Åsö 7A Kartor och klimat

I detta arbetsområde ska du få lära dig mer om kartan och hur man kan använda den som informationskälla. Du ska även få lära dig lite om klimatet och klimatförändringar och hur de påverkar människor i olika delar av världen. Vi ska även jobba lite med namngeografi och du kommer att få i uppdrag att lära dig var olika länder ligger i världen.

Lgr11	Förklaring
Namn och läge på världsdelarnas största länder.	- Seterra: Världen: De 30 största länderna
Metoder för att samla in, bearbeta, värdera och presentera geografiska data, till exempel om klimat, hälsa och handel, med hjälp av kartor, geografiska informationssystem (GIS) och geografiska verktyg som finns tillgängliga på Internet, till exempel satellitbilder.	- Att kunna tolka topografiska och tematiska kartor, satellitbilder och klimatdiagram.
Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.	- Kunna använda de begrepp som är kopplade till området, se separat lista.
Jordens klimat- och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människors levnadsvillkor.	- Kunna namnen och positionerna på de olika klimatzonerna samt vad som kännetecknar dem. - Kunna förklara hur högtryck och lågtryck uppstår. - Förstå vilken betydelse som havet och atmosfären har för vilket klimat och väder som olika platser får. - Kunna säga något om hur klimatet påverkar människors vardagsliv på olika platser.
Klimatförändringar, olika förklaringar till dessa och vilka konsekvenser förändringarna kan få för människan, samhället och miljön i olika delar av världen.	- Kunna förklara den förstärkta växthuseffekten och den globala uppvärmningen. - Kunna ge några exempel på vad dessa förändringar kan innebära för olika platser på jordklotet. - Kunna resonera kring hur vi kan arbeta med att minska den förstärkta växthuseffekten.

Planering

Vecka	Tisdag (L)	Tisdag (K)	Torsdag (L)	Hemma
40	Intro. Genomgång: Kartor och kartprojektioner Läs/Lyssna på Digilär/Geografi/ Studera geografi/ Kartan	Gör uppgift 3 i Digilär/Geografi/ Studera geografi/ Kartan	Arbete med karthäfte.	Läs/Lyssna på Digilär/Geografi/ Studera geografi/ Kartan Plugga begreppen. Öva på Seterra.
41	Genomgång: Klimatzoner och vegetationstyper. Läs/Lyssna på Digilär/Naturens livsmiljöer/Jordens vegetationszoner	Arbete med uppgift 3 i Digilär/Naturens livsmiljöer/Jordens vegetationszoner	Genomgång: Klimat och väder. Arbete med karthäfte.	Läs/Lyssna på Digilär/Naturens livsmiljöer/Jordens vegetationszoner Plugga begreppen. Öva Seterra.
42	Genomgång: Väder-vindar Arbete med klimatdiagram.	Läxförhör: Seterra	Genomgång: Växthuseffekten Läs/Lyssna på Digilär/Geografi /Naturens livsmiljöer/ Klimatet	Läs/Lyssna på Digilär/Geografi/ Naturens livsmiljöer/ Klimatet Plugga begreppen. Öva på Seterra.
43	Gör uppgift 3 och 6 i Digilär/Geografi /Naturens livsmiljöer/ Klimatet	Parövning: Gruppera begrepp och förklara samband	Skriftligt prov	Läs/Lyssna igenom alla tidigare kapitel i DIgilär Plugga på begreppen.

 

 

Material

 

Digilär/Geografi/Studera geografi/Kartan

Digilär/Naturens livsmiljöer/Jordens vegetationszoner

Digilär/Geografi/Naturens livsmiljöer/Klimatet

https://online.seterra.com/sv/vgp/3154

(Här övar du på världens 30 största länder efter befolkning)

http://www.youtube.com/watch?v=t7EGqKIQxTM (flippad genomgång med de grundläggande begreppen)

https://www.youtube.com/watch?v=5gohEDjilK0 (Kartor som ljuger)

 

 

Begrepp

 

Ekvatorn	Breddgrad med värdet 0 i koordinatsystemet. Delar jordklotet i norra och södra halvklotet.
Nollmeridianen	Längdgrad med värdet 0 i koordinatsystemet. Går genom Greenwich utanför London.
Polcirkel	Breddgrad med värdet 90°.
Longitud	Annat ord för längdgrad.
Latitud	Annat ord för breddgrad.
Kräftans vändkrets	Streckad linje norr om ekvatorn. Utgör den nordliga gränsen för var solen kan stå i zenit.
Stenbockens vändkrets	Streckad linje söder om ekvatorn. Utgör den sydliga gränsen för var solen kan stå i zenit.
Zenit	När solen står rakt ovanför en på himlen så att det inte blir någon skugga.
Klimat	Medeltemperatur och medelnederbörd.
Klimatzon	Större område med liknande klimat. Det finns 4 klimatzoner.
Medeltemperatur	Temperaturen mätt över ett flertal år eller mer. Alla temperaturer/antalet mättillfällen.
Medelnederbörd	Nederbörden mätt över ett flertal år eller mer. All uppmätt nederbörd/antalet mättillfällen.
Polarzonen	Den nordligaste och sydligaste klimatzonen. Medeltemperatur på 0 eller under. Permafrost.
Tempererade zonen	En klimatzon som kännetecknas av tydliga årstider. Delas in i en kalltempererad och en varmtempererad del.
Subtropiska zonen	En klimatzon som kännetecknas av medelhavsklimat eller stäpp- och ökenklimat.
Tropiska zonen	Den varmaste klimatzonen. Ligger runt ekvatorn. Medeltemperatur på 20-30 grader året om.
Biom	Ett annat ord för vegetationstyp.
Permafrost	När marken är frusen året om. Det är bara det översta lagret som kan tina upp på sommaren.
Tundra	En vegetationstyp som kännetecknas av låg och gles vegetation. Inga träd. Finns i polarzonen.
Barrskog	Vegetationstyp som finns i kalltempererade delen av den tempererade zonen. Barrträd som är gröna året om. Vanligaste växtligheten i norra Sverige.
Lövskog	Vegetationstyp som finns i den varmtempererade delen av den tempererade zonen. Lövträd som tappar sina blad på vintern. Vanligaste växtligheten i södra Sverige.
Macchia	Medelhavsvegetation. Fetbladiga växter eller växter med vaxartade blad, t.ex. olivträd, palmer etc. Finns i den subtropiska zonen.
Stäpp	En vegetationstyp med gräs och låga buskar som typiska kännetecken, Finns i den subtropiska zonen.
Savann	En vegetationstyp som kännetecknas av grässlätter med enstaka träd. Finns i den tropiska zonen.
Regnskog	Tät och artrik vegetation, en djungel av lövträd och andra växter. Det regnar varje dag i en regnskog.
Öken	Mycket torrt område med liten nederbörd och hög avdunstning. Stora temperaturskillnader mellan natt och dag.
Växthuseffekt	När växthusgaser i atmosfären hindrar en del av solens strålar från att reflekteras ut i rymden. Detta leder till att medeltemperaturen stiger.
Global uppvärmning	Att jordens medeltemperatur ökar.
Ozonlager	Ett lager i atmosfären som skyddar jorden från solens skadliga UV-strålning. Man kan likna det vid ett slags filter.
Kustklimat	Kännetecknas av milda vintrar och svala somrar. Detta beror på att havet värms upp och kyls ned långsamt.
Inlandsklimat	Kännetecknas av kalla vintrar och varma somrar. Detta beror på att det ånga avståndet till havet gör att klimatet blir mer extremt.
Monsun	En vind som påverkas av att hög- och lågtrycken flyttas under årets gång och detta innebär att vindarna blåser från sydväst på sommaren och från norr på vintern. Monsun betyder årstidsvindar.
Regnperiod	Period på året då större delen av årsnederbörden faller. Förekommer i den tropiska och den subtropiska zonen.
Torrperiod	Period på året då nästan ingen nederbörd faller. Förekommer i den tropiska och subtropiska zonen.
Passadvindar	En ständig vind som blåser mellan från ekvatorn och mot 30° N eller 30° S.
Orkan	Ett kraftigt oväder. Ett större lågtryck där medelvindhastigheten 32.7 m/s. Bildas över Atlanten.
Cyklon	En tropisk orkan. Bildas över varma hav. Bildas över Indiska oceanen.
Tyfon	Samma som en cyklon, men denna bildas över nordöstra delen av Stilla Havet.
Tromb	En virvelvind. En tornado är ett exempel på en extremt stor virvelvind.
El Niño	Ett väderfenomen som uppstår med tre till sju års mellanrum. Det beror på att ytvattnet i östra delen av Stilla havet blir varmare än normalt. Det påverkar Australien och Oceanien samt Ecuador, Chile och Peru på Sydamerikas västkust.
Nederbörd	Nederbörd är vatten som kommer från molnen i form av regn, snö eller hagel.
Konvektiv nederbörd	Fuktig luft stiger och avkyls, nederbörd faller.
Orografisk nederbörd	Vindar från havet för med sig fuktig luft in över land och den tvingas att stiga vid t.ex. en bergskedja. Den fuktiga luften kyls av och nederbörd faller.
Frontnederbörd	En varmfront och en kallfront möts. Den varma luften tvingas stiga eftersom den kalla luften väger mer. När den stiger kyls den av och nederbörd faller.
Lågtryck	Kall luft vid jordytan värms upp och börjar stiga. Lufttrycket vid jordytan sjunker, det blir ett lågt tryck.
Högtryck	Varm luft på hög höjd kyls av och sjunker ned mot jordytan. Lufttrycket vid jordytan stiger, det blir ett högt tryck.

Läroplanskopplingar

Centralt innehåll

• Jordens klimat- och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människors levnadsvillkor.
• Klimatförändringar, olika förklaringar till dessa och vilka konsekvenser förändringarna kan få för människan, samhället och miljön i olika delar av världen.
• Namn och läge på världsdelarnas viktigare länder, vatten, öar, berg, öknar, regioner och orter.
• Kartan och dess uppbyggnad med gradnät, färger, symboler och olika skalor. Topografiska och olika tematiska kartor.
• Metoder för att samla in, bearbeta, värdera och presentera geografiska data, till exempel om klimat, hälsa och handel, med hjälp av kartor, geografiska informationssystem (GIS) och geografiska verktyg som finns tillgängliga på internet, till exempel satellitbilder.
• Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.

Uppgifter

Föreläsningsanteckningar

Här är information från de genomgångar som jag har haft.