Sve 1: Språksociologi

Vare sig vi vill eller inte avslöjar vårt sätt att tala både vilka vi är och kanske också vilka vi vill vara. Språket är en viktig del av vår identitet.

Med språket visar vi också att vi ingår i vissa grupper i samhället. På samma sätt kan vi med hjälp av språket markera att vi inte tillhör andra grupper. Exempelvis pratar unga på ett särskilt sätt för att de är unga.

Vi kommer nu att arbeta med språksociologi, eller sociolingvistik, som det också kallas.

Människor pratar olika i olika situationer och mycket beror på vem man pratar med och vad det är för typ av socialt sammanhang. Det beror också på vem man är själv.

• En faktor som kan skilja sig är vilket kön eller genus en människa socialiserats in i. Många gör skillnad på manligt och kvinnligt språk, vilket du kan se diskussioner om i denna video som är ett avsnitt av TV-serien "Värsta språket".

Genomgång av hur språk hänger ihop med kön eller genus hittar du här. (Svar på frågorna som finns i genomgången hittar ni i dokumentet "Språk och genus" som finns bifogat i examinationsuppgiften samt delas ut i pappersform.)

• En annan sak som kan spela stor roll är ålder och då brukar man tala om kronolekter. Ungdomar talar på ett helt annat sätt med varandra än de gör med vuxna personer i sin omgivning, och då brukar vi tala om ett "ungdomsspråk".

Genomgång av ungdomsspråk hittar ni här. Svar på frågorna som finns i genomgången hittar ni i dokumentet "Ungdomsspråk" som finns bifogat i examinationsuppgiften samt delas ut i pappersform.

• En tredje faktor man brukar tala om är geografiskt område, och då handlar det oftast om dialekter, men det kan även handla om sociolekter. Skillnaden mellan dessa är att en dialekt är en visst sätt att prata på beroende på vilket geografiskt område i Sverige man kommer från. Det kan handla om uttal, "melodi", särskilda ord etc. En sociolekt innebär att man pratar på ett visst sätt beroende på vilken social bakgrund man har. Även detta kan vara geografiskt bundet (om man exempelvis kommer från ett område som Lidingö, vilket traditionellt brukar betraktas som ett rikt överklassområde), men det handlar främst om socioekonomisk status.

Genomgång av dialekter (och även språk i Norden) hittar du här.

(Dokument med information och frågor att besvara finns bifogat i examinationsuppgiften samt delas ut i pappersform.)

•  Den sista saken vi ska gå igenom är vad som anses vara fult respektive fint i språket.
  Svordomar anses av många vara ett fult sätt att använda språket, medan andra anser att det bara ger extra krydda eller kraft till hur man uttrycker sig. Åsikter om vad som är fint respektive fult i språket kan gå isär ibland, i synnerhet mellan äldre och ungdomar. Vad detta beror på kan vara olika, men mycket har med vår uppfostran samt med vårt umgänge att göra.

(Arbetsblad och enkät om svordomar delas ut i pappersform samt finns bifogat i examinationsuppgiften.)

Oavsett orsaker till våra olika sätt att prata beroende på vilka vi är eller vilka vi pratar med så kan vi konstatera att det finns många olika sätt att uttrycka sig.

Examinationsuppgiften i detta moment består i att du ska visa dina kunskaper genom att lämna in skriftliga svar på frågor i 4 olika delinlämningar.

Uppgifter:

1. Språk och genus

2. Ungdomsspråk

3. Dialekter och sociolekter

4. Fint och fult i språket

Läroplanskopplingar

Centralt innehåll

• Skriftlig framställning av texter för kommunikation, lärande och reflektion. Språkriktighet, dvs. vilka språkliga egenskaper och textegenskaper i övrigt som en text bör ha för att fungera väl i sitt sammanhang. Användning av digitala verktyg för textbearbetning samt för respons på och samarbete när det gäller texter.
• Bearbetning, sammanfattning och kritisk granskning av text. Citat- och referatteknik. Grundläggande källkritik. Frågor om upphovsrätt och integritet vid digital publicering.
• Grundläggande språkliga begrepp som behövs för att på ett metodiskt och strukturerat sätt tala om och analysera språk och språklig variation samt diskutera språkriktighetsfrågor.
• Dialekter och språklig variation i talat och skrivet språk som hänger samman med till exempel ålder, kön och social bakgrund. Skillnader mellan formellt och informellt språkbruk samt attityder till olika former av språklig variation.

Uppgifter

Svenska deluppgift 4: Fint och fult i språket

Vi läser igenom dokumentet (bifogat) tillsammans. Därefter gör ni enkät-uppgiften samt besvarar frågorna i slutet av dokumentet.

Fint och fult i språket.docx

Svordomar enkät1.docx

Svenska deluppgift 3: Dialekter och sociolekter

Här lämnar ni in svaren på frågorna som finns i dokumentet (bifogat). Först har vi en gemensam genomgång av dialekter (och kortfattat om språk i Norden) och därefter gemensam läsning av dokumentet. Hela klassen arbetar med frågorna samtidigt under lektionstid.

Genomgång: https://prezi.com/agfkz5ed_us5/sprak-i-norden-och-dialekter/

Fakta om dialekter och sociolekter samt frågor som ska besvaras:

Dialekter och sociolekter.docx

Svenska deluppgift 2: Ungdomsspråk

Här lämnar ni in era svar på frågorna efter den gemensamma genomgången av Ungdomsspråk.

Genomgång:

https://prezi.com/rd7x5vzcu-te/ungdomssprak/

Fakta om ungdomsspråk:

Ungdomsspråk.docx

Svenska deluppgift 1: Språk och genus

Vi går igenom delmomentet tillsammans och så besvarar ni frågorna i genomgången och lämnar sedan in här i ett bifogat Word-dokument.

Genomgång: https://prezi.com/vv87e2gt99wp/sprak-och-genus/

Fakta om bl.a. förklaringsmodellerna:

Språk och genus.docx

Kamratrespons Krönika

Ge feedback på en kamrats krönika. Mall finns i OneNote.

Kamratrespons krönika

Ge feedback på en kamrats krönika utifrån mallen som finns i OneNote.

Inlämning krönika - språksociologi

Välj en av uppgifterna och skriv en krönika på temat på omkring 300-700 ord. Använd Times New Roman, storlek 12, 1.5 radavstånd.