Samhällsekonomi årskurs 9

Vi ska under några veckor arbeta med samhällskunskap och då främst området ekonomi. Vi kommer att reda ut och skapa förståelse kring olika ekonomiska begrepp och resonera kring hur det ekonomiska kretsloppet fungerar. Vi kommer att diskutera olika ekonomiska fenomen och hur samhällets ekonomi påverkar grupper och individer.

 

Förmågor

• reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,
• analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv,
• analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller,
• uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv,
• söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet,

 

Centrala innehåll

• Hur hushållens, företagens och det offentligas ekonomi hänger samman.
• Orsaker till förändringar i samhällsekonomin och vilka effekter de kan få för individer och grupper.
• Hur länders och regioners ekonomier hänger samman.
• Hur olika regioners ekonomier förändras i en globaliserad värld.

 

 

Undervisning:

Film, diskussioner, ordkunskap, föreläsningar, Clio.

 

Begreppsprov

Vi kommer att ha ett prov där du ska kunna förstå, förklara, resonera kring och använda dig av svåra ord och begrepp som hör till området samhällsekonomi. För att klara provet behöver du ha följt med på lektionerna och tagit anteckningar, sett filmerna och lärt dig begreppen.

 

Ni kommer att bli bedömda på följande kunskapskrav på begreppsprovet:

 

	F	E	C	A
Faktakunskaper		Du har baskunskaper om samhällsekonomi.	Du har goda kunskaper om samhällsekonomi.	Du har mycket goda kunskaper om samhällsekonomi.
Samband		Du kan undersöka och beskriva hur sociala, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar. Du beskriver hur samhällsstrukturerna hänger ihop med varandra på ett enkelt sätt.	Du kan undersöka och beskriva hur sociala, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar. Du beskriver hur samhällsstrukturerna hänger ihop med varandra på ett utvecklat sätt.	Du kan undersöka och beskriva hur sociala, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar. Du beskriver hur samhällsstrukturerna hänger ihop med varandra på ett välutvecklat sätt.
Begrepp och modeller		Du kan använda begrepp och modeller på ett ganska bra sätt.	Du kan använda begrepp och modeller på ett bra sätt.	Du kan använda begrepp och modeller på ett mycket bra sätt.

 

 

 

 

 

Fördjupningsuppgift om samhällsekonomi

 

Vi kommer att arbeta med en fördjupningsuppgift inom samhällsekonomin. Ni kommer att få välja en fråga att svara på. Er uppgift är att svara på er fråga med hjälp av några underfrågor. Ert svar ska vara 1-2 dataskrivna sidor och skrivas i word online.

 

Ni kommer att bli bedömda på följande kunskapskrav när ni skriver er fördjupningsuppgift:

 

	F	E	C	A
Faktakunskaper		Du har baskunskaper om samhällsekonomi.	Du har goda kunskaper om samhällsekonomi.	Du har mycket goda kunskaper om samhällsekonomi.
Samband		Du kan undersöka och beskriva hur sociala, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar. Du beskriver hur samhällsstrukturerna hänger ihop med varandra på ett enkelt sätt.	Du kan undersöka och beskriva hur sociala, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar. Du beskriver hur samhällsstrukturerna hänger ihop med varandra på ett utvecklat sätt.	Du kan undersöka och beskriva hur sociala, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar. Du beskriver hur samhällsstrukturerna hänger ihop med varandra på ett välutvecklat sätt.
Begrepp och modeller		Du kan använda begrepp och modeller på ett ganska bra sätt.	Du kan använda begrepp och modeller på ett bra sätt.	Du kan använda begrepp och modeller på ett mycket bra sätt.
Olika perspektiv		Du kan undersöka frågor om samhället ur olika perspektiv. Du kan diskutera på ett enkelt sätt om hur de hänger ihop med varandra.	Du kan undersöka frågor om samhället ur olika perspektiv. Du kan diskutera på ett utvecklat sätt om hur de hänger ihop med varandra.	Du kan undersöka frågor om samhället ur olika perspektiv. Du kan diskutera på ett välutvecklat sätt om hur de hänger ihop med varandra.
Koppling mellan människor och samhället		Du kan diskutera på ett enkelt sätt om hur människor och samhälle påverkar varandra. Du beskriver saker som har betydelse för människors möjlighet att påverka sitt och andra liv. Du beskriver hur de sakerna hänger ihop med varandra på ett enkelt sätt.	Du kan diskutera på ett utvecklat sätt om hur människor och samhälle påverkar varandra. Du beskriver saker som har betydelse för människors möjlighet att påverka sitt och andra liv. Du beskriver hur de sakerna hänger ihop med varandra på ett utvecklat sätt.	Du kan diskutera på ett välutvecklat sätt om hur människor och samhälle påverkar varandra. Du beskriver saker som har betydelse för människors möjlighet att påverka sitt och andra liv. Du beskriver hur de sakerna hänger ihop med varandra på ett välutvecklat sätt.
Källor		Du kan använda olika källor på ett ganska bra sätt för att söka information om samhället. Du diskuterar på ett enkelt sätt om informationen och källorna är pålitliga och riktiga.	Du kan använda olika källor på ett bra sätt för att söka information om samhället. Du diskuterar på ett utvecklat sätt om informationen och källorna är pålitliga och riktiga.	Du kan använda olika källor på ett mycket bra sätt för att söka information om samhället. Du diskuterar på ett välutvecklat sätt om informationen och källorna är pålitliga och riktiga.

 

 

Ord att kunna:

 

Ekonomi                           -betyder hushållning. Man ska alltså hushålla med sina pengar och se till att de räcker till räkningar, mat, hyra, nöjen och så vidare.

Budget                              -är en plan över ens pengar. När man gör en budget planerar man upp hur man ska använda sina pengar.

Utgift                                -de pengar man gör av med.

Inkomst                            - de pengar man tjänar.

Marknadsekonomi        - betyder att det är marknaden som styr ekonomin. Alltså utbudet och efterfrågan på en vara. Stort utbud och liten efterfrågan sänker priset. Litet utbud och stor efterfrågan höjer priset.

Utbud                                -betyder hur många det finns av en viss vara. Tex på sommaren när det finns gott om jordgubbar är de ganska billiga. Det finns alltså ett stort utbud av dem. På vintern när det inte finns många jordgubbar blir de dyra då utbudet inte är lika stort.

Efterfrågan                      -betyder att ju fler som vill köpa en vara, desto mer kan vara kosta. Om priset sänks ökar efterfrågan, om priset höjs minskar efterfrågan.

Fri konkurrens                - innebär att företag fritt får tävla om att sälja sina varor/tjänster. De får göra vad de vill för att locka konsumenterna att köpa deras varor/tjänster.

 

 

Monopol                          - innebär att ett enda företag säljer en vara eller tjänst. Det finns ingen konkurrens. Till exempel har Systembolaget monopol på att sälja sprit i Sverige. Inget annat företag får sälja sprit.

Varor                                 -är en produkt som man får ta med sig hem, tex en stol

Tjänst                                -är en produkt man säljer som man inte kan ta med sig hem, tex att klippa håret.

Konsument                      -är den person som köper en vara/tjänst.

Ekonomiskt kretslopp  - betyder att pengar går runt i en cirkel. Ett exempel är när pengar går från företag som lön till hushållen. Hushållen betalar skatt till kommunen som i sin tur köper varor från företagen. Det finns många olika ekonomiska kretslopp.                    

Intäkter                            - kallas de pengar som ett företag får in, exempelvis genom att sälja varor.

Högkonjunktur               - är goda tider. Då går ekonomin bra, människor har råd att köpa mycket, många företag satsar pengar och fler får arbete.

Lågkonjunktur                - är dåliga tider då människor inte har råd att köpa så mycket, företagen går dåligt och många blir arbetslösa.

Produktionsmedel        - behöver man för att kunna producera något. Exempel på produktionsfaktorer är råvaror och arbetskraft.

Realkapital                      - är de byggnader och den utrustning, exempelvis bilar, datorer, och maskiner som ett företag äger och behöver.

 

Arbetsgivaravgift           - en skatt på lönen som betalas av arbetsgivaren. Avgiften syns oftast      inte på lönebeskedet.

Moms                               - är en statlig skatt som läggs på alla varor och tjänster. Momsen är statens största inkomstkälla och ger mer pengar än den statliga inkomstskatten.

Export                               - betyder att sälja varor utomlands.

Import                              - betyder att köpa in varor från utlandet.

Handelsbalans                - är värdet av de varor ett land säljer utomlands, minskat med värdet av de varor som köpts från utlandet. Om värdet av de varor som sålts utomlands är störst, är handelsbalansen positiv.

BNP                                   - BruttoNationalProdukt, d.v.s. det sammanlagda värdet på alla varor och tjänster som produceras i ett land under ett år.

BNP per capita               BNP per capita betyder BNP per person i ett land.

Inflation                           - betyder att priser och avgifter stiger och att pengarna blir mindre värda. Man säger ibland att inflationen äter upp löneökningarna.

Globalisering                  Med globalisering menas att moderna kommunikationer, såsom internet och flygplan, har gjort att världens länder och folk bundits samman och fått en mer gemensam ekonomi, kultur, politik och miljö.

 

 

 

 

 

Ekonomi

Begreppet ekonomi betyder hushållning och det i sin tur innebär att ens utgifter måste gå jämt upp med ens inkomster. Det finns två ekonomiska system som besvarar frågor om vad, hur och för vem varor och tjänster ska produceras. Det ena systemet är marknadsekonomi, där det råder fri konkurrens och där utbud och efterfrågan styr priset. Det andra är planekonomi där staten bestämmer hur och vad som ska produceras och även sätter priset. De flesta länder idag, även Sverige, är idag blandekonomier med i huvudsak marknadsekonomi men med inslag av planekonomi.

    

Det ekonomiska kretsloppet är ett system som visar hur hushåll, företag, offentlig sektor, utland och banker är beroende av varandra. Till exempel så förser hushållen företag och offentlig sektor med arbetskraft och i gengäld får de lön. Hushållen betalar skatt som går till den offentliga sektorn som bekostar tjänster som vård, skola och omsorg. Om en del i kretsloppet förändras så påverkas alla andra delar av detta.

    

Samhällsekonomin förändras ständigt i så kallade konjunkturer. Vid högkonjunktur är det hög efterfrågan och stor produktion av varor och tjänster. Arbetslösheten är liten. Vid högkonjunktur är det risk för hög inflation vilket betyder att priset på varor och tjänster stiger kraftigt. Vid lågkonjunktion är förhållanden de motsatta. Efterfrågan är låg. Minskad produktion hos företagen leder till arbetslöshet och uppsägningar. Inflationen är låg. Staten kan vid behov dämpa konjunktursvängningarna med hjälpa av penning- och finansekonomi.   

    

Penningpolitik är när Riksbanken justerar räntan för att dämpa konjunktursvängningarna. Finanspolitik är när staten, via budgeten, ökar eller minskar de statliga utgifterna för att påverka efterfrågan på varor och tjänster.

    

Världens länder blir allt mer beroende av varandra genom den globalisering som skett under de senaste decennierna. Ekonomisk globalisering handlar om ökad rörlighet för varor, tjänster, kapital och arbete över nationsgränserna. Företag har gått från att vara små och lokala till att bli internationella och globala.

    

Det finns för- och nackdelar med globaliseringen. En fördel är att varor och tjänster har blivit billigare för konsumenterna. En annan fördel är att globaliseringen skapat nya arbetstillfällen. För att få ner sina kostnader flyttar vissa företag sin produktion till låglöneländer där fattiga människor kan få arbete och därmed höja sin levnadsstandard. En nackdel med globaliseringen är att fattiga länder tvingas konkurrera med låga produktionskostnader för att locka till sig företag. Låga produktionskostnader innebär oftast låga löner och dåliga arbetsvillkor för arbetarna.

Globaliseringen påverkar världens länder och platser på olika sätt. En fabrik som flyttar ifrån en liten ort skapar arbetslöshet på den orten och människorna på orten måste hitta nya sätt att försörja sig. Orten dit fabriken flyttar till blir å andra sidan en vinnare.

    

Globaliseringen påskyndar strukturförändringar från jordbruks- till industrisamhälle. Låga produktionskostnader i ett fattigt land drar främst till sig företag som tillverkar enklare industriprodukter, t.ex. leksaker och kläder. Mer avancerade och högteknologiska produkter blir kvar i de rikare länderna. Men allteftersom de fattigare länderna utvecklas blir deras industriproduktion allt mer avancerad.