Lär känna Europa från Romarrikets fall till Wienkongressen 1815.

I detta arbetsområde fokuserar vi på Europa och vad som händer här från Romarrikets fall fram till 1815. Vi gör vissa nedslag för att lära känna Europas historia och vad som format och fortfarande formar den världsdel vi bor i. Vi tränar och testar alla förmågor som historieämnet kräver.

Kursplan i ämnet

Arbetsområdet syftar till allt det som kunskapskraven kräver och det centrala innehållet som är angivet nedan.

Arbetssätt och undervisning

Arbetsområdet är ett samarbete mellan historia, svenska och teknik.

I historieämnet gör vi nedslag i Europas historia för att lära känna den världsdel vi bor i, vad som präglat den och format den. Vi tar avstamp i följande och följer Europas utveckling utifrån de nedslagen:

Nationalism

Imperialism

Kolonialism

Franska revolutionen

Industriella revolutionen

Liberalism

Konservatism

Socialism

(Fördjupning finns det möjlighet till: ex Europas stormakter, protektionism)

Vi använder utvalda delar ur läroböcker Prio Historia åk 7 och 8, Digilär. Filmer och bilder som förklarar och exemplifierar det vi tar upp används också. Vi arbetar på olika sätt för att tillägna oss kunskapen och träna och sedan visa förmågorna som krävs i ämnet. I classroom lägger läraren löpande upp innehåll och uppgifter.

Visa vad du lärt dig

Du visar vad du lärt i flera uppgifter som är kopplade till de olika förmågorna. I svenska och teknik kommer det ligga en uppgift som historia- ämnet kan dra nytta av. Den mest omfattande uppgiften kommer att vara kopplad till den industriella revolutionen (som också teknik och svenska fokuserar på).

Tidsram

V 37-42

Bedömning

Se kunskapskraven för historia

Läroplanskopplingar

Syfte

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
• reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Centralt innehåll

• Den ökade världshandeln mellan Europa, Asien, Afrika och Amerika.
• Industrialiseringen i Europa och Sverige. Olika historiska förklaringar till industrialiseringen, samt konsekvenser för olika samhällsgruppers och människors levnadsvillkor i Sverige, Norden, Europa och några olika delar av världen. Migration inom och mellan länder.
• Revolutioner och framväxten av nya idéer, samhällsklasser och politiska ideologier.
• Vad historiska källor kan berätta om människors och gruppers strävan att påverka och förbättra sina egna och andras levnadsvillkor, till exempel genom uppfinningar, bildandet av fackföreningar och kampen mot slaveri.
• Den europeiska dominansen, imperialism och kolonialism.
• Nationalism och olika former av demokrati och diktatur i Europa och i andra delar av världen.
• Hur historia kan användas för att skapa eller stärka gemenskaper, till exempel inom familjen, föreningslivet, organisationer och företag.
• Hur historia kan användas för att skapa eller stärka nationella identiteter.
• Hur historia kan användas för att förstå hur den tid som människor lever i påverkar deras villkor och värderingar.
• Vad begreppen kontinuitet och förändring, förklaring, källkritik och identitet betyder och hur de används i historiska sammanhang.