Mimmi, Linnea och Maja

Mimmi skriver dagbok, och det finns mycket som händer när man börjar ettan. Linnea följer året, vad händer i naturen och vad kan man göra för olika saker beroende på årstid. Maja älskar bokstäver och blommor, det blir mycket att sjunga om.

Under hela läsåret 18/19 kommer årskurs ett på Tunaskolan ha utgångspunkt i tre mycket spännande karaktärer. 

Viveka Lärns Mimmi 

Mimmi älskar att skriva och det gör vi med, vi kommer skriva allt från brev till Monstret i skåpet (en karaktär både från boken och ifrån frökens riktiga skåp) till ord eller egna meningar i läs- och skrivinlärningen med I-pad. Monstret i skåpet är dessutom väldigt moralisk och kommer ibland fram om värdegrunden behöver diskuteras, fastän han egentligen inte är vaken på dagtid. 

Sen är Mimmis pappa brevbärare, och han kan behöva hjälp ibland, med allt från att räkna hur många brev det är som ska delas ut till hur många frimärken man måste sätta på paketen beroende på vad saker väger.

Christina Björks Linnea 

Linnea tillsammans med trädgårdsmästaren Manne kommer lära oss om årets olika tider och hur vi drar nytta av dessa. Tillsammans kommer vi göra observationer och analyser av både natur, himmel och kultur samtidigt som vi övar och lär oss årets månader och årstider.  

Sedan kommer Linnea göra en spännande resa till Monets trädgård i Paris, och vi kommer självklart följa med och passa på att måla ett par näckrosor. 

Lena Anderssons Maja

Maja kommer hjälpa oss med bokstäverna genom både övning med penna och papper men också genom att sjunga olika sånger som börjar på de olika bokstäverna, det kommer bli allt ifrån barnvisor till melodifestivalsbidrag. 

Maja är även väldigt nyfiken på naturen, så ibland kommer hon följa med Linnea ut för att upptäcka naturen hon också. Fast medan Linnea tittar efter rönnbär och lönnlöv gillar Maja bajs och spår, för djur är så spännande. Dessutom kan man hitta djur som börjar på nästan varje bokstav i alfabetet ... om man fuskar lite när det kommer till X, Y och W, för till och med på Q har Maja hittat: Quokka. Men det sparar vi nog till sist. Det finns så mycket lättare djur, till exempel mask som dessutom är ljudenligt. Ett perfekt djur att börja med, framför allt eftersom de är en så bra hjälp i trädgården när man ska odla. Och det gillar Maja! Trädgårdar fyllda med saker man kan äta. 

Genom att läsa böckerna om Mimmi, Linnea och Maja kommer vi få möta både skönlitteratur, faktatext, dikt och instruerande text. Dessutom kommer vi genom att använda critial litteracy använda läsningen i dessa böcker som utgångspunkt och sedan samla på oss mer likande litteratur och på så viss ge en mer nyanserad bild av det vi läst och lärt. 

Under arbetets gång kommer elevernas tankar föra arbetet vidare vilket innebär att vart det hela slutar är spännande ovisst. Men lära oss massor kommer vi. Massa massor! 

Så håll utkik efter fler pedagogiska planeringar, för där skriver vi vilket arbetsområde vi och våra karaktärer är inne på just nu. 

Läroplansmål

Syfte

• kommunicera med bilder för att uttrycka budskap,
• skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material,
• undersöka och presentera olika ämnesområden med bilder, och
• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
• formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
• föra och följa matematiska resonemang, och
• använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.
• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
• läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
• urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och
• söka information från olika källor och värdera dessa.
• använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle,
• använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.
• använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
• använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället.
• använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle,
• använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan.
• utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen,
• värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling.
• reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.
• reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet,
• resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar utifrån etiska begrepp och modeller, och
• söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet,

Centralt innehåll

• Framställning av berättande bilder, till exempel sagobilder.
• Teckning, måleri, modellering och konstruktion.
• Fotografering och överföring av bilder med hjälp av datorprogram.
• Olika element som bygger upp en bild: färg, form, linje, yta samt för- och bakgrund.
• Några verktyg för teckning, måleri, modellering, konstruktioner och fotografering och hur dessa benämns.
• Plana och formbara material, till exempel papper, lera, gips och naturmaterial och hur dessa kan användas i olika bildarbeten.
• Ämnesområden som är välbekanta för eleverna.
• Tydligt talad engelska och texter från olika medier.
• Sånger, ramsor, dikter och sagor.
• Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen kan delas upp och hur de kan användas för att ange antal och ordning
• De fyra räknesättens egenskaper och samband samt användning i olika situationer.
• 
  
• Rimlighetsbedömning i vardagliga situationer
• Matematiska likheter och likhetstecknets betydelse.
• Hur enkla mönster i talföljder och enkla geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas
• Jämförelser och uppskattningar av matematiska storheter. Mätning av längd, massa, volym och tid med vanliga nutida och äldre måttenheter.
• Enkla tabeller och diagram och hur de kan användas för att sortera data och beskriva resultat från enkla undersökningar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll.
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Handstil och att skriva med digitala verktyg.
• Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.
• Alfabetet och alfabetisk ordning.
• Sambandet mellan ljud och bokstav.
• Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.
• Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.
• Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt litterära personbeskrivningar.
• Några skönlitterära barnboksförfattare och illustratörer.
• Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll kan organiseras
• Instruerande texter, till exempel spelinstruktioner och arbetsbeskrivningar. Hur de kan organiseras i steg, med logisk ordning och punktuppställning i flera led.
• Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, spel och webbtexter.
• Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter.
• Hur ord och yttranden uppfattas av omgivningen beroende på tonfall och ords nyanser.
• Skillnader mellan tal- och skriftspråk, till exempel att talet kan förstärkas genom röstläge och kroppsspråk.
• Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbplatser för barn samt via sökmotorer på internet.
• Källkritik, hur texters avsändare påverkar innehållet.
• Balans, tyngdpunkt och jämvikt som kan observeras i lek och rörelse, till exempel vid balansgång och på gungbrädor.
• Jordens, solens och månens rörelser i förhållande till varandra. Månens olika faser. Stjärnbilder och stjärnhimlens utseende vid olika tider på året.
• Årstidsväxlingar i naturen och hur man känner igen årstider. Djurs och växters livscykler och anpassningar till olika årstider.
• Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas och artbestämmas samt namn på några vanligt förekommande arter.
• Materials egenskaper och hur material och föremål kan sorteras efter egenskaperna utseende, magnetism, ledningsförmåga och om de flyter eller sjunker i vatten.
• Människors användning och utveckling av olika material genom historien. Vilka material olika vardagliga föremål är tillverkade av och hur de kan källsorteras.
• Vattnets olika former fast, flytande och gas. Övergångar mellan formerna: avdunstning, kokning, kondensering, smältning och stelning.
• Skönlitteratur, myter och konst som handlar om naturen och människan.
• Enkla fältstudier och observationer i närmiljön.
• Enkla naturvetenskapliga undersökningar.
• Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer, såväl med som utan digitala verktyg.
• Grundläggande mänskliga rättigheter såsom alla människors lika värde samt barnets rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen).
• Förutsättningar i natur och miljö för befolkning och bebyggelse, till exempel mark, vatten och klimat.
• Metoder för att söka information från olika källor: intervjuer, observationer och mätningar. Hur man kan värdera och bearbeta källor och information, såväl med som utan digitala verktyg.
• Trafikregler och hur man beter sig i trafiken på ett säkert sätt.
• Normer och regler i elevens livsmiljö, till exempel i skolan, i digitala miljöer och i sportsammanhang.
• Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel gott och ont, rätt och orätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer.
• Centrala samhällsfunktioner, till exempel sjukvård, räddningstjänst och skola.
• Yrken och verksamheter i närområdet.
• Hur möten, till exempel klassråd, organiseras och genomförs.
• Miljöfrågor utifrån elevens vardag, till exempel frågor om trafik, energi och matvaror.
• Texter i digitala miljöer för barn, till exempel texter med länkar och andra interaktiva funktioner.