Matematik år 2 HT

Under hösten kommer vi att fortsätta med matte flera gånger i veckan, både inne och ute. Vi kommer att arbeta med laborativt material och bilder. Vi samtalar och löser matteproblem både i grupp och enskilt. Vi spelar spel, tränar matte både på papper och på cromebooks. Uppgifter på Bingel och i Classroom.

Du ska få lära dig

- problemlösning och textuppgifter

- multiplikation (2:ans tabell)

- sambandet addition/multiplikation

- bråk (1/2, 1/3, 1/4 eller ,mer)

- fortsätta träna olika talkamrater för att bli säkrare på dem

- positionssystemet med ental, tiotal och hundratal

- addition och subtraktion upp till 100 eller mer

- subtraktionsalgoritmen

- klockan (kvart i/kvart över, tio i/tio över, tjugo i/tjugo över eller mer),

- mäta (cm och m),

- geometri (2D och 3D), area

- volym (dl och l)

- stapeldiagram och tabeller

- dubbelt och hälften

- jämna och udda tal

På vilket sätt? Hur?

I matten tränar vi på att utveckla de olika förmågorna; kommunikation, problemlösning, begrepp, metod och resonemang.

Vi jobbar konkret med olika material, spelar mattespel tillsammans och på dator, tränar på problemlösning och att redovisa och diskutera olika lösningar. Genomgångar av läraren och pedagogiska program.

Det är viktigt att eleverna känner att de utvecklas på sin nivå och kommer så långt som möjligt i sitt lärande.

Bedömning

Diagnoser.

Efter varje moment får eleverna utvärdera sitt lärande, vad som varit lätt och svårt.

Läraren bedömer också de olika förmågorna kommunikation, problemlösning, begrepp, metod och resonemang under arbetets gång.

Syfte

Centralt innehåll

Kunskapskrav

Läroplanskopplingar

Syfte

• formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
• välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
• föra och följa matematiska resonemang, och

Centralt innehåll

• Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen kan delas upp och hur de kan användas för att ange antal och ordning
• Del av heltal och del av antal. Hur delarna kan benämnas och uttryckas som enkla bråk samt hur enkla bråk förhåller sig till naturliga tal.
• De fyra räknesättens egenskaper och samband samt användning i olika situationer.
• Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal, vid huvudräkning och överslagsräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digitala verktyg. Metodernas användning i olika situationer.
• Rimlighetsbedömning i vardagliga situationer
• Matematiska likheter och likhetstecknets betydelse.
• Hur enkla mönster i talföljder och enkla geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas
• Grundläggande geometriska objekt, däribland punkter, linjer, sträckor, fyrhörningar, trianglar, cirklar, klot, koner, cylindrar och rätblock samt deras inbördes relationer. Grundläggande geometriska egenskaper hos dessa objekt.
• Jämförelser och uppskattningar av matematiska storheter. Mätning av längd, massa, volym och tid med vanliga nutida och äldre måttenheter.
• Slumpmässiga händelser i experiment och spel.
• Olika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften.
• Strategier för matematisk problemlösning i enkla situationer.
• Matematisk formulering av frågeställningar utifrån enkla vardagliga situationer.

Kriterier

• Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär.
• Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven visar grundläggande kunskaper om tal i bråkform genom att dela upp helheter i olika antal delar samt jämföra och namnge delarna som enkla bråk.
• Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar med naturliga tal och lösa enkla rutinuppgifter med tillfredställande resultat.
• Eleven kan göra enkla mätningar, jämförelser och uppskattningar av längder, massor, volymer och tider och använder vanliga måttenheter för att uttrycka resultatet.
• Eleven kan beskriva och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.
• Eleven kan föra och följa matematiska resonemang om val av metoder och räknesätt samt om resultats rimlighet, slumpmässiga händelser, geometriska mönster och mönster i talföljder genom att ställa och besvara frågor som i huvudsak hör till ämnet.