Grön flagg

Grön flagg! Västanvindens utvecklingsområde är:
Allemansrätten, Bondgårdens djur, Årstidernas skiftningar.

Allemansrätten: VAD:Allemansrätten.Varför: Vi tror på det som Antonovsky skriver om meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet. Barnen tycker om att vara i skogen och då känner vi att de behöver ha förståelse för vår allemansrätt. HUR:Vi kommer att titta på "Barr o Pinne" från UR. Vi kommer även att prata om olika regler och rättigheter när vi är ute och speciellt när vi är i skogen. Vi tar tillfälle i akt när barnen gör rätt eller fel. Vi tar även hjälp av Håll Sverige rent's material om allemansrätt.

Bondgårdens djur: VAD: De olika djurens familjer och vad de heter. Vad de äter. Var de lever. Hur vi kan hjälpa dem och vad kan de hjälpa oss med, ge oss. VARFÖR: Det är en del av vår närmiljö. Vi vill skapa ett intresse för vår närmiljö. HUR: Dewey- learning by doing. Till våren kan vi åka på studiebesök t ex till några av våra barn som har djur. Barnen kan också, med hjälp av VH, ev få ta med djur som de har hemma. På detta sätt blir barnen delaktiga.

Årstidernas skiftningar:VAD: årstidernas skiftningar. VARFÖR: För att få förståelse, kunskap och intresse hos barnen. För att förstå årscykeln.HUR: Vi kommer att titta på hur naturen ändras både på gården och när vi går till och är i skogen. Vi har en naturruta som vi följer skiftningarna i. Vi kommer att dokumentera med hjälp av bilder, skriva ut dessa och sätta upp på en vägg. Utifrån dessa kan vi diskutera med barnen.

Förväntade utvecklingen: 

Vi hoppas att barnen kommer visa ett större intresse för sin närmiljö, större ansvarskänsla och empati för djur och natur som vi möter. Vi vill att barnen ska få kunskap om djur och natur och att det finns skyldigheter men också rättigheter med att vistas i naturen och att ta hand om djuren. 

Läroplansmål

Läroplan

• respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö.
• att förskolan tillämpar ett demokratiskt arbetssätt där barnen aktivt deltar, och
• utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,
• utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap,
• ge barn möjlighet att förstå hur egna handlingar kan påverka miljön, och

Uppgifter

Ali, Sara och Allemansråttan bryta grenar och störa djur

Varför? Vad är lärandeobjektet? Vi har tidigare tittat och samtalat om Barr och Pinne. Vi upplever att barnen har tyckt det var intressant och spännande att se avsnittet om allemansrätten. Barnen har reflekterat mycket om händelserna i filmsnutten. Vi vill nu fortsätta arbetet framåt och fått höra om Allemansråttan i sagoform. Genom sagans form väljer vi denna gång att undervisa. Vi vill att barnen ska vidare intressera sig och få en förståelse för allemansrätten genom sagans värld. Sagan består i 4 delar och den första delen handlar om att inte bryta grenar i naturen. Från Läroplanen: - utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, - utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra. Genomförande, hur ska detta gå till? Vi kommer att läsa den för barnen ute i skogen i vårt sagorum. Den nya myrgruppen har inte varit med här och vi känner att vi vill sätta igång med sagorummet. Hela gruppen kommer vara med och en av personalen läser sagan för barnen. Efteråt vill vi möta barnen i deras frågor och funderingar kring sagan. En del i detta är att vi ska bygga en koja av grenar från marken, inte från träden. Vem ansvarar? Personalen på Myran Utvärdering och reflektion, hur gick det? VI upplever att de flesta var nyfikna och lyhörda för sagans innehåll. Det märkte vi genom att barnen kom med förslag i sagans händelser och undervisade Sara och Ali att inte bryta grenar. De satt koncentrerat i sagorummet och Johanna som berättade sagan, vävde in andra delar som man fick förklara i sagan. Dock var det en av höstens första kalla dagar och det påverkade barnen negativt. Vi hann inte att bygga trädkojor, tiden blev för knapp. Vi tänker att vi ska läsa denna sagan fler gånger och då hoppas vi att vi kan bygga kojan. Del 2: Vi läste sagan en gång och då hann vi bygga kojan. De flesta barnen bidrog med minst en gren från marken. Barnen var duktiga på att återberätta vad sagan handlade om. Barnens frågeställningar och tankar. Detta är citat från barnen som kom upp under aktivitetens gång. * Man får inte bryta grenar * Ta pinnar från marken och göra en koja. * Inte skrämma djuren *Man får inte plocka alla svampar. Man måste fråga vuxna om. Svampen kan vara giftig. Tolkning och analys, hur går vi vidare? Barnen befäster och tar in mycket av de vi berättar om Allemansrätten. Barnen tar ofta upp djuren och berättar att man inte ska skrämma dem. Djuren verkar vara viktigt för barnen. Det är oftast de som de kommer ihåg mest. Vår tolkning är att barnen försöker förstå vilka djur som man ska vara rädd om. De pratar mycket om fåglar och ekorrar. Dessa djur är dem enda vi har sett ute i skogen och det ligger i så fall nära barnens erfarenhetsvärld. Det som vi tänker att vi kan gå vidare med är att titta närmare på djuren i vår närhet.

Fågelmat till vinter

Varför? Vad är lärandeobjektet? Vi vill att barnen ska få en förståelse för hur fåglarna har det på vintern när deras mat är gömd under snön. Det skapar förhoppningsvis också en empati för djuren. Vi tänker också att vi ska försöka se vad det är för olika fåglar som kommer till vår matställen och på det viset prata om flyttfåglar och stannfåglar. Genom detta får vi in årstidernas skiftningar. Från Läroplanen: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö, utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, Genomförande, hur ska detta gå till? Detta kommer vi att göra i halvgrupp med två pedagoger närvarande, antagligen kommer vi att arbeta med detta vid flera tillfällen.Vi kommer att återanvända mjölkkartonger, som vi delar så att vi kan hälla mat i dem. Eventuellt kommer vi också att pynta dem så att de blir extra fina. Vi kommer att smälta ister och kokosfett som vi häller fågelfrö i och sedan häller vi det i våra "fågelbord". När vi gör detta kommer vi att undervisa om och utforska varför det är viktigt att fåglarna får fett och fröer av oss. Vi kommer även att mata fåglarna i vårt fina trä fågelbord. Barnens frågeställningar och tankar: -Det är som en pil! Citat från när ett barn uppmärksammade flyttfåglar på himlen. Vem ansvarar? Personalen på Myran Utvärdering och reflektion, hur gick det? I halvgrupp. Vi läste Kråkes vinterbok där fick inspiration och barnen fick inlevelse i ord och bild. Därefter gjorde vi uppgiften och pratade om vad vi gjorde. Barnen verkade väldigt engagerade och intresserade. De som var med när vi hängde upp dem tyckte det att var himla kul. Barnen tittar mycket när fåglarna äter från våra egna matbord, det rör sig så roligt. Analys, hur går vi vidare? Vi behöver prata mer om stannfåglar och flyttfåglar, och varför vi behöver mata dem när det är vinter. Vad händer om vi slutar mata dem när vi väl har börjat? Vi måste skriva ut bilder på fåglarna så att vi kan titta och prata om dem tillsammans. Utvärdering och reflektion: Barnen är väldigt uppmärksamma på våra småfåglar. Det är ingen av våra barn som springer fram och skrämmer fåglarna. När vi skrivit ut bilderna på de fåglar som vi ser vid fågelborden, var det barnen som kom med förslaget att sätta dem på glasdörrarna så att de kunde se både bild och fågel samtidigt. I början tittade de bara på bilderna men fler och fler har kommit på att jämföra bild och verklighet. Många av barnen kan namnen på flera av fåglarna också. Barnen har börjat uppmärksamma fåglarna som flyger i formation. Då passar vi på att undervisa om att det är flyttfåglar som flyger till varmare länder. Analys: Vi gör mer fågelmat och pratar mer om varför de behöver fettet. Fortsätter prata om de fåglar som vi ser. Vi har fått en hackspett också!

Ali, Sara och Allemansråttan fridlyst och skräp

Varför? Vad är lärandeobjektet? Vi vill uppmärksamma barnen på att det finns växter och djur som är fridlysta och vad det menas med det. Att slänga skräp i naturen är strängeligen förbjudet. Från Läroplanen: - utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, - utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra. Genomförande, hur ska detta gå till? Nu går vi vidare i sagan och läser nästa del. I den handlar det om blåsippor som är fridlysta. De hittar även skräp i skogen. Här vill vi få en undervisning om att vara rädda om vår natur och extra rädda om växter och djur som är fridlysta. Att slänga skräp är något som vi har pratat om mycket innan men det är alltid bra att påminnas. Vi kommer att lägga ut skräp i skogen som barnen får leta efter. Vem ansvarar? Personalen på Myran Utvärdering och reflektion, hur gick det? När vi läste sagan och kom till blåsippan så kom flera barn ihåg att man inte får plocka den Vi fick påminna om ordet fridlyst. När vi läste att de hittade skräp i skogen. Var det flera av barnen som snabbt kommenterade detta. Det känns som att de verkligen befäst det här med skräp och natur, vi får bara hoppas att de tar det med sig upp i tonåren och vuxenlivet. Innan vi gick ut ur sagorummet fick barnen i uppgift att leta efter skräp i skogen. Det gick inte så bra. Vi tänker att vi kanske inte var tillräckligt tydliga. Plus att vår student också hade en undervisningssituation som vi erbjöd samtidigt. Detta resulterade i att ett och samma barn hittade allt skräp. Barnens frågeställningar och tankar. - Man får inte plocka dem. -Bara titta och lukta på dem. -Man ska ta med skräpet till förskolan. -Och slänga i papperskorgen. -Så att man kan komma tillbaka igen. Tolkning och analys, hur går vi vidare? Vi kommer att läsa denna delen en gång till för att befästa ytterligare. Vi kommer också att lägga ut skräp längs vägen till skogen så att barnen blir uppmärksamma redan på vägen dit. Vi kommer även att lägga ut skräp i skogen. Utvärdering och reflektion, hur gick det? Barnen upptäckte skräpet på vägen till skogen meddetsamma. De som gick först plockade hela tiden. Vi fick ändra om i ledet så att alla barnen fick chans att upptäcka något De som gick först fick gå sist och så byttes vi om tills alla hade fått chansen. Jag frågade barnen om de kom ihåg vad sagan hade handlat om förra gången. De berättade om att bryta grenar och om harungen. Jag berömde att de kom ihåg det men att det var gången innan. När jag började läsa kommenterade de meddetsamma att man inte fick plocka blåsippan, de kom också ihåg då att Ali, Sara och Allemansråttan hittade skräp. Så med lite hjälp kom de håg va vi läst sist. Det blev goda diskussioner tillsammans i gruppen. Tolkning och analys, hur går vi vidare? Vi kommer att fortsätta att prata om de föregående delarna. Och fortsätta läsa sagan. Nästa gång fråga Allemansråttan om de vill ha blåbärssoppa. det ska vi också bjuda barnen på. Presentera Allemansråttan? Reflektion: Gången därpå när vi gick till skogen hade barnen verkligen ögon för skräp. De såg skräp överallt och plockade massor. Och denna gången hade inte vi slängt ut det. Analys: Hur gör vi med skräpplockningen? Barnen vil ju hjälpa till men är det bra att de tar "allt" skräp, tex fimpar och prillor. Vi funderar vidare!

Ali, Sara och Allemansråttan Blåbärssoppan

Varför? Vad är lärandeobjektet? Vi pratar om vad Ali och Sara har varit med om innan. Sen läser vi nästa del som är en förflyttning i sagan där Allemansråttan vill bjuda dem på blåbärssoppa. Lärandet i detta blir att återberätta vad de hört innan och att barnen reflekterar över vad de redan lärt sig om allemansrätten. Från Läroplanen: - utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, - utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra. Genomförande, hur ska detta gå till? Vi samlas i sagorummet. Börjar med att få till en undervisningssituation om allemansrätten och vad barnen kommer ihåg av den och av sagan. Allemansråttan kanske kommer till oss! Vi kommer också att bjuda barnen på blåbärssoppa, precis som Allemansråttan gör. Vem ansvarar: Personalen från Myran Utvärdering och reflektion, hur gick det? Vi beslutade oss för att inte gå till sagorummet denna gång. Med hjälp från oss pedagoger återberättade de vad Ali, Sara och Allemansråttan varit med om. Sen kom Allemansråttan till oss, han berömde barnen för att de var duktiga. Vi läste delen av berättelsen som handlar om djur i hagar och avslutade med att Allemansråttan bjöd på ljummen blåbärssoppa. De allra flesta tyckte om det. Barnen var väldigt entusiastiska över att få träffa Allemansråttan. De hade många frågor och ville berätta en massa saker för honom. Barnens frågeställning och tankar: Tolkning och analys, hur går vi vidare? Vi läser sista delen av sagan.

Allemansråttan och elden

Varför? Vad är lärandeobjektet? Vi kommer att läsa sista delen av sagan om Allemansråttan. Lärandeobjektet är hur man får elda i skogen enligt allemansrätten. Från Läroplanen? -utvecklar förståelse för naturens olika kretslopp och för hur männsikor, natur och samhälle påverkar varandra, Genomförande, hur det ska gå till? Vi provar denna gång att läsa sagan på vårt samlingsställe istället för i sagorummet. Vi vill se hur det går att läsa den där för att kunna utvärdera vårt syfte med sagorummet. Allemansråttan kommer vara med och läsa sagan tillsammans med Johanna och han kommer även att bjuda barnen på blåbärsoppa. Vem ansvarar? Personalen från Myran. Utvärdering och reflektion, hur gick det till? Vi kom fram till flera saker under denna undervisningsstund tillsammans. Barnen hade ett stort fokus på Råttan som var gäst och det tog mycket av deras fokus på sagan. Vår tanke med Råttan var som en handdocka, det blir ytterligare ett inslag och medel för att lära om allemansrätten. Och barnen tyckte det blev spännande, men det får ju inte ta överhand ifrån det andra vi samtalar om. Vi upplevde att barnen inte har befäst de sista delarna i sagan såsom i de första. Det vet om att man inte ska skräpa ner och inte bryta grenar i naturen. De vet att man inte ska skrämma djuren. Vi insåg i och med denna gång att barnen behöver mer repetition om de sista delarna. Aporpå sagorummet: Johanna upplevde att sagan inte kommer fram i samma sken när vi sitter på vårt samlingsställe. Eftersom Johanna sitter upphöjd i sagorummet så vet barnen vad de ska rikta sin blick på. Nu i samlingsstället så kändes som om barnen inte visste vem som kulle hålla i sagan. Det kändes allmänt rörigt. Barnens frågeställning och tankar: Tolkning och analys, hur går vi vidare? Råttan kommer att besöka oss i andra sammanhang än bara i skogen. Dels för att de verkar gilla råttan, men också för att repetera i andra miljöer som inte är lika kalla, pga årstiden. Vi ska titta på hsr.se efter mer tips och tydligare material som berör de sista delarna i Allemansrätten. Vi kommer att fortsätta att använda vårt sagorum i skogen till liknande undervisningssituationer.

Snöglob (årstidernas skiftningar)

Varför? Vad är lärandeobjektet? Att prata om årstiden vinter ur ett annat perpektiv. Att få in teknik genom att göra en snöglob. Visa på att vattnets densitet kan förändras. Från läroplanen: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar, utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap, Genomförande, hur ska detta gå till? Vi har köpt in aktivitetskort Teknik i förskolan (Karin Persson-Gode). Bland dessa har vi valt att "Skapa en snökula i en glasburk", vi kommer att följa instruktionerna i det. I stora drag: Koka upp vatten, fylla en glasburk, limma fast en figur på insidan av locket, hälla glitter (snöflingor) i vattnet, 1 tsk glycerin, limma fast locket. Vi kommer att göra detta i halvgrupp med två pedagoger. Vem ansvarar? Pedagogerna på Myran Utvärdering och reflektion, hur gick det? VI hade aldrig gjort detta förut. Lim pistol funkade inte, så som det stod i instruktionen. Det fick bli superlim till allt. Vi limmade fast glasstenar på locket. Dessa lossade direkt. Barnen visade stort intresse under experimentet, de frågade och ville vara aktiva. Vilket de fick så mycket det gick. Den ena gruppen tog ganska lite glitter medans den andra gruppen tog väldigt mycket glitter. På så vis fick vi lugnt fallande snö och snöstorm. Barnen tittar och leker en del med snökulorna. Tolkning och analys, hur går vi vidare? Det som vi skulle kunna göra är att utifrån dessa snökulor prata om olika väder som förekommer på vintern, och eventuellt få en undervisningssituation om hur vintern ser ut här i skåne.

Uppstart - Bondgårdens djur

Varför? Vad är lärandeobjektet? Vi har tidigare arbetat med årstidernas skiftningar och Allemansrätten, nu är det dags att presentera bondgårdens djur i vårt Grön Flagg-tema. Syftet är att vi ska undervisa om för bondgårdens djur och deras djurfamiljer genom att visa och samtala om dem. Samt att vi också ska visa en liten saga om djuren på storskärm. Från läroplanen: -utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, -utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap, Genomförande, hur ska detta gå till? Under undervisningstillfället kommer vi att arbeta i två grupper. Den ena gruppen börjar inne för att sedan skiftas om. Vi kommer först att samla oss i prickrummet för att visa bondgårdsdjuren och vad som skiljer djurfamiljen åt. Vi kommer att benämna djuren i dess familjer exempelvis: ko, tjur och kalv och vad djuren används till i vårt samhälle. Detta för att barnen ska få en större förståelse om våra bondgårdssdjur. Därefter kommer vi att titta på en bildserie i sagoform för att ytterligare repetera djuren. Vem ansvarar? Personalen från Myran Utvärdering och reflektion, hur gick det? Vi satt inte i prickrummet, utan valde att sätta oss framför storskärmen i stora rummet. Detta för att undvika en onödig förflyttning för barnen. Vi upplevde att alla barnen kan djurens namn men inte alla familjemedlemmarnas namn. Den ena gruppen hann också med att titta på bokstäverna till de olika djuren. Vi i arbetslaget ser att de två grupperna ligger på olika nivåer och att vi får anpassa grupperna och undervisningen därefter. Barnens frågeställningar och tankar Tolkning och analys, hur går vi vidare? Vi kommer att fortsätta att jobba med bondgårdens djur. Vi kommer att upprepa bondgårdens djur nästa tisdag. Vi kommer även att fundera på våra gruppkonstellationer.

Islyktor

Nuläge: Vi har läst boken ”Kråkes vinterbok” innan i vårt projekt om årstidernas skiftningar. Där fick vi inspiration till att frysa islyktor för att ytterligare prata om vintern. Varför? Vad är lärandeobjektet? Syftet är att barnen ska få vara delaktiga i att göra en snölykta för att följa hur is fryser och vad som då behövs för att detta ska ske. Vi kommer tillsammans undersöka, utforska och undervisa om vattnets fysikaliska fenomen. Från läroplanen: - utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, -utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, - utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap, Genomförande, hur ska detta gå till? Vi kommer att vara i halvgrupp ute. Under tiden som vi gör experimentet kommer vi att tillsammans med barnen undervisa om vad som kommer att hända med vattnet. Vi häller vatten i en spann och sätter en annan spann i den. Sedan får det stå ute och frysa till is Vem ansvarar? Personalen från Myran. Utvärdering och reflektion, hur gick det? Barnen hade tankar om att vattnet skulle bli is. Ett problem som dök upp var hur vi skulle få den andra spannen att vara nere i vattnet så att det blir ett hål. Många förslag på att lägga is i kom. Vi provade det, det var dock inte tillräckligt tungt. Då kom någon på stenar, men det kunde vi inte hitta för all snö. till sist bestämde vi oss för att lägga sand i den och det fungerade. Vi ställde spannarna på den sidan av gården som är avstängd just nu. Vi tog in spannarna och samlade barnen innan maten. Elna skakade på spannarna och barnen hörde att det skvalpade i dem. De förstod att det var vatten. Vi lossade på spannarna och fick ut våra islyktor. De var inte helt frusna men väldigt fina. Den ena hade fått lite sand i sig så den var inte lika klar, barnen tyckte att den andra var finast. Många av barnen förstår att vatten fryser till is när det är kallt och att det smälter igen när det är varmt. Barnens frågeställningar och tankar Tolkning och analys, hur går vi vidare. Vi sätter dem utanför vår dörr så att vi kan tända ljus i dem på em. Tyvärr så hann vi inte det för Ekorr- barnen han före och förstörde dem för oss. Vi får prata med barnen om vi ska göra om det.

Bondgårdens djur

Nuläge: Vi upplever att i och med att vi fokuserat på leken så känner vi att Grönflagg- arbetet har fått stå tillbaka och då särskilt arbetet med bondgårdsdjuren. Vad är lärandeobjektet? Syftet är att barnen ska få lära sig om våra bondgårdsdjur, vad de äter och hur de lever. Varför behöver vi bondgårdsdjuren? Varför? Läroplanen -Utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur männskor, natur och samhälle påverkar varandra, - utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, Genomförande, hur ska detta gå till? Vi ska bygga upp en miljöer, både ute och inne för djuren. Just nu blev inspirerade att skapa en miljö på vår gård. Tanken är att vi ska undervisa om djuren med leken som verktyg och redskap. Vem ansvarar? Alla personal på Myran Utvärdering och reflektion Redan efter knappt två veckor kan vi se att många leker med djuren ute, främst Nyckelpigans barn. Deras intresse och undringar om djur generar ett intresse hos oss vuxna och barn. Något som också har blivit en effekt av arbetet är att man kan visa mer konkret hur grisarna lever, vilket man inte kan göra på en matta inomhus. Det hade samlats vatten en dag i vår bondgård utomhus och vi lekte att grisarna kunde rulla sig i gyttjan och böka efter mat i jorden. Vi upplevde det som om det var en hel del barn som fick en annan förståelse för grisen när man kunde leka med grisen i en mer autentisk miljö. Det har också skapat många lekar och bra samspel mellan barn. Både inom vår grupp men framför allt på Nyckelpigan. Eftersom vi försökt få in leken på Myran så har det fungerat rätt så bra att skapat miljöer inne på avdelningen. Barnen har varit intresserade av detta. Det beror nog dels på att vi vuxna har varit delaktig och närvarande i leken. Vi upplever att barnen fått en förförståelse för hur djur lever, vad de äter och att djuren också påverkas av årstiderna. Barnens frågeställningar och tankar. Ett barn kommer fram och vänder suggans mage mot mig. -e dä? -Det är suggans spenar. - E dä? - Det är mamman, suggans spenar som kultingarna, grisbarnen diar mjölk i från. Där dricker kultingarna mjölk. -Oww, de de. - Ja det är där kultingarna äter. Barnet går tillbaka till bondgården och leker med grisarna. Tolkning och analys, hur går vi vidare? Det känns verkligen som vi knappt har börjat jobba med bondgårdens djur. Barnen har en början till förförståelse men det är som vi verkligen säger, vårt fokus har legat på våra lekgrupper. Det som vi har sett är att barnen har visat ett intresse för att leka med bondgårdens djur och framförallt inne med närvarande vuxna. Där kan vi betydelsen av närvarande pedagoger!