Frukt- och Grönt-tema

Varför måltidspedagogik?
• Smaker utvecklas redan i tidig ålder, därför har vi mycket att vinna genom att börja redan i förskolan.
• När man jobbar tematiskt med mat blir lärandet lustfyllt och meningsfullt genom att man via en röd tråd får in flera ämnen från läroplanen.
• Ökad medvetenhet kring sinnena och att sätta ord på sina upplevelser.
• Bidra till identitet och självkänsla. Jag upplever det här. Jag står för det, men jag kan också inse att andra tycker och känner annorlunda.
• Nyfikenhet och intresse kring mat och smaker. Särskilt fokus på grönsaker óch frukt. Lustfyllt engagemang kring mat i tidig ålder.

Kartläggning av barnens intressen

Vi har sett att barnen är intresserade av mat. De är nyfikna och gillar att experimentera. De vill gärna vara med att mäta upp och blanda ihop ingredienser när vi gör egen lek-lera-deg och gillar att dega med den färdiga degen. 

Vi upplever att barnen ofta beskriver mat som antingen god eller äcklig. Antingen gillar man något eller också inte. Barnen kan behöva få ett mer nyanserat språk kring smaker och matupplevelser. Barnen behöver träna sig att använda sina sinnen.

Varje dag utser vi en dagens kompis som bland annat bjuder de andra barnen på en grönsak innan maten, vilket är mycket populärt och dessutom har nya grönsaker kunnat introduceras bra vid dessa tillfällen. T.ex var det inte många som till en början vågade smaka på kålrabbi, men efter några tillfällen vågade fler och fler smaka och tyckte om att äta denna "nya" grönsak.

Vi ser att barnen har mycket begränsad kännedom om många frukter och grönsaker. De känner till de vanligaste frukterna och några få grönsaker. 

Vi ser och hör att barnen verkar uppskatta måltiderna mycket. Vi har lugna och trivsamma måltidssituationer på vår avdelning och har många goda exempel på hur vi kan arbeta med måltiderna som lärande tillfällen.

Mål

Egenformulerat mål:

• Öka barnens medvetenhet och intresse för mat med fokus på frukt och grönt
• Väcka barnens intresse och nyfikenhet kring smak för att våga prova nytt (för att på sikt lära sig äta mer hälsosamt och varierat)
• Öka barnens förmåga att med hjälp av sina sinnen beskriva sina matupplevelser.
• Med frukt och grönt som utgångspunkt skapa gynnsam språkutveckling i barngruppen (vi har flera "språkbarn" i gruppen).

Läroplansmål:

”Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande” (Skolverket, 2010).

 Ingenstans i varken skollagen eller förskolans reviderade läroplan för förskolan, (Skolverket, 2010) nämns ordet måltid. Däremot är det lagstadgat att varje förskola och skola ska servera kostnadsfria och näringsrika måltider. Livsmedelsverket (2016) har på uppdrag av regeringen sammanställt skriften ”Bra måltider i förskolan”, där råd och riktlinjer kring måltiderna finns formulerade. Råden vilar på de nordiska näringsrekommendationerna som i sin tur vilar på gedigen forskning. Ansvaret för måltiderna vilar på kommunen/huvudmannen som i sin tur delegerar ansvar till kostchef och kockar. Livsmedelverket betonar också lärarnas ansvar för måltiden i förskolan och lyfter den pedagogiska måltidens betydelse ur flera aspekter.

Även FN:s barnkonvention (www.unicef.se/barnkonventionen) understryker barns rättigheter när det gäller mat. Alla barn ska ha rätt till rent dricksvatten, näringsriktig kost samt undervisning i näringslära. Konventionen understryker också att de har rätt att bilda och uttrycka sina åsikter och få dem beaktade.

Barnens erfarenheter

Vi har även tidigare haft dagens kompis som bjuder på grönsak före maten. Vi märker att barnen vågar mer att smaka då än om vi gått direkt ut till matsalen för att ta till sig grönsaken.

Tidigare har vi arbetat med Snick och Snack, då vi i slutet av temat hamnade i Gronillas restaurang, då vi kokade gönsakssoppa med barnen, vilket visade sig var mycket populärt (till och med de som inte varit intresserade av grönsaker åt av soppan). Vi odlade även egna grönsaker, som tex gurka, tomat, sockerärter och potatis, som vi tillsammans med barnen vattnade och kunde följa hur de växte upp och därefter även smaka på, vilket också intresserade barnen mycket.

Insatser - åtgärder för att nå målet

Måltidspedagogik. Medvetenhet, nyfikenhet, intresse, matglädje. Sapereövningar, matexperiment, skapa med mat, samtala om maten, vi tycker olika och det är bra. Var och en har rätt till sin egen smak, men det är också så att man ibland kan lära sig att tycka om något. Men då måste man vilja prova först. Väcka lust och nyfikenhet för bra mat. Intresse för frukt och grönt. Intresse för att prova nya smaker. Lära om mat. Maten som lärobjekt.

Det här kan vi konkret göra. Några exempel.

Sapereövningar

Skapa konstverk av frukt och grönt t ex spindelmackor, håriga mackan, vitkålsmonster mm

Måla av en frukt eller grönsak

Collage av mat från tidningsurklipp till en gemensam tavla alt egna tavlor

Flanosagor t.ex spökbarnen ändrar färg (gör liten förändring i sagan för att ännu mer passa vårt kvalitetsarbete), den hungriga larven mm 

Låna barnböcker på biblioteket om mat. t.ex. Vad händer i kroppen när vi äter?

Teknik och naturvetenskap experiment kring mat. Använda bee-boten, som barnen ska få programmera, så att de får den att gå till olika frukt- och grönsaker

Baka efter recept, t ex tomatmarmelad, bröd, ketchup, mussli, fruktsallad, hummus mm

Plantera kärnor från t.ex. äpple och apelsin och följa processen.

Diskussioner och reflektioner med barnen kring "Från jord till bord". Var kommer mjölken från? osv... Barnens tankar. Använda måltiderna som naturliga inlärningstillfällen.

Leka affär eller restaurang – fria leken. Utmana barnens lek genom att tillför inspirerande material.

Äta mat ute när vi går till skogen.

Lekar: På min smörgås vill jag ha, Fruktsallad mm

Sånger: Äppelmelodi, blommig falukorv, canneloni makaroni mm Ev hitta på egen sång samt ev hitta på egna nya matramsor.

Sagolådor: Berätta sagor där frukt, grönsak eller bär ingår

Och förstås - följa barnens intressen och utifrån det planera nya utmaningar för barnen

Hur målet ska utvärderas

Vi jämför intervjuresultaten före och efter. Dokumentera, tolka och analysera det vi ser och hör. Utifrån dokumentationerna följer vi upp och utvärderar vad som skett och hur vi går vidare.

Teoretisk bakgrund

Måltiderna i förskola och skola inget välbeforskat område. När det gäller svenska förskolebarns upplevelser och tankar kring ämnet är befintlig forskning mycket begränsad. Tidigare måltidsorienterad forskning som gäller förskolebarn, fokuserar i större utsträckning på andra aspekter, än just barns egna upplevelser, exempelvis lärarens roll vid måltiden. Sepp (2015) har studerat förskolebarns mat- och måltidsvanor och framhåller att barnen i studien inte definierar mat som bra eller dålig, utan som mat eller ”icke-mat”. Hon uppmuntrar till en mer lekfull inställning till måltiderna i förskolan. Genom lustfyllda måltider ökar viljan att prova nya smaker och detta, menar hon, har betydelse också i vuxen ålder. Goda matvanor grundläggs tidigt i livet, och om vi får barnen att tidigt äta varierat, är chansen stor att man fortsätter med det genom livet, betonar Sepp.

Johansson & Pramling Samuelsson (2001) har studerat omsorgssituationerna på förskolan utifrån ett pedagogiskt perspektiv. De har särskilt fokuserat måltiden, och menar att den är intressant då den på ett unikt sätt förenar omsorg och lärande. Ingen annan aktivitet på förskolan skulle kunna interagera omsorg och lärande som just måltiden, menar de. Vi måste alla äta för att leva och må bra, vilket kan ses som en primär omsorg om barnet. Måltiden är också en situation där möjligheterna till lärande är goda. Samtal och övrig interaktion kring bordet kan bidra till barns lärande ur flera olika aspekter, menar forskarna (Sjödén, 1996; Johansson & Pramling Samuelsson, 2001; Sepp, 2015). Vidare framhåller de att måltiden ger förutsättningar för ömsesidigt och bekräftande samspel där barnen tillåts prova sig fram och att själva fatta beslut och att avgöra om de är hungriga.

Både Benn & Hjälmeskog (2015) och Sepp (2015) lyfter Saperemetoden som ett sätt att arbeta kring måltidspedagogik. Den innebär att barnen lär sig utforska och beskriva maten med sina sinnen. Denna metod kommer från början från Frankrike och ordet ”sapere” betyder smaka.

Forskarna Algotsson & Öström har sett att den mat som barn exponeras för och som de är vana vid att äta ligger till grund för deras framtida smakpreferens. Tidigt etablerande av goda matvanor behålls även i vuxen ålder. Eftersom de flesta barn tillbringar en stor del av sin vakna tid i förskolan finns unika möjligheter att grundlägga goda matvanor. Saperemetoden kan därför vara ett bra stöd som ger barn goda förutsättningar att lära känna och välja hälsosam mat. Sapere handlar också om att bygga självkännedom och självkänsla genom att fokusera vad just jag upplever och att kunna uttrycka det. Alla har rätt till sin egen smak och sin egen upplevelse.

Sjödén (1996) har studerat förskolebarns matbeteende och menar att det primära vid måltiden är att ha det trevligt tillsammans, medan det sekundära är att barnen äter. Anledningen, menar hon, är att stämningen vid matbordet spelar stor roll för barnens inställning till vad som serveras. Sjödén, liksom Benn och Hjälmeskog belyser även olika tankar kring begreppen aptit och neofobi. De sammanfattar det som att barn har rätt till sin egen smak och det enda man kan göra är att ha tålamod och erbjuda varierad kost, men aldrig tvinga någon. Det tar tid för smaklökarna att vänja sig, så lek fram ett intresse, råder forskarna ovan. Benn & Hjälmeskog beskriver hur barn utvecklar smakpreferenser. De menar att barnen ofta är öppna för nya smaker under de första två levnadsåren men att de i 2-5 års ålder tenderar att vara mer kräsna. Att erbjuda varierad kost i en lustfylld och tillåtande miljö, i en verksamhet som fokuserar på mat även under andra tider än just under måltiden, verkar vara huvudbudskapet från forskarna som vi här lyft fram. Samtliga forskare som är omnämnda här, menar att man bör ta vara på de naturliga lärtillfällen som måltiden ger. Den medvetna pedagogen ser här måltiden som en stor möjlighet till att, som Benn & Hjälmeskog (s 16) menar, lära i allmänhet och kring mat i synnerhet.

Referenser

Algotsson, S och Öström, Å. (2011). Sinnenas skafferi. Allebarnsrätten.se

Barnkonventionen. FN:s konvention om barns rättigheter. UNICEF Sverige. http://unicef.se/barnkonventionen.

Benn, J. & Hjälmeskog, K. (2015). Barn, mat och måltider. Gleerup. Malmö.

Johansson, E. (2011). Möten för lärande - Pedagogisk verksamhet för de yngsta barnen i förskolan. Stockholm: Skolverket: Fritze.  

Johansson, Eva och Pramling-Samuelsson, I. (2001). Omsorg – en central aspekt av förskolpedagogiken. Hämtat http://www.ped.gu.se/pedfo/pdf-filer/johpram.pdf.

Livsmedelsverket (2016). Bra måltider i förskolan. Råd för förskola och familjedaghem. www.slv.se

Lundgren, F och Ståhlberg, S. Mathilda upptäcker mat

Pramling Samuelsson, I. och Sheridan, S. (1999). Lärandets grogrund: perspektiv och förhållningssätt i förskolan. Lund. Studentlitteratur. .

Sepp, H. (2015) Måltidskunskap i förskolan.

Sjödén, P-O. (1996). Trevligt tillsammans kring bra mat. Barn & Matlust. Svenska kommunförbundet.

 

Dokumentation

Vi dokumenterar kontinuerligt i Unikum. Vi använder ipaden och iphonen för att ta foton och att filma.

Vi intervjuar barnen i början och i slutet av kvalitetsarbetet.

Vi dokumenterar frukt- och grönsakskännedomen genom att undersöka vilka sorter barnen känner till före och efter. 

Vi observerar grönsaksätandet under en vecka i början av temat jämfört med i slutet av temat. Vågar fler smaka över tid?

Hela arbetslaget ansvarar.

Samverkan med vårdnadshavare

Vårdnadshavare informeras och hålls delaktiga om vårt kvalitetsarbete via dagliga möten vid lämning och hämtning, barnens lärlogg i unikum och vid utvecklingssamtalen under våren.