SAGOSKOGEN

Efter att ha observerat barnens lekar och intressen de första veckorna har vi sett att de tycker om att lyssna på böcker, de är förtjusta i flanosagor och de tycker mycket om att vara ute. Därför tror vi att Sagoskogen är ett projekt som passar våra barn bra.

Uppstart projektplanering

vi Har tagit över en helt ny barngrupp i åldrarna  2-3 år. Vi tror barn i de här åldrarna är mer beroende av rutiner och struktur. Att man har återkommande fasta händelser under dagen men däremellan lever projektet fritt. Vi delar barnen i mindre grupper när vi går till skogen men alla barn får samma upplevelse med sagan ute,

Formulering av syfte

vi Vill att barnen genom sagor, drama och lek ska få en god relation till litteratur och berättande samt att de ska utveckla sina relationer till varandra genom att upptäcka naturen tillsammans i sagans värld både inne och ute .

Vårdnadshavarnas delaktighet

vi presenterar vårt projekt på Unicum där föräldrarna varje vecka kan följa med. Vi har utvecklingsamtal där vi berättar om vårt projekt. På förskolan finns lärväggar och barnens egen dokumentation (sagovärlden) där föräldrarna kan titta och följa med. Vi delar ut blad med sångtexter till de som vill sjunga sånger hemma som ingår i projektet. I slutet av terminen får de ett eget exemplar av avdelningens Pedagogiska berättelse, där projektets väg beskrivs från början till slut.

Iscensättning av lärmiljön utifrån vårt syfte eller gemensam projektrubrik

vi har ett kapprumsbibliotek på vår avdelning där barnen lär sig att böcker en  naturlig del av vardagen. Barnen har samlat naturmaterial på våra utflykter och har nu börjat skapa en sagovärld på väggen. Vi har börjat med Bockarna bruse. I vårt projekt som även inkluderar skogen, har barnen visat intresse för olika djur därför har vi bilder på skogens djur på väggen. Barnen står ofta tillsammans och pratar om vad djuren heter och hur de låter. Första favoriten är älgen som barnen vill veta mer om.

Vi använder ofta skogen som lärmiljö. Vi tar med sagan ut i skogen och de barn som vill får gärna tillsammmans återberätta sagan med rekvisita. De har även själva dramatiserat sagan Bockarna bruse i skogen. Då de får lära sig att kompromissa, samarbeta och lyssna på varandra. Vi ger positiv feedback till alla barn, alla är delaktiga på sitt sätt och alla är viktiga. Vill man inte framträda i saga kan man vara en uppskattande publik. Inomhus miljön ändras över tid när vi ser åt vilket håll barnens intressen drar.

Arbetssätt, organisation och struktur

Vi har lärväggar på avdelningen, en med bilder, fotografier där vi följer projektets utveckling. Barnen håller på att skapa en sagovärld på en vägg där de skapar sagan med bl.a. naturmaterial och målningar. När vi känner att barnen är ” färdiga” med Bockarna bruse tänker vi gå vidare med Sagan om vanten som vi gjort som flanosaga och barnen tyckte den var jätterolig och den känns naturlig som nästa steg i Sagoskogen. 

Vi har gjort sagopåsar med rekvisita till sagan som barnen själva kan hämta om de vill göra sagan själva, de gör ofta flanosagor, ibland ensamma ibland tillsammans med någon eller några kompisar. Vi läser böcker varje dag där vi också delar barnen i mindre grupper för att kunna samtala och reflektera över boken. Som omväxling lyssnar och tittar vi på sagoberättandet på Tv:n . Det finns en bra app med kända barnböcker man kan se och lyssna på. Barnen får också turas om att följa med till biblioteket för att låna nya böcker.

 

 

Kompetensutveckling

Vi delger varandra olika kompetenser, kurser utbildningar mm. Vi diskuterar i arbetslaget och över huset. Vi läser gemensam litteratur som rör projektet.

Sammanfattning av barnens undersökningsperiod

Barnen visar stort intresse för projektet. De vill läsa böcker ( nu är det bockarna bruse som gäller) de vill höra flanosagor, några barn har börjat berätta flanosagan själv om bockarna, de turas om och de andra är publik. De vill sjunga, De frågar varje dag om vi ska gå till skogen och kanske kan vi då göra sagan ute? Ett bra exempel är en förälder som visade en film på telefonen där sonen sitter hemma på sin lediga dag och berättar sagan om Bockarna bruse med egen ihopplockade rekvisita.

Formulera mål

Genom att dela barnen i mindre grupper utifrån deras ålder möjliggör vi ett samspel mellan dem. I barnens egna nivå där de tillsammans får chans att skapa och utveckla en vi känsla. Vi vuxna finns där som stöd när det uppstår konflikter, för att underlätta samt att reda ut missförstånd som kan uppstå. Jämställt bemötande av oss vuxna och respekt för allas lika värde där vi behandlar varandra utifrån en humanistisk människosyn. 

Genom att uppmuntra barnen att själva berätta  och diskutera sagorna och händelser utvecklar de sitt språk och ordförråd. Vi utmanar barnen genom att ställa frågor, t ex ” vad tror du händer med trollet sen. Tror ni att bockarna och trollet kan bli vänner. Barnen funderar och berättar vad de tror händer sen. Frågan är kan bockarna och trollet få en god relation i framtiden.

I projektet använder vi många olika metoder av skapande. Barnen målar, använder naturmaterial till tavlor och till sagovärlden på väggen. Vi dramatiserar sagor där barnen själva är skådespelare. Barnen tycker mycket om att sjunga och nu tränar vi på sånger som handlar om de olika djuren i Sagan om Vanten. Sången om Bockarna bruse kan alla barn redan. Vi leker lekar där djuren i sagorna förekommer, ex Björnen sover.

Uppföljning/reflektionsvecka (hösten)

Nu har vi jobbat med vårt sago/skogsprojekt i nästan en termin. Barnen har varit engagerade och nyfikna på vad som ska hända. Att kliva in i sagans värld och få lyssna och uppleva sagoberättandet är magiskt, att sedan försöka återberätta sagan med rekvesita för kompisar som lyssnar är utmanande. Vi ser en tydlig språkutveckling hos barnen som gärna själva vill berätta och ställa frågor. Vad händer med trollet i Bockarna Bruse.? måste sagan få ett så våldsamt slut?  Barnens förslag var att ge trollet en påse bullar så kanske han inte skulle bli så arg. Barnen har också dramatiserat sagan i skogen utklädda till bockarna och trollet, det tyckte barnen var jätteroligt. Att barnen fått ett ökat intresse för litteratur ser vi tydligt, de hämtar ofta böcker och letar upp en lugn vrå där de kan läsa/titta ifred. Några barn har börjat låtsasläsa för de yngre barnen, härligt attse.

När vi är i skogen binder vi samman sagan med skogsupplevelsen. Kan man använda skogsmaterial i sagan? Barnen har samlat gräs. Pinnar, bark, stenar som de sedan har använt till sin dokumentationsvägg på förskolan. Vår barngrupp är väldigt intresserade av bokstäver, de står ofta vid bokstavsväggen och letar bokstäver och berättar vilka namn som börjar på vilken bokstav. Då blev det naturligt att barnen skulle skapa ”sin” bokstav med pinnar de hittat i skogen och göra en fin tavla.

Nu i höst har vi valt att bara jobba med Bockarna bruse och Sagan om vanten. Vi märker att barnen är nöjda med den takten vi valt, de visar inget behov av att det ska hända Nya saker varje dag utan trivs bra i sagorna. Där ligger utmaningen hos oss pedagoger, hur jobbar man vidare med samma sagor på olika sätt? En tanke vi har är att lägga in lite experiment i sagan. Ex vattenexperiment, vilket djur tror ni sjunker eller flyter i vattnet och vilka djur i Vanten trivs i vatten?

Ev förändring/utveckling av inriktning

Vilka utmaningar behöver barn och pedagoger? Hur arbetar vi vidare? Behöver vi formulera nya mål? 

Uppföljning/reflektionsvecka (våren)

Gör detta inlägg i personalbloggen. 

Uppföljning av projekt. Se reflektionsfrågor i respektive område

Avslutning av projekt

Hur avslutar vi projektet tillsammans med barnen? Hur kan barnen förmedla sina erfarenheter och upplevelser?

Utvärdering

Se utvärderingssfrågor i respektive område.

Läroplanskopplingar

Läroplan

• stimulera barnens samspel och hjälpa dem att bearbeta konflikter samt reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra,
• utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra,
• utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama,