Grammatik

Genomgångar och övningar i grammatik, till elever som läser svenska som andraspråk på grundläggande nivå (delkurs 1 och 2). Du kan göra uppgifterna i egen takt. Fråga din lärare om du behöver hjälp med någonting.

Ordföljd 

Mening

En mening: Jag gillar kaffe men jag gillar inte te.

En mening börjar med stor bokstav och slutar med . ! eller ?

Sats

Jag gillar kaffe men jag gillar inte te. är en mening men 2 satser.

En sats har ett subjekt och ett eller flera verb.

Jag är ett subjekt, gillar är ett verb.

Några exempel:

Subjekt	Verb
Det	regnar	idag.
Hon	dricker	te.
Bussen	går	klockan nio.
Jag	var	i skolan igår.
Det	är	ganska varmt idag

 

De här meningarna är huvudsatser med rak ordföljd!

Huvudsats

En huvudsats är en sats som kan vara själv. Den kan vara en egen mening.

En huvudsats kan vara ett påstående.

Subjekt	Verb
Det	regnar	idag.

En huvudsats kan ha rak ordfölj. 
Då kommer subjektet först.

Subjekt	Verb
Det	regnar	idag.

En huvudsats kan också ha omvänd ordföljd.
Det betyder att satsen börjar med något annat än subjektet.
Då kommer subjektet på tredje plats.

Tid	Verb	Subjekt
Idag	regnar	Det.

 

Om en huvudsats är ett påstående kommer verbet ALLTID på plats 2!

En huvudsats kan också vara en fråga.
Då kommer verbet först och subjektet på plats 2.

Verb	subjekt
Regnar	det	i dag?

 

En fråga kan också börja med ett frågeord. 
Då kommer verbet på plats 2.

Frågeord	Verb
Var	bor	du?

Exempel på frågeord är: Var, vad, när, hur, varför, vilka, vem

Undantag:

En imperativsats saknar subjet. De slutar ofta med ! (utropstecken).
Verbet är i formen imperativ.

Exempel:
Skynda dig!
Kom!
Ramla inte!

Repetition:
En sats har ett subjekt och minst ett verb.
Ordföljden kan vara rak (subjektet först) eller omvänd (börjar med något annat än subjekt, t.ex., tid, plats)
Verbet kommer ALLTID på plats 2.

Undantag: 

Frågor. En fråga kan börja med verbet, då kommer subjektet på plats 2.
Om frågan börjar med ett frågeord blir ordföljden omvänd (frågeord, verb, subjekt) eller rak (om frågeordet också är subjekt, t. ex. Vem kom mer imorgon? )
Imperativsatser har inte subjekt.

 

Andra satsdelar

Det finns andra delar i en sats.

Objekt:

Jag köper mat.
Hon slog honom i magen.
Det var en kall dag.
Har du skrivit ett brev?

Adverb (satsadverbial):
Jag köper ofta mat.
Hon slog inte honom  i magen.
Det var en ganska kall dag.
Jag skriver aldrig brev.

 

Tid (tidsadverbial):
Jag ska gå till affären klockan tio.
Hon slog honom igår.
Det var en ganska kall dag idag.
Jag skrev ett brev förut.

Plats (platsadverbial):
Jag ska gå till affären klockan tio.
Det är ofta kallt i Sverige på vintern. 
Jag satt hemma och skrev ett brev.

adjektiv, partiklar m m:

Hon skriver snabbt.
Det regnade inte så mycket den dagen.
Jag väntade länge på migrationsverket.
Jag tycker om att läsa.
Hon gick utgenom dörren.
Jag lyssnar på dig.

Ordföljd, huvudsats med ett verb

Många olika delar kan stå först i en sats.
Det som står först kallas fundament. 
Fundantet kan vara flera ord, det kan också vara en hel bisats
(exempel: När hon kom hem tittade hon på TV).

1	Verb	Subj-ekt	Adverb	Partikel m.m.	(Adjektiv +) objekt	plats	Tid
Jag	köper	-	alltid	-	mat	på ICA	på fredagar.
Varför	kom	du	inte	-	-	hem	igår?
Tycker	-	du	-	om	glass?
Varför	har	hon	inga		skor?
Det	kom	-	inte	så mycket	snö	-	förr-förra vintern.
När	åker	du					I morgon?

Verb står på andra plats (2) om det inte är fundament (frågor).
Subjekt står först eller på plats 3 (om det inte är en fråga som börjar med ett verb, då står det på plats 2).
Adverb står efter första verbet och subjektet.
Plats kan stå först, sist eller näst sist.
Tid kan stå först eller sist.

Ordföljd med två verb

I många satser finns det två eller flera verb.
De kommer inte alltid direkt efter det första verbet.

1	verb	subjekt	adverb	Verb2	Plats/tid
Det	ska			regna	i dag.
Ska	-	det		regna	i dag?
Det	ska		inte	regna	imorgon.
Nästa lördag	kommer	jag	kanske	åka	till Borås.

 

Två huvudsatser i samma mening

En mening kan ha flera satser.
Om satserna är huvudsatser sätts de ihop med konjunktioner.
Konjunktioner är ord som knyter ihop satserna.
Några konjunktioner som knyter ihop huvudsatser är:
och, men, eller, för, utanSe en film där en lärare förklarar konjunktioner 

Exempel:Jag kör inte bil till skolan, utan jag åker buss.
Jag åker inte buss men jag åker tåg.

När du har två huvudsatser tillsammans kan du ta bort subjektet och verbet i den andra satsen, om dessa är samma som i den första satsen.

Exempel:Jag kör inte bil till skolan, utan går.
Jag åker inte buss men tåg.Det är vanligare att säga:
Sara går till affären och köper frukt 
Än:
Sara går till affären och hon köper frukt.

Vill du lära dig mer om ordföljd? Titta här! 

Ordklasser och meningsbyggnad 

Här kan du läsa om substantiv, verb, pronomen, adjektiv, adverb, prepositioner. 

Verbgrupperna kan du studera på den här sidan.

Gå även igenom partikelverb (som gå ner, känna på, osv). 

ÖVNINGAR

Se uppgifterna nedan - regler och övningar i grammatik. Vi ska göra ett prov i grammatik under sista veckan. Rekommenderad bok. 

Uppgifter

Ordföljd

Gör övningarna under vecka 1 och 2. Du behöver inte lämna in dina svar, men fråga gärna din lärare vid behov.

Substantiv

Gör övningarna under vecka 3 och 4. Du behöver inte lämna in dina svar, men fråga gärna din lärare vid behov.

Adjektiv

Gör övningarna under vecka 5 och 6. Du behöver inte lämna in dina svar, men fråga gärna din lärare vid behov.

Verb

Gör övningarna under vecka 7 och 8. Du behöver inte lämna in dina svar, men fråga gärna din lärare vid behov.

Pronomen

Gör övningarna under vecka 9 och 10. Du behöver inte lämna in dina svar, men fråga gärna din lärare vid behov.

Extra

Till dig som vill fördjupa dina kunskaper. Pronomen, substantiv, verb.

Prov i grammatik (delkurs 1 och 2)

Vi ska göra ett prov i grammatik här i skolan. Syftet är att testa dina kunskaper i svensk grammatik och ta reda på vad du behöver öva mera. Provet betygsätts ej. Vill du se hur mycket du kan efter du har gjort övningarna i kursen? Tryck på länken: