Berättandets magi- med estetik och matematik

Varför?

Gemensamt för Österängs förskola är i år att barnens berättande ska vara i fokus. Vi började med att observera barnen i deras lek och ställa nyfikna frågor för att få fatt i barnens intresse.

Vi har sett att barnen intresserat sig för superhjältar under en längre tid och i förskolans läroplan står det under utveckling och lärande att verksamheten ” ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas till vara för att skapa mångfald i lärandet” (Lpfö 98 rev 2010 s. 9).

Under tiden som vi har observerat detta intresse hos barnen har vi pedagoger diskuterat oss fram till att vi ser ett samband mellan superhjältar och arbetet med värdegrunden i barngruppen.

Vi menar att det ett bra underlag för att arbeta kring normer och värden, genus, likheter och olikheter, styrkor, självständighet och tron på den egna förmågan. I temat ser vi att många delar av läroplanen kan beröras.

Vi har upplevt att vi som pedagoger ofta ställts inför dilemman då barnen lekt ”krigslekar” och andra lekar där de ”slåss på låtsas”. Vi har helt enkelt inte vetat hur vi ska hantera denna sorts lek och resultatet har blivit att vi avstyrt lekarna eller styrt in barnen på en ny lek utan de ”våldsamma” delarna. I ett nummer av tidningen Förskolan hittade vi en artikel som handlar om detta och special- och dramapedagogen Ylva Andersson förklarar att man måste fundera över vad det är barnen berättar om i sina lekar. ”I leken görs världen begriplig- där finns både det goda och det onda…Att hindra eller förbjuda krigs- och bråklekar är dock ingen lösning. Istället måste vi förstå att vi vuxna behövs för att göra tydligt för barnen att nu är det på lek. Genom att finnas med i lekens närhet lär vi känna barnen och kommer dem nära”. Hon menar också att vi kan visa på lekens viktigaste regler: turtagning, samförstånd och ömsesidighet” (Tidningen Förskolan 2/2017 s.34)

Med detta i bakhuvudet växte en idé om ett projekt med superhjältar fram. Vi vill i samband med detta skapa en lekmiljö som stimulerar barnens fantasi och där vi kan delta i deras rollek för att bättre förstå den och kunna stötta barnen vid behov. (Ge utrymme för leken under kontrollerade former)

Syftet

För barnen: att arbeta med att stötta och utveckla barns språk- läs och skrivutveckling och samtidigt få matematiken som ett språk. Att få vara berättare men också lyssnare. Att ge alla barn förutsättningar att vara delaktiga och ha inflytande i verksamheten oavsett förutsättningar och bakgrund. Att använda många olika sätt att berätta till exempel lek, skapande, drama, undersökande och utforskande, använda IKT att berätta med mera.

Att med hjälp av barnens populärkultur utveckla barnens empatiska förmågor, få dem att upptäcka varandras olikheter och se dem som styrkor.

För pedagogerna: hur får vi barnen att förstå superhjältar ur ett annat perspektiv, den positiva, hjälpande superhjälten? Hur förstår vi skurken? En som vill vara med? Genusperspektiv- vem är skurk?

Prioriterade mål 2018-2019

Normer och värden 2:1

•Utvecklar sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen

Utveckling och lärande 2:2

•Utveckla intresset och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra

•Utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar

•Utveckla sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv

•Barn som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål

•Utveckla ett nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra

•Utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många olika uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama

Barns inflytande 2:3

•Utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och därmed få möjlighet att påverka sin situation

Planera och genomföra

Arrangera miljöer/situationer/relationer som möjliggör:

Det kompetenta barnet: uppmuntra att prova själva och att hjälpa varandra, tillgängliga och föränderliga lärmiljöer med förutsättningar utifrån barnens proximala utvecklingszon.
Barns inflytande: vi bjuder in barnen i samtal och är lyssnande och närvarande pedagoger och tar vara på deras funderingar.
Vårdnadshavares involvering: Fråga till vårdnadshavarna: vad vill du att ditt barn ska få uppleva på förskolan? Dagliga samtal, veckobrev på Unikum, dokumentation i hallen.
Kreativitet och de hundra språken: utmana barnen med material och tekniker.
Att lära tillsammans och av varandra: mindre grupper där barnen kan ta del av varandras tankar och kunskaper. Vi stöttar dem i att fördela talutrymmet.
Nyfiket, lustfyllt, utmanande, lärande och utforskande aktiviteter: utforska närområdet, föränderliga miljöer, väcka nyfikenhet och bibehålla intresset genom uppdragsbrev.
Variation i arbetsformer:

Mindre grupper, inne/ute, födelsedagsfirande i större grupp, avslappnande, reflekterande aktiviteter,
Olika gruppkonstellationer:

Från stor grupp till mindre grupper, ibland väljer barnen, ibland har vi fasta grupper bestämda av oss.
Introduktion av material, aktiviteter, rutiner m.m:

Introduktion i mindre grupper. Involvera barnen i att visa varandra. Upprepa, ge tillfälle att prova igen.
För barnen att ställa hypoteser:

Vid samtal, genom att ställa frågor som utmanar barnens tankar och funderingar.

Exempel på frågor att ställa till barnen inledningsvis:

Vad är en superhjälte?

Hur ser han/hon ut?

Vad kan en superhjälte?

Vad gör en superhjälte (om dagarna och nätterna)?

Hur kan vi ”vanliga” människor agera vardagshjältar?

Uppföljning, utvärdering och utveckling

Vad ska dokumenteras? Barnens lärprocesser, enskilda och gemensamma.

Hur ska dokumentationen göras? Anteckningar, foton, film, alster

När ska dokumentationen göras (regelbundet, inte bara i slutet)? Kontinuerligt.

Vem/vilka genomför dokumentationen? Arbetslaget och barnen

Vem gör analysen och drar slutsatser av dokumentationen (själva utvärderingen)? Arbetslaget med ansvariga förskollärare

Koppling till teori, forskning - vetenskaplig grund En vindlande matematik. Små barns matematik, Beteendeproblem i förskolan

Berättandets magi med estetik och matematik

Matriser i planeringen

Uppgifter