Fältstudie

Ni ska undersöka var det skulle vara lämpligt att bygga en simhall i Härryda kommun.

 

 

Arbetssätt

Fältstudie med efterföljande analys av geografisk data. 

Material 

Digitala verktyg. 

Redovisning 

Muntlig redovisning av geografisk fältstudie.

 

Uppgifter: 

 

Genom digitala verktyg ska du identifiera var i Härryda kommun det kan vara lämpligt att bygga en simhall. Du kommer jobba i grupp med tre till fyra  andra elever i din klass. 

 

1. Hur ser ett område ut där det är lämpligt att bygga en simhall?Använd din tidigare kunskap om kommunen och olika geografiska aspekter. (Natur­ och kulturlandskapet). 
2. Hitta din plats med digitala verktyg. Använd Googelmaps.
3. Undersök och dokumentera din plats med foton, skisser, koordinater, etc. 

a. Hur används din plats i dag?
b. Beskriv din plats. (Naturgeografiskt, kulturgeografiskt, etc)
c. Hur ligger din plats i förhållande till olika lokaliseringsfaktorer? (t.ex. service, kommunikationer, bostäder) 

4. Analysera hur lämplig platsen är för bebyggelse.
5. Kontrollera med befintlig information och eventuella detaljplaner i kommunen. 
6. Sammanställ en presentation och redovisa inför klassen.

Länktips:

https://www.harryda.se/byggaboochmiljo/planarbete/detaljplaner.4.124fd5f4139f22e498f800013829.html

Nu är det dags för en ekologisk undersökning. Vi skall ut på en exkursion vilket egentligen betyder att vi noggrant skall undersöka miljön kring ett bestämt område. Ni har tidigare läst om olika ekosystem. Ett av de ekosystem som är relativt lätt att avgränsa jämfört med andra ekosystem är insjön. Om sjön är näringsrik eller näringsfattig är bl.a. beroende av vilken typ av mark och vilka tillflöden som finns. Slättlandssjöar är generellt mer näringsrika i motsatts till sjöar belägna i

skogsområden, som är av näringsfattigare typ. De viktigaste näringsämnena för alla levande organismer är kväve och fosfor. Växter och djur är beroende av ett ständigt intag av dessa och de ingår i stora mängder i deras uppbyggnad. Kväve finns främst i aminosyror, proteiner och nukleinsyror medan fosfor är en förutsättning för alla organismers energiomsättning. En indikatorart i en viss miljö kan tas som ett tecken på att vissa förhållanden råder. Detta gör den antingen genom att arten specifikt karakteriserar ett visst biologiskt samhälle eller genom

att den p.g.a. sin tolerans eller känslighet för någon viss faktor ger en fingervisning om den rådande miljön. I vissa fall kan känsliga arter fungera som "väckarklockor" och larma om inträdande miljöförändringar.

Därför är det av stor vikt att vi håller koll på vårt närområde om björndammen skulle ligga i riskzonen. 

 

Arbetsform

Ni skall arbeta i grupper om 3-4 personer. Samtliga skall anteckna, observera och hjälpa till under hela exkursionen. Ett tips kan vara att måla en liten karta över området så att man lättare kan pricka in mätpunkter. Området bör vara ca: 30m² (5m·6m).

 

Utrustning

Flora, anteckningsblock, bägare/E-kolv, destillerat vatten, penna, håv, Indikatorväxter (bilaga), pH indikator (mäter koncentrationen av vätejoner, H⁺), utspädd saltsyra i droppflaska, sked, urglas, filter.

 

 

Uppgifter 

1. Mäta markens/vattnets pH värde på några olika platser i ditt område/ekosystem.
2. Mäta markens kalkhalt på några olika platser i ditt område/ekosystem.
3. Artbestämma delar av den fauna som finns i området med hjälp av floran. Vad kan de berätta om miljön? Näringskedja?
4. Ta reda på vilken typ av näringsförhållanden som råder i ert område.
5. Vad kan kalkhalten säga om marken?

 

Undersökning

1. Mäta markens surhetsgrad (pH)

Man kan mäta pH i jord på flera olika sätt och de olika metoderna ger olika resultat. Det är därför viktigt att alla mätningar som skall jämföras med varandra utförs på samma sätt. 

Här är en metod:

Mät upp 20 ml jord från ett visst markdjup och häll i en 100 ml E-kolv/bägare. Tillsätt 40 ml destillerat vatten. Förslut därefter E-kolven och skaka noga. Slutligen filtreras innehållet i E-kolven (kaffefilter) så att man kan mäta pH i klart vatten. Mät sedan med en pH indikator. 

 

2. Att bestämma kalkhalten i olika jordar

Om man droppar saltsyra på kalk bildas gasen koldioxid. Därför börjar det fräsa och bubbla. Det kan utnyttjas då man önskar ett ungefärligt värde på jordens kalkhalt. Ni samlar en tesked jordprov på ett urglas och tillsätter några droppar utspädd saltsyra. Hur mycket det fräser är ett mått på jordens kalkhalt enligt nedanstående skala.

 

”Fräsning” Kalkhalt

Ingen Under 1 %

Svag         1-3 %

Tydlig men kortvarig 3-5 %

Tydlig och ihållande över 5 %

 

Lektionsplanering 

Lektion 1 och 2:
Genomgång av uppgiften. 

Hitta ett antal relevanta lokaliseringsfaktorer och välja område.

Lektion 3­ och 4:
Fältstudie

Lektion 5:
Analys av din insamlade data. Studera kommunal information. 

Lektion 6:
Förbered redovisning.

Lektion 7: 

Redovisning/exkursion

Lektion 8: 

Redovisning/exkursion

 

   

Läroplanskopplingar

Syfte

• förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer,