Jorden formar och formas

Jordytans form varierar. På vissa platser är det höga berg, på andra är det stora slätter. Vilken form jordytan har beror både på krafter i jordens inre och på yttre krafter. De inre krafterna veckar ibland jordskorpan så att det blir djuphavsgravar eller bergskedjor. De yttre krafterna nöter och slipar ner ojämnheter i jordskorpan.

Under detta arbetsområde kommer vi att arbeta med jorden. Vi kommer utgå från Gleerups geografi 4-6, jorden - formar och formas. 

 

Mål

Målet med det här avsnittet är att du ska kunna:

• redogöra för jordklotets uppbyggnad och jordytans struktur med fokus på kontinentaldriften och gränser mellan plattor.
• ge exempel på yttre och inre krafter och förklara hur de samverkar i bergarternas kretslopp.
• analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen.
• utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen.

 

Ni ska göra en individuell uppgift där ni antingen ska ta reda på mer om en jordbävning eller ett vulkanutbrott. Ni ska ta reda på följande frågor:

• Vad har hänt?
• Var har det hänt?
• Vad orsakade händelsen?
• Vad blev det för konsekvenser för människa och natur?

Ni kommer sedan att redovisa detta med hjälp av en affisch, PP, Key note, film eller annat redovisningssätt ni anser passar er. Hela avsnittet kommer avsluta med ett skriftligt prov.

 

Vi kommer ha två läxor under arbetets gång: "repetition och reflektion" samt "viktiga ord och begrepp". 

Läroplanskopplingar

Syfte

• analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen,

Centralt innehåll

• Jordytan och på vilka sätt den formas och förändras av människans markutnyttjande och naturens egna processer, till exempel plattektonik och erosion. Vilka konsekvenser detta får för människor och natur.

Kriterier

• Eleven har grundläggande kunskaper om natur- och kulturlandskap och visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om processer som formar och förändrar jordytan, samt vilka konsekvenser det kan få för människor och natur.
• I resonemangen beskriver eleven enkla samband mellan natur- och kulturlandskap, naturresurser och hur befolkningen är fördelad.
• Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven har goda kunskaper om natur- och kulturlandskap och visar det genom att föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om processer som formar och förändrar jordytan, samt vilka konsekvenser det kan få för människor och natur.
• I resonemangen beskriver eleven förhållandevis komplexa samband mellan natur- och kulturlandskap, naturresurser och hur befolkningen är fördelad.
• Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett relativt välfungerande sätt.
• Eleven har mycket goda kunskaper om natur- och kulturlandskap och visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om processer som formar och förändrar jordytan, samt vilka konsekvenser det kan få för människor och natur.
• I resonemangen beskriver eleven komplexa samband mellan natur- och kulturlandskap, naturresurser och hur befolkningen är fördelad.
• Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett välfungerande sätt.