Fg Nya sätt att tro?

De fem stora världsreligionerna är inte de enda sätten att tro; det finns många andra. Och många människor tror inte på någon gud alls.

Under kursens gång kommer vi undersöka bland annat sekulariseringsprocessens orsaker och konsekvenser, hur det är att leva utan tro samt nya religiösa rörelsers framväxt.

Mål

Arbetets innehåll

Nya religiösa rörelser, nyreligiositet och privatreligiositet, samt hur dessa tar sig uttryck.

Sekulära livsåskådningar, till exempel humanism.

Ateism.

Arbetssätt och redovisningsform

Undervisningen kommer att bestå av bland annat

• föreläsningar
• källövningar och analyserande övningar
• diskussioner
• podcast.

Visa din kunskap - Bedömning

Området examineras av aktivitet under lektion samt podcast. 

Varje elev bedöms efter:

-kunskaper om sekulariseringprocessen samt dess orsaker och konsekvenser

-kunskaper om alternativ religiösa rörelser

- förmåga att resonera om hur religion har påverkat samhällen och kulturer samt de etiska och moraliska frågorna kring att vara troende eller icke-troende.

Reflektion

Läroplansmål

Syfte

• analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,
• analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället,
• reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet,

Centralt innehåll

• Nya religiösa rörelser, nyreligiositet och privatreligiositet samt hur detta tar sig uttryck.
• Sekulära livsåskådningar, till exempel humanism.
• Kristendomen i Sverige. Från enhetskyrka till religiös mångfald och sekularisering.
• Sambandet mellan samhälle och religion i olika tider och på olika platser.
• Religionernas roll i några aktuella politiska skeenden och konflikter utifrån ett kritiskt förhållningssätt.
• Konflikter och möjligheter i sekulära och pluralistiska samhällen, till exempel i frågor om religionsfrihet, sexualitet och synen på jämställdhet.
• Hur olika livsfrågor, till exempel meningen med livet, relationer, kärlek och sexualitet, skildras i populärkulturen.
• Hur religioner och andra livsåskådningar kan forma människors identiteter och livsstilar.
• Riter, till exempel namngivning och konfirmation, och deras funktion vid formandet av identiteter och gemenskaper i religiösa och sekulära sammanhang.