlig. Vid hög intensitet rekommenderas minst 75 minuter per vecka. Aktivitet av måttlig och hög intensitet kan även kombineras. Aktiviteten bör spridas ut över flera av veckans dagar och utföras i pass om minst 10 minuter. 

• Aktiviteten ska vara av aerob karaktär, där måttlig intensitet ger en ökning av puls och andning, medan hög intensitet ger en markant ökning av puls och andning. 

• Exempel på fysisk aktivitet som uppfyller denna rekommendation är 30 minuters rask promenad 5 dagar per vecka, 20–30 minuters löpning 3 dagar per vecka eller en kombination av dessa. 

• Ytterligare hälsoeffekter kan uppnås om man utöver detta ökar mängden fysisk aktivitet. Detta kan ske genom att öka intensiteten eller antal minuter per vecka eller bådadera. 

• Muskelstärkande fysisk aktivitet bör utföras minst 2 gånger per vecka för flertalet av kroppens stora muskelgrupper. 

• Äldre, det vill säga vuxna över 65 år, bör även träna balans. 

• Äldre eller individer med kroniska sjukdomstillstånd eller funktionshinder, som inte kan nå upp till rekommendationerna ovan, bör vara så aktiva som tillståndet medger. Gravida rekommenderas att vara regelbundet fysiskt aktiva, men valet av aktiviteter kan behöva anpassas till tillståndet. I dessa fall kan specifika rekommendationer erhållas i FYSS (www.fyss.se), en handbok om fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. 

• Långvarigt stillasittande bör undvikas. Regelbundna korta pauser (”bensträckare”) med någon form av muskelaktivitet under några minuter rekommenderas för dem som har stillasittande arbete eller sitter mycket på fritiden. Detta gäller även dem som uppfyller rekommendationerna om fysisk aktivitet ovan. 

Fysisk aktivitet minskar risken för: 

• förtida död, oavsett orsak 

• hjärtkärlsjukdom, till exempel högt blodtryck, kärlkramp, hjärtinfarkt, stroke 

• metabola sjukdomar, till exempel typ 2 diabetes,  

• cancer, till exempel tjocktarms- och bröstcancer 

• fall och benbrott, till exempel höftfraktur 

• psykisk ohälsa, till exempel demens, depression. 

Generellt kan dock sägas att: 

• vinsterna med fysisk aktivitet överväger riskerna 

• fysisk aktivitet av måttlig intensitet är förenad med mycket små risker 

• gradvis ökning av tid och eller intensitet minskar riskerna. 

 

Källa: https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/fysisk-aktivitet-och-matvanor/fysisk-aktivitet/rekommendationer/ 

AKTIVITETSPYRAMIDEN 

Vanliga kläder är också träningskläder! Glöm inte vardagsmotionen, den utgör basen i ditt aktiva liv. Vi berättar mer genom Aktivitetspyramiden.  
 
Aktivitetspyramiden är ett allmänt råd för fysisk aktivitet, den ger en riktlinje för vardagsmotion, träning och vila i båda omfattning och intensitet.  

 

Mer om pyramiden 
Det är Fysisk aktivitet i Sjukdomsprevention som tagit fram pyramiden. Basen av pyramiden utgörs av vardagsmotion som ska utföras 30 minuter, helst varje dag. Vardagsmotion är allt från raska promenader till trädgårdsarbete. Det viktiga är att utförandet ska vara något ansträngande, men att du fortfarande ska kunna prata. Du ska alltså kunna hålla ett så kallat ”snack-tempo”.  
 
Utöver vardagsmotionen kan du både konditions- och styrketräna – beroende på vad du tycker är kul och har för mål. Kika på omfattning och intensitet för att få en känsla av hur mycket du bör hålla igång för att må bra. Högst upp i pyramiden finns inaktivitet, det ska utgöra en så liten del av din vardag som möjligt.  
 
Börja träna 
Steget från ett helt inaktivt liv till att börja träna kan kännas långt, så börja med basen! Utmana dig själv, eller någon i din närhet, att få ihop 30 minuters vardagsmotion varje dag. 
  
Speciella fall 
Ålder eller kroniska sjukdomar som försvagar musklerna kan leda till att man måste börja med styrketräning för att ens kunna göra promenader möjliga. 

http://www.karlstad.friskissvettis.se/nyheter/mer-om-tr%C3%A4ning-aktivitetspyramiden 

Skillnader i hälsa påverkar samhällets utveckling 

PUBLICERAT 14 MARS 2018 

Folkhälsan i Sverige är god i ett internationellt perspektiv och utvecklas positivt för de allra flesta. Men på vissa områden går utvecklingen åt fel håll, och skillnader mellan personer med olika utbildningsnivå har ökat den senaste elvaårsperioden. Det visar Folkhälsomyndighetens nya årsrapport. 

De påverkbara hälsoklyftorna ska slutas inom en generation, är ett av regeringens mål. Det återkommer i de globala målen och Agenda 2030 för hållbar utveckling, där världens länder har åtagit sig att bekämpa ojämlikheter både inom och mellan länder. 

Folkhälsan i Sverige är i ett internationellt perspektiv god och den utvecklas också överlag positivt, visar Folkhälsomyndighetens årsrapport 2018. Utvecklingen skiljer sig dock mellan olika grupper. 

– I dag är förutsättningarna till en god hälsa inte jämnt fördelade i befolkningen. Förutsättningarna behöver förbättras särskilt för dem med sämst hälsa, säger Johan Carlson, Folkhälsomyndighetens generaldirektör. 

Ojämlikheten i hälsa visar sig bland annat i medellivslängd. Skillnaden i återstående medellivslängd vid 30 års ålder är 6,2 år mellan personer med förgymnasial respektive eftergymnasial utbildning. Skillnaderna mellan utbildningsgrupperna har ökat mellan 2006 och 2016, vilket är en utveckling som är rakt motsatt den önskade. 

Återstående medellivslängd vid 30 års ålder (år), fördelad på utbildningsnivå och kön, 2006–2016. 

Personer med lägre utbildningsnivå rapporterar även stillasittande fritid och daglig rökning i högre utsträckning. Samma skillnader syns för övervikt och fetma som är vanligare hos personer med lägre utbildningsnivå. Övervikt och fetma, som ökar risken för sjukdomar och sämre hälsa, är dessutom vanligare bland män (58 procent) än kvinnor (44 procent). 

– Det är ingen naturlag med dessa systematiska skillnader mellan olika grupper, det är skillnader som ofta går att påverka med hjälp av samhälleliga insatser. Och det gäller att satsa mer på det förebyggande arbetet, på insatser som kan förhindra sjukdom och ohälsa, säger Johan Carlson. 

Årsrapporten visar också att psykisk ohälsa är ett fortsatt stort folkhälsoproblem. Särskilt tydligt är det att kvinnor rapporterar nedsatt psykiskt välbefinnande. Suicid är däremot vanligare bland män, och bland personer med förgymnasial utbildningsnivå. 

– God hälsa är det viktigaste i livet för de flesta människor. En god folkhälsa, och förutsättningar till en god hälsa på lika villkor i befolkningen, stärker hela samhällets utveckling, säger Johan Carlson. 

Källa: https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2018/mars/skillnader-i-halsa-paverkar-samhallets-utveckling/ 

 

Skolbarns hälsovanor 

Vart fjärde år deltar Sverige och ett fyrtiotal andra länder i en internationell undersökning, Skolbarns hälsovanor, av barns och ungas hälsa och hälsovanor. 

Den psykiska ohälsan fortsätter att öka 

De senaste resultaten från Skolbarns hälsovanor (2013/14) visar att majoriteten av skolbarnen mår bra. Med åldern ökar dock andelen med återkommande psykiska och somatiska besvär, som huvudvärk, nedstämdhet och sömnsvårigheter. Flickor har fler återkommande besvär jämfört med pojkar. Sedan 1980-talets mitt har psykiska och somatiska besvär ökat bland skolbarn i Sverige. De senaste resultaten visar en fortsatt ökning, framför allt bland 13-åriga flickor. 

Läs mer om resultaten i Skolbarns hälsovanor i Sverige 2013/14 – grundrapport. 

En jämförelse med resultaten för andra länder 2013/14 visar att skolbarn i Sverige har goda levnadsvanor jämfört med barn i många andra länder. Exempelvis är alkohol- och tobakskonsumtionen låg. Däremot har den psykiska ohälsan, mätt med hjälp av självrapporterade psykiska och somatiska besvär, ökat mer bland 15-åringar i Sverige än i andra länder mellan 2009/10 och 2013/14. Från att ha legat nära genomsnittet (plats 19 av 39), placerar sig Sverige nu på plats 8 av 42 i listan över störst förekomst av psykisk ohälsa. Liknande utveckling ses bland 13-åringar i Sverige. 

Källa: https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/statistikdatabaser-och-visualisering/skolbarns-halsovanor/ 

FILM: Självkänsla 

https://www.youtube.com/watch?v=mvxnD7IjlBc 

 

Kosttillskott 

Uppdaterad: 2018-01-31 13:05 

RF avråder från bruk av kosttillskott, annat än på rent medicinska grunder. Det finns inget vetenskapligt stöd för att idrottsutövare med normal kosthållning har behov av extra kosttillskott. Läs gärna: 

Kostrekommendationer för elitidrottare (pdf) 

RF:s kostpolicy (pdf) 

Definitioner av kosttillskott 
 
Många preparat på marknaden är otillräckligt kontrollerade och kan innehålla dopingklassade substanser. Enligt idrottens dopingregler är idrottsutövare personligt ansvariga för allt de äter eller intar på annat sätt. Den som befinns vara dopad riskerar alltid att bestraffas, oavsett orsak. 

Alltid på egen risk 

Idrottsutövare som på medicinska grunder undantagsvis har behov av kosttillskott kan minska riskerna för doping genom att välja produkter enligt sin läkares rekommendationer. När det gäller kosttillskott som saluförs på internet, i butik eller apotek är kvalitetskontrollen okänd vilket gör att man aldrig kan vara helt säker på vad produkterna innehåller. Kosttillskott brukas därför alltid på egen risk. 

Särskilt vill vi varna för kosttillskott som utlovar ökad vikt eller styrka. Det är huvudsakligen där vi hittar dopingklassade substanser. De säljs ofta under rubriken "PWO" eller "prestationshöjare".  

Se RF:s tidigare varningar för namngivna kosttillskott här. 

RF föreslår flera åtgärder som skulle förbättra förutsättningarna för tillsynen av kosttillskott. Förslaget har presenterats för ansvariga politiker och myndigheter. 
Läs debattartikeln här 

  
Studier visar risken 

Dopinglaboratoriet i Köln i Tyskland undersökte 634 kosttillskott och det visade sig att cirka 15 procent av dessa innehöll dopingklassade substanser, företrädesvis prohormoner. Studien börjar bli gammal nu men situationen är oförändrad. The World Anti-Doping Agency (WADA) varnar också för kosttillskott. 

I en amerikansk studie från HFL visade sig 25 procent av kosttillskotten innehålla prohormoner. Det vill säga 13 av 52 analyserade tillskott. 

En studie i Malmö visade att 78 procent av kosttillskotten var felmärkta. Endast 14 av 85 undersökta kosttillskott bedömdes utan anmärkning. 21 av preparaten borde ha varit läkemedelsklassade och därmed förbjudna att saluföra. 

Livsmedelsverket fann allvarliga brister när man granskade 43 kosttillskott. Bara två av 43 förpackningstexter uppfyllde märkningskraven. I 30 av 43 produkter ingick växter eller växtextrakt som kan innehålla hälsofarliga substanser. Åtta av produkterna skulle kunna klassificeras som läkemedel. 

Källa: http://www.rf.se/Antidoping/Kosttillskott/ 

 

 

Frågor att besvara lektion 6 v. 20: 

1. Vad är viktigt att tänka på för ungdomar för att få bra hälsa (fysisk, psykisk och social)? 

2. Vad och vem bör skapa åtgärder som gör att Sveriges folkhälsa blir bättre? Motivera ditt svar och ge exempel? 

3. Vilka är de största farorna för barn och ungas hälsa? 

Läroplanskopplingar

Syfte

• röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang,
• planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil,
• förebygga risker vid fysisk aktivitet samt hantera nödsituationer på land och i vatten.

Centralt innehåll

• Styrketräning, konditionsträning, rörlighetsträning och mental träning. Hur dessa aktiviteter påverkar rörelseförmågan och hälsan.
• Ord och begrepp för och samtal om upplevelser och effekter av olika fysiska aktiviteter och träningsformer.
• Olika definitioner av hälsa, samband mellan rörelse, kost och hälsa och sambandet mellan beroendeframkallande medel och ohälsa.
• Kroppsideal inom idrotten och i samhället i övrigt. Dopning och vilka lagar och regler som reglerar detta.
• Hur individens val av idrotter och andra fysiska aktiviteter påverkas av olika faktorer, till exempel av kön.

Kriterier

• Eleven kan samtala om egna upplevelser av fysiska aktiviteter och för då enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur aktiviteterna kan påverka hälsan och den fysiska förmågan.
• Eleven kan samtala om egna upplevelser av fysiska aktiviteter och för då utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring hur aktiviteterna kan påverka hälsan och den fysiska förmågan.
• Eleven kan samtala om egna upplevelser av fysiska aktiviteter och för då välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring hur aktiviteterna kan påverka hälsan och den fysiska förmågan.
• Eleven kan även utvärdera aktiviteterna genom att samtala om egna upplevelser och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur aktiviteterna tillsammans med kost och andra faktorer kan påverka hälsan och den fysiska förmågan.
• Eleven kan på ett i huvudsak fungerande sätt förebygga skador genom att förutse och ge enkla beskrivningar av risker som är förknippade med olika fysiska aktiviteter.
• Eleven kan även utvärdera aktiviteterna genom att samtala om egna upplevelser och föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur aktiviteterna tillsammans med kost och andra faktorer kan påverka hälsan och den fysiska förmågan.
• Eleven kan på ett relativt väl fungerande sätt förebygga skador genom att förutse och ge utvecklade beskrivningar av risker som är förknippade med olika fysiska aktiviteter.
• Eleven kan även utvärdera aktiviteterna genom att samtala om egna upplevelser och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur aktiviteterna tillsammans med kost och andra faktorer kan påverka hälsan och den fysiska förmågan.
• Eleven kan på ett väl fungerande sätt förebygga skador genom att förutse och ge välutvecklade beskrivningar av risker som är förknippade med olika fysiska aktiviteter.