Grönsaker Arken (numera Bojen ht-19)

Varför grönsaker:
Ett av mål i den nya Läroplanen för förskolan i Flens verksamhetsplan är att lägga en grund till hälsosam livsstil.
Vi har observerat att barnen ofta är intresserade av mat i deras lekar. I köksvrån och i sandlådan lagar de mat, baka, duka bordet, diska och bjuda varandra och oss personal på att smaka på.
• Smaker utvecklas redan i tidig ålder, därför har vi mycket att vinna genom att börja redan i förskolan.
• Barnen hör, ser, känner, luktar och smakar flera gånger för att tycka om grönsaker.
• Hela läroplanen kommer in här. Maten blir vägen till målet
• Ökad medvetenhet kring sinnena och att sätta ord på sina upplevelser( ordförråd).
• Bidra till identitet och självkänsla. Jag upplever det här. Jag står för det. men jag kan också inse att andra tycker och känner annorlunda.
• Nyfikenhet och intresse kring mat och smaker. Särskilt fokus på grönsaker. Lustfyllt engagemang kring grönsaker i tidig ålder.

• Kartläggning av barnens intressen

Vi har sett att barnen är intresserade av mat. De är nyfikna och därför vill vi att de ska våga smaka på och äta mer och varierade grönsaker. 

Vi upplever att barnen ofta beskriver grönsaker som god och äcklig. Antingen gillar man något eller också inte.

Vi märker att barnen behöver träna sig att använda sina sinnen. 

Vi ser att barnen har mycket begränsad kännedom om många  grönsaker. De känner till de vanligaste få grönsaker. 

Vi ser och hör att barnen verkar uppskatta vissa grönsaker mycket. Vi har lugna och trivsamma måltidssituationer  0ch andra situationer på vår avdelning och har många goda exempel på hur vi kan arbeta med  tema grönsaker som lärande tillfällen

Mål

Egenformulerat mål:

• Öka barnens medvetenhet och intresse för mat med fokus på  och grönt
• Väcka barnens intresse och nyfikenhet kring smak för att våga prova nytt (för att på sikt lära sig äta mer hälsosamt och varierat)
• Öka barnens förmåga att med hjälp av sina sinnen beskriva sina matupplevelser (ordförråd)

Läroplansmål:

”Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande” (Skolverket, 2010).

 Detta är det enda strävansmålet i Lpfö98 som direkt kan kopplas till att barn bör få kunskap om och erfarenhet av goda kostvanor. Med hjälp av livsmedelsverkets rekommendationer har förskolan enastående möjligheter att främja en hälsosam livsstil hos barn samt ge dem goda kostvanor (www.slv.se)

Ingenstans i varken skollagen eller förskolans reviderade läroplan för förskolan, (Skolverket, 2010) nämns ordet måltid. Däremot är det lagstadgat att varje förskola och skola ska servera kostnadsfria och näringsrika måltider. Livsmedelsverket (2016) har på uppdrag av regeringen sammanställt skriften ”Bra måltider i förskolan”, där råd och riktlinjer kring måltiderna finns formulerade. Råden vilar på de nordiska näringsrekommendationerna som i sin tur vilar på gedigen forskning. Ansvaret för måltiderna vilar på kommunen/huvudmannen som i sin tur delegerar ansvar till kostchef och kockar. Livsmedelverket betonar också lärarnas ansvar för måltiden i förskolan och lyfter den pedagogiska måltidens betydelse ur flera aspekter.

Även FN:s barnkonvention (www.unicef.se/barnkonventionen) understryker barns rättigheter när det gäller mat. Alla barn ska ha rätt till rent dricksvatten, näringsriktig kost samt undervisning i näringslära. Konventionen understryker också att de har rätt att bilda och uttrycka sina åsikter och få dem beaktade.

Barnens erfarenheter

Vi upplever att barnen är nyfikna och intresserade av grönsaker, men ibland försiktiga och lite ”inrutade” när det gäller att smaka. Vi tror därför att vi har mycket att vinna på att jobba vidare med grönsaker som tema. Och med detta som utgångsläge, har vi allt att vinna av att arbeta mer medvetet med måltidspedagogik i barngruppen

Insatser - åtgärder för att nå målet

Tema Grönsaker: Medvetenhet, nyfikenhet, intresse, matglädje , grönsaksexperiment, skapa med grönsaker, samtala om grönsaker, vi tycker olika och det är bra. Var och en har rätt till sin egen smak, men det är också så att man ibland kan lära sig att tycka om något. Men då måste man vilja prova först. Väcka lust och nyfikenhet för bra mat. Intresse för  grönt. Intresse för att prova nya smaker. Grönsaker som lärobjekt.

Det här kan vi konkret göra. Några exempel.

Sapereövningar:Utforska och beskriva grönsaker med sinnen

Skapande i våra nyställt ateljée på avdelning Arken

Skapa konstverk av  och grönt t ex  vitkålsmonster mm

Måla av en  grönsak och rama in konstverken

Collage av grösaker från tidningsurklipp till en gemensam tavla alt egna tavlor

Sagor och böcker om grönsaker och varför man ska äta. Vad händer i kroppen. Flano. Låna andra barnböcker på biblioteket om mat.

Teknik och naturvetenskap experiment kring grönsaker.

Matlaggning, t ex smoothie, sallad,  mm

Odla t ex krasse och andra örter. Plantera kärnor. Följa processen.

Diskussioner och reflektioner med barnen kring "Från jord till bord". Använda måltiderna som naturliga inlärningstillfällen.

Leka affär eller restaurang – fria leken. Tillför inspirerande material. Utmana leken och hjälp den på traven.

Börjar med att servera salad under lunch.

Lekar: På min smörgås vill jag ha,  papprila mm

Sånger: Ev hitta på egen sång samt ev hitta på egna nya grönsaksramsor.

Och förstås - följa barnens intressen och utifrån det planera nya utmaningar för barnen

Skriv ut bilder och grönsaks namn, barnen lysnnar med hjälp av PenPal 

Hur målet ska utvärderas

Vi jämför intervjuresultaten före och efter. Dokumentera, tolka och analysera det vi ser och hör. Utifrån dokumentationerna följer vi upp och utvärderar vad som skett och hur vi går vidare.

Teoretisk bakgrund

Måltiderna i förskolan: Sepp (2015) har studerat förskolebarns mat- och måltidsvanor och framhåller att barnen i studien inte definierar mat som bra eller dålig, utan som mat eller ”icke-mat”. Hon uppmuntrar till en mer lekfull inställning till måltiderna i förskolan. Genom lustfyllda måltider ökar viljan att prova nya smaker och detta, menar hon, har betydelse också i vuxen ålder. Goda matvanor grundläggs tidigt i livet, och om vi får barnen att tidigt äta varierat, är chansen stor att man fortsätter med det genom livet, betonar Sepp.

Johansson & Pramling Samuelsson (2001) har studerat omsorgssituationerna på förskolan utifrån ett pedagogiskt perspektiv. De har särskilt fokuserat måltiden, och menar att den är intressant då den på ett unikt sätt förenar omsorg och lärande. Ingen annan aktivitet på förskolan skulle kunna interagera omsorg och lärande som just måltiden, menar de. Vi måste alla äta för att leva och må bra, vilket kan ses som en primär omsorg om barnet. Måltiden är också en situation där möjligheterna till lärande är goda. Samtal och övrig interaktion kring bordet kan bidra till barns lärande ur flera olika aspekter, menar forskarna (Sjödén, 1996; Johansson & Pramling Samuelsson, 2001; Sepp, 2015). Vidare framhåller de att måltiden ger förutsättningar för ömsesidigt och bekräftande samspel där barnen tillåts prova sig fram och utveclar ny identitet/vanor till grönsaker (mat)/ .

Både Benn & Hjälmeskog (2015) och Sepp (2015) lyfter Saperemetoden som ett sätt att arbeta kring måltidspedagogik. Den innebär att barnen lär sig utforska och beskriva maten med sina sinnen. Denna metod kommer från början från Frankrike och ordet ”sapere” betyder smaka.

Forskarna Algotsson & Öström har sett att den mat som barn exponeras för och som de är vana vid att äta ligger till grund för deras framtida smakpreferens. Tidigt etablerande av goda matvanor behålls även i vuxen ålder. Eftersom de flesta barn tillbringar en stor del av sin vakna tid i förskolan finns unika möjligheter att grundlägga goda matvanor. Saperemetoden kan därför vara ett bra stöd som ger barn goda förutsättningar att lära känna och välja hälsosam mat. Sapere handlar också om att bygga självkännedom och självkänsla genom att fokusera vad just jag upplever och att kunna uttrycka det. Alla har rätt till sin egen smak och sin egen upplevelse.

Sjödén (1996)  liksom Benn och Hjälmeskog belyser även olika tankar kring begreppen aptit och neofobi. De sammanfattar det som att barn har rätt till sin egen smak och det enda man kan göra är att ha tålamod och erbjuda varierad kost, men aldrig tvinga någon. Det tar tid för smaklökarna att vänja sig, så lek fram ett intresse, råder forskarna ovan. Benn & Hjälmeskog beskriver hur barn utvecklar smakpreferenser. De menar att barnen ofta är öppna för nya smaker under de första två levnadsåren men att de i 2-5 års ålder tenderar att vara mer kräsna. Att erbjuda varierad kost i en lustfylld och tillåtande miljö, i en verksamhet som fokuserar på mat även under andra tider än just under måltiden, verkar vara huvudbudskapet från forskarna som vi här lyft fram. Samtliga forskare som är omnämnda här, menar att man bör ta vara på de naturliga lärtillfällen som måltiden ger. Den medvetna pedagogen ser här måltiden som en stor möjlighet till att, som Benn & Hjälmeskog (s 16) menar, lära i allmänhet och kring mat i synnerhet.

Referenser

Algotsson, S och Öström, Å. (2011). Sinnenas skafferi. Allebarnsrätten.se

Barnkonventionen. FN:s konvention om barns rättigheter. UNICEF Sverige. http://unicef.se/barnkonventionen.

Benn, J. & Hjälmeskog, K. (2015). Barn, mat och måltider. Gleerup. Malmö.

Johansson, E. (2011). Möten för lärande - Pedagogisk verksamhet för de yngsta barnen i förskolan. Stockholm: Skolverket: Fritze.  

Johansson, Eva och Pramling-Samuelsson, I. (2001). Omsorg – en central aspekt av förskolpedagogiken. Hämtat http://www.ped.gu.se/pedfo/pdf-filer/johpram.pdf.

Livsmedelsverket (2016). Bra måltider i förskolan. Råd för förskola och familjedaghem. www.slv.se

Pramling Samuelsson, I. och Sheridan, S. (1999). Lärandets grogrund: perspektiv och förhållningssätt i förskolan. Lund. Studentlitteratur. .

Sepp, H. (2015) Måltidskunskap i förskolan.

Sjödén, P-O. (1996). Trevligt tillsammans kring bra mat. Barn & Matlust. Svenska kommunförbundet.

 

Dokumentation

Vi dokumenterar kontinuerligt "glimtar" i Unikum samt på väggalmanackan. Vi använder ipaden för att ta foton och att filma.

Vi intervjuar barnen i början och i slutet av fokusarbetet. Mätning vecka 38  och vecka 49  (2018)

Vi dokumenter grönsakskännedomen genom att undersöka vilka sorter barnen känner till före och efter. 

Vi observerar grönsaksätandet under en vecka i början av temat jämfört med i slutet av temat. Vågar fler smaka över tid?

Hela arbetslaget ansvarar.

Samverkan med vårdnadshavare

Vårdnadshavare informeras och hålls delaktiga genom dagliga möten vid lämning och hämtning, samt via  lärlogg i  unikum. Vi skriver några rader om dagens arbete i vår väggalmanacka. Vi berättar mer om vårt fokus arbete  vid de individuella föräldrasamtalen. 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• utvecklar sin identitet och känner trygghet i den,
• utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära,
• utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande,
• tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld,
• utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv,
• utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra,
• utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner,
• utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa,
• utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama,
• utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
• utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
• utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap,
• utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar,
• utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande.
• att ge föräldrarna möjligheter till delaktighet i verksamheten och att utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen,
• att vårdnadshavare är delaktiga i utvärderingen av verksamheten.
• att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följs upp och analyseras för att det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner,
• att dokumentation, uppföljning, utvärdering och analys omfattar hur läroplansmålen integreras med varandra i det pedagogiska arbetet,
• att dokumentation, uppföljning och analys omfattar hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med,
• att resultat av dokumentation, uppföljningar och utvärderingar i det systematiska kvalitetsarbetet används för att utveckla förskolans kvalitet och därmed barns möjligheter till utveckling och lärande.