Naturvetenskap i vår närmiljö

Vi vill inspirera och väcka barnens nyfikenhet för naturvetenskap och ge dem förståelse för hur växter och djur lever och påverkas av vårt förhållningssätt.
Vi vill ta tillvara på naturens resurser och med den som hjälp utveckla barnens lärande och kunskaper.
Barnens tankar ska göras synliga som en variation för att expandera deras förståelsevärld.

Nuläge-detta vill vi utveckla

Vi har sett att barnen har visat stort intresse när vi har arbetat med naturvetenskap som t.ex.odling, experiment eller upplevelser i naturen.
Det känns som ett bra val utifrån barnens nyfikenhet, intresse samt läroplansmål att utmana barnen med hur naturen i vår närmiljö kan inspirera och utmana deras lärande.

Syfte

Vi vill inspirera och väcka barnens nyfikenhet för naturvetenskap och ge dem förståelse för hur växter och djur lever och påverkas av vårt förhållningssätt. Med skogens material kan vi också utmana barnens tidigare kunskaper kring matematik och begrepp så de befäster sina kunskaper och ger dem nya upplevelser.

"Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro ska prägla förskolans verksamhet. Förskolan ska medverka till att barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö och förstår sin delaktighet i naturens kretslopp". -Lpfö98 rev2016

Så här ska det gå till

Barnens nyfikenhet för naturen har gett oss inspiration att utmana dem vidare i ett för barnen lustfyllt sammanhang. Vi ser också ett visst behov i barngruppen av att arbeta med att vara rädd om naturen, med både växter och djur och hur vi påverkar vår miljö. I våra observationer och undersökningar tillsammans med barnen finns det många frågor som väcks då vi är ute i vår närmiljö. 

Vi startar vårt projekt med att läsa en bok som handlar om naturen och hur vi kan locka fram myror och göra ett myrrally. Vad tycker egentligen myror om och de andra insekterna? Vad är en insekt och vad finns det för likheter och skillnader? 

Hur ser vår närmiljö ut? Vi upptäcker och går på skogspromenader för att se och uppleva. Barnen får olika naturuppgifter där vi också väver in andra ämnen och begrepp. Vi vill göra barnen medvetna om att det finns mycket material i naturen som vi kan använda oss av för att upptäcka våra kunskaper och utveckla nya färdigheter. Barnen ska också få samarbeta och få ta hänsyn till varandras åsikter.

Vi reflekterar och repeterar vad vi lärt oss tidigare.

Barnens tankar och diskussioner ska göras synliga som en variation för att expandera deras förståelsevärld.

Så här ska vi synligöra utvecklingen

Vi synliggör projektet i form av dokumentationer med foto och anteckningar. Våra alster och material ska vara synliga och tillgängliga på avdelningen för att det ska kännas levande och barnen ska få möta och reflektera kring vårt projekt.

Vi reflekterar tillsammans med barnen vad det är vi har upplevt och sett men också vad det är vi har lärt oss. Vi sätter ord och begrepp på det vi arbetar med för att göra barnen medvetna kring detta men också för att barnen har ett stort intresse för skriftspråket och är nyfikna på att lära.

Vi synliggör också varje barns lärande och tankar i deras lärloggar.

Hur blev det?

Vi utgick från boken om matematiska begrepp och antal myror i en myrstack. Barnen har lite erfarenhet om att det lever många myror i en myrstack men vi bestämmer oss för att ta reda på mer fakta om myran och olika insekter. Så spännande att få tänka till hur många myror det kan finnas i en myrstack. Kan vi se alla myror och hur kan man locka till sig myror? Vad gillar dem? Boken gav förslag på myrrally..sagt och gjort gav vi oss ut i skogen. Intressant att få höra barnens hypoteser. Vi gjorde som boken och tog med oss papper och lite äpplejuice.. Tycker myrorna om äpplejuicen eller varför kommer det inte fram så många myror? Något barn tycker vi ska prova mjölk nästa gång istället eller kanske en sockerbit för den är ju söt!

Några dagar senare när vi begav oss ut till mystacken tog vi med oss saft, mjölk, vaniljsocker och en sockerbit. Vi iakttog och dokumenterade vad som hände och barnen fick komma med sina hypoteser.

Barnreflektion

 Vi tittade på bilder och en film från våra besök vid myrstacken. Kommer ni ihåg vad vi gjorde?

- gjorde en bana

- hällde äppeljuice

- det var mjölk

- socker

- vi hällde saft

Vi samtalar en stund om vad myrorna föredrog och varför det kan vara så. Hur många myror finns det i en stack? Detta får vi googla och kommer fram till att det kan vara så många som 200 000 eller fler. Det var ett stort tal, hur skriver vi det? Vi tar papper och penna och resonerar tillsammans om hur många nollor det behövs.

Andra funderingar kan vara hur en myra ser ut,

Hur många ben har en myra?

Hur går vi vidare

Vi lär oss en ny ramsa:

" åtta ben har spindelmor,

sex har mamma myra.

Kossan som på ängen går har fyra,

Jenny har bara två men springer snabbt ändå"

Denna ramsan tycker barnen är rolig eftersom vi säger deras namn. Bra att samtidigt lära sig skillnaden på antal ben på spindeln och myran.

•Barnen får rita hur de uppfattar att en myra ser ut.

Vi tar olika faktaböcker till hjälp om barnen vill ha en bild av en myra framför sig. 

Vi ser att barnen behöver utveckla sin förmåga att ta instruktion och utveckla sin egen skaparförmåga. Barnen ska få tänka till innan de börjar för att kunna hålla sig till uppgiften.

Vi lånar ett web ägg och studerar b.la. myrorna på nära håll. Häftigt att koppla ihop ägget och paddan för att upptäcka, undersöka och bli undervisad i naturen precis när nyfikna ögon ser något spännande.

Upptäckter i naturen

 Barnen är nyfikna och intresserade när vi promenerar i vår närmiljö. De upptäcker och samtalar med varandra.

- oj vad många svampar,

- de är giftiga så de får vi inte äta.

- titta kastanjer!

- kolla där är skum i bäcken!

Vi jämför blad från olika träd. Det blir matematik! Några växer i par dvs två och två, andra har tre och lönnlövet har fem flikar.

När vi hittar en stock frågar vi barnen om de kommer ihåg hur vi kan se åldern på trädet, minns ni? Hmmmm... vad var det nu? 

Ja just det, räkna ringarna.

Melonskörd

Vi skördar vår melon och tittar på alla grönsaker som vi sått i våras.

Barnen tyckte det var spännande att få smaka våra meloner! Vi delar och pratar om hel, halv, fjärdedel och antal bitar som ska bli lika många som barnen.

 Naturuppgift 

Barnen blev indelade i olika grupper och fick i uppdrag att samarbeta och leta upp olika naturmaterial som de också fick en bild på. Det blev många intressanta diskussioner och agerande i de olika grupperna. 

Vad är det för något på bilderna? Vad heter det och var kan vi hitta det? 

 Antal naturmaterial-hämta lika många

Pedagogreflektion

Det blir många intressanta matematiska reflektioner,

- jag har 7 ekollon så då behöver jag fyra till så blir det 11.

Det blir många begrepp också, lång, kort, tung, smal, tjock, fler, flest o.s.v.

Vi ser att barnen är intresserade och nyfikna av våra uppdragskort och de känner lust att lära. Barnen vill veta vad de olika naturmaterialen heter och vi hör att en del barn har befäst sina nya kunskaper och begrepp.

De har haft ett bra samarbete och tagit ansvar för både gruppen och uppdraget. 

Barnen höll fokus på uppgifterna och hjälpte varandra.

Vi pratar med varandra om naturen, så mycket fint det finns och att vi ska vara rädda om den.

Barnen berättar att man inte får kasta skräp för då kan djuren skada sig.

I projekten ser vi att vi har lyckats väcka deras lust att lära med många olika begrepp. 

Det har öppnat upp för många matematiska samtal. Barnen jämför med varandra om antal och jämför det t.ex med djuren som vi pratat om. De hittar pinnar, stenar och annat material som de leker med och där vi hör i barnens dialoger att de resonerar med varandra om begrepp och ämnen som vi arbetat med.

Hur går vi vidare?

Vi tillverkar en myrstack tillsammans med barnen så deras egentillverkade myror har någonstans att bo.

Hur blev det?

Barnen fick se bilder av en myrstack och vi pratade om hur vi kan tillverka en egen. Vad finns det i naturen som vi kan plocka och använda som byggmaterial?

 - pinnar

 - kottar

Kanske du menar barren från granen?

Vi traskar iväg och letar upp en gran och fyller våra spannar med granbarr. 

Barnen delas upp i två olika grupper som får klistra på granbarr på en färdigutklippt myrstack.

Var på myrstacken vill din myra bo?

Alla barnen har förslag på var just deras myra skall sitta och får trycka fast den med häftmassa.

 

Undra vad myrorna gör i myrstacken på vintern?

- de eldar en brasa

- de kanske badar?

vad gör vi på vintern för att inte frysa?

- vi har mössa på

- vantar

- ja och jacka

Vi samtalar en stund och ventilerar allas tankar om hur myrorna kan hålla värmen på vintern. Några fantiserar och vet inte om de ska skoja eller vara seriösa, andra är fullt medvetna om att inte myror kan ha kläder.

Ett sätt att hålla värmen är att ställa sig nära varandra, vi provar!

Ja minsann det blir varmare. Det är precis så våra små vänner myrorna gör. De klumpar ihop sig inne i stacken. Vi ska besöka vår myrstack för att se om de har gått i vintervila.

Ett förändrat kunnande

Nu har vi gjort ett besök vid myrstacken och hittade inga myror, var är de?

- de är där inne!

- de sover

- de kramas

Vi konstaterar att det nog är så som vi tidigare har pratat om, myrorna har krupit ner och lagt sig nära varandra för att hålla sig varma. Vi får smyga dit och kika igen när vårsolen tittar fram.

 

Barnen får använda iPad för att upptäcka

Vi tog med oss ipaden för att låta barnen fotografera något som de tyckte var vackert, fascinerande, eller intressant i naturen. Detta var intressant och givande. Barnen ser olika saker som fångar dem. Det är så spännande att undersöka naturen med barnen då de är så nyfikna och vetgiriga. Vi upptäcker massor!

- snö i bäcken! (skum)

- mossa i ett mönster

- korta och långa pinnar

- fina blommor

- julgranar

En fin kotte på marken blir till ett trevligt samtal,

Var växer kotten?

- i ett träd

- i eken

- i jorden

Inte självklart att barnen vet att det är i granen som kotten växer.

då kommer vi också in på att det är ekollon i eken och kastanjer i kastanjen.

Ett barn hittar en insekt som vi lägger i en av våra luppar som vi har tagit med oss, spännande!

 

•Vi har sorterat sopor och lagt i rätt soptunna. vad är plast, kartong, metall? Det är lite klurigt att urskilja materialet. Vi hittade också lite plast under vår promenad.

- Titta någon har slängt skräp där, det får man inte!

Djurspår

Snön ger oss möjligheter att lära oss mer om djurspår. Barnen upptäcker sina egna spår, ser djurspår samt gör egna i form av änglar.
Fantasin flödar iväg och det spekuleras i om det är chimpanser som gått här, eller flodhästar, björnar eller vargar kanske?

Pedagogreflektion
Vi får kanske jobba lite med djurspår och visa barnen vilka djur vi faktiskt har i vår närhet.
Vi letar upp bilder och filmer som visar olika djurspår. Vi samtalar med barnen om vilka djur de faktiskt har sett i sin närhet,

 - hare

 - kanin

 - rådjur

 -vi såg ett vildsvin som var dött!

Varg och björn är fortfarande förslag från barnen, kan det vara för att de djuren är lite spännande?

 

När snön är borta så försvinner ju spåren, eller kan vi se dem ändå?

 - ja i gruset

- i leran

- i jorden

Kloka tankar från barnen som vi genast går ut och undersöker.

 

Vi hittar spår direkt och barnen spekulerar,

 - en björn

- en varg

- en hund

Vi kommer fram till att det nog är en hund. Det andra spåret kan vara ett rådjur.

Barnen får i uppdrag att rita egna djurspår med hjälp av svart tuschpenna på vitt papper.

De går verkligen in för uppgiften och sätter genast igång med fantastiska teckningar som de dessutom vill skriva djurets namn på. 

De får titta på namnet på en postis lapp som de skriver av. Jätteduktiga!

Hur går vi vidare?

Snön har smällt bort och vi börjar närma oss våren. Barnen hittar många nyckelpigor som får dem att reflektera över att det har blivit varmare. 

Vi har tidigare observerat att barnen är intresserade av att så och nu vill vi tillsammans med barnen flytta våra pallkragar ute på gården till vår nya hörna. Vi sår fröer och bygger upp trädgårdslandet. Vårt äppelträd som vi satt från frö, har nu blivit större och är snart dags att plantera ut. 

Vi letar vårtecken och ser om myrorna har vaknat till liv i myrstacken.

Vårtecken

Vi går på promenad för att se om det kommit fram några vårtecken nu i slutet av februari månad. Vi pratar om våra sinnen, luktar, lyssnar, ser och känner på olika vårtecken. Vi lägger oss i gräset och bara njuter.

Solen skiner och vi frågar dem om de känner något.

-det är skönt

-varmt

-solen är som eld, det brinner där.

-jag hör fåglar.

Vi ser också när vi går förbi några buskar att det kommit knoppar. 

Den mest spännande upptäckten är när vi stannar vid myrstacken och ser att några få myror kryper där. Ett barn har uppmärksammat att vid en solig sida av stacken kryper där många myror på varandra. Alla barn blir nyfikna och vi fångar genast deras intresse.

-Vad beror det på att så många myror är här på denna sidan?

Barnen funderar...

-Så spännande. Häftigt!

-här är skönt och soligt 

-myrorna har vaknat av solen

Här blir många intressanta resonemang som vi följer upp.

Vad vill vi så och plantera?

Barnen ger förslag på vad de vill undersöka mer och så för fröer.

Ett barn säger att han vill se fjärilar. Hur kan vi locka dem då? Barnen säger att de brukar sitta på olika blommor. De ger förslag på att vi kan köpa blomfröer och plantera några grönsaker. Ett av barnen vill plantera chips. Vad är chips gjort av och kan vi så det? Det blir diskussioner om vad chips är gjort av men de vet tillsammans att det kan inte växa upp i jorden eller sås som frö. 

Vi tittar på bilder av chips och efter diskussion och undersökning kommer vi fram till att det är gjort av potatis.

-är potatis något vi kan så eller sätta i jorden? 

-ja, det brukar min mormor göra! Det kan vi köpa i affären och sätta i jorden. 

Vi bestämmer att vi ska köpa potatis och även göra egna chips i ugnen på förskola.

Andra förslag är:

Analys 

Vi ser att barnen är intresserad av naturfrågor. Hur ser vi det?

De upptäcker, undersöker, ställer frågor och vill veta. De har bra tankar och är delaktiga i våra reflektioner. Till vår hjälp har vi haft web ägg, I pad och luppar. Här har vi sett att det är mycket i naturen som lockar till undersökning och engagerar barnen.

Barnen frågar oftare efter vilan om de får titta på I paden. De söker allt mer efter natur- och djurprogram. Även fakta böcker från bokbussen har blivit väldigt populära.

De vågar vara med i resonemang tillsammans i grupp utan att vara säkra på det rätta svaret. Vi har uppmuntrat deras sätt att tänka och argumentera och kan nu se att de har utvecklat denna förmåga.

Att så och odla och följa processen har fångat barnen. De berättar gärna vad de sår hemma och hur deras växter sköts om och växer. 

De använder också ofta matematiska begrepp i naturen t.ex längd, mått och antal.

Vi ser att vi pedagoger ofta använder oss av didaktiska frågor som gör att barnen och vi får undersöka tillsammans eller att de resonerar kring en fråga som ett kollegialt lärande. Vi lär av varandra. 

Vår reflektionsvägg verkar göra barnen mer nyfikna till att söka mer kunskap kring djur och naturfrågor. 

Barnen har fått en större medvetenhet om att ta hand om skräp, hur det påverkar vår miljö samt sortera i rätt kärl.

Vi har upptäckt att många barn inte vet vad mamma, pappa och barn heter i de olika djurfamiljerna. 

Många av våra samtal och reflektioner leder till intressanta frågor, vad är sannolikt? kan det vara ett tigerspår i Ludvigsborg?
Kan vi odla chips? Här har vi använt oss av varandras kunskaper och haft lärande resonemang.

Vi har sett ett förändrat kunnande i många av våra olika naturprojekt. Barnens nya kunskaper om myror har vi sammanfattat i en faktatext som vi hängt upp vid myrstacken.

Vi känner att vi behöver bli bättre på att planera, strukturera och följa upp våra och barnens tankar och idéer. Vi har ju så mycket intressant undervisning vi vill förmedla. Det har varit en stor grupp, en del nya barn och få timmar som vi är ett fullt arbetslag. Svårt att genomföra pedagogisk verksamhet under en stor del av dagen, då vi ofta blir avbrutna pga. få pedagoger på många barn. Vi har hög beläggning från morgon till kväll. 

Hur går vi vidare?

Barnen har visat ett stort intresse för myrorna som har vaknat till liv efter vintern. Vi har undersökt och tittat på en faktafilm om myror. Vi diskuterar vilka andra djur vi kan se i skog och mark och ett barn undrar om vi kan se en film om grodor. Det blev många bra diskussioner och frågor som dök upp.

-Fridlysta grodor? Det har jag hört innan om blommor, säger ett barn.

Barnen vill veta mer om grodor och vi bestämmer därför att "avsluta" vårt projekt om myror och undersöka hur grodans liv ser ut.

Hur kopplar vi det till vetenskaplig grund?

"En förutsättning för att lärare ska kunna utmana barns förståelse genom problematiserade resonemang är att bygga vidare på barns grundläggande kunskaper och förståelse om det som ska läras, så att barnen reflekterar över innehållet i sitt lärande." Att lära andra lära. Mårdsjö (2005) s.52"

"Pedagogernas förhållningssätt har stor betydelse för att skapa förutsättningar för barns utveckling och lärande i förskolan. Den värdegrund och det förhållningssätt vuxna har avspeglas i hur de möter barnen, men påverkar också hur verksamheten i förskolan planeras och genomförs". Kärnämnen i förskolan. Bruce & Riddersporre (2012) s.128

Läroplansmål

Läroplan

• respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö.
• utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära,
• utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler,
• tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld,
• utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring,
• utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,
• utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
• utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap,
• utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation,
• utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö, och
• utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande.