Instuderingstexter inför prov i historia

Här följer de texter som eleverna ska ha kännedom inom inför provet den 25 oktober.
Samma texter kommer även att delas ut under vecka 41.

Sverige under medeltiden

Medeltiden kallas den tid som tar över efter vikingatiden.

Medeltiden var ungefär mellan år 1100 e. Kr och år 1500 e. Kr. 

Under medeltiden gick Sverige från att vara ett uppdelat land till att bli ett enat rike som höll ihop under en kung eller drottning.

De flesta i Sverige var under medeltiden bönder. Bönder betalade skatt till kyrkan och till kungen. Kyrkan och adeln slapp att betala skatt till kungen. Kyrkorna var ofta rika (hade gott om mark/jord och silver).

De fyra stånden

(Kungen och drottningen styrde)

1. Adel

2. präster

3. Borgare

4. Bönder

Kungen/drottningen satt högst upp i toppen av triangeln och styrde och bestämde över alla de andra. 

Adeln var ett rikt stånd (samhällsklass) och till dem hörde stormännen och riddarna. Adeln var välutbildad och bodde ofta i slott eller stora gods ute på landsbygden. Adeln försåg kungen med riddare och militärer då det var dags för krig och som tack fick adeln vara med och bestämma om hur Sverige skulle styras. Adeln slapp betala skatt till kungen.

Prästerna var välutbildade och hade all makt över kyrkorna. På så vis hade de även stor makt över befolkningen då de fungerade som lärare och förmedlade Guds läror. Bönderna betalade skatt till kyrkan (så kallat tionde).

Borgarna var människor som bodde och arbetade i städerna, exempelvis hantverkare, försäljare och smeder. De hade ingenting med borgar att göra, trots namnet.

Bönderna var den största gruppen av människor, ofta fattiga, och bodde på landsbygden. Bönderna betalade skatt till kyrkan, så kallat "tionde" (en tiondel av vad man ägde, antingen i pengar eller  mat). 90% av Sveriges befolkning var bönder under medeltiden.

MORA STENAR: Plats utanför Uppsala där nya kungar valdes under Medeltiden.

ERIKSGATA: väg som den nya kungen red för att visa upp sig för folket, gick genom sju landskap.

Birger Jarl

Birger Magnusson "Jarl" levde på 1200-talet och var en av kungens närmste män. Han var själv aldrig kung men styrde ändå Sverige genom sin söner som var kungar.

Birger Jarl är mest känd för att ha grundat Stockholm men även för att ha stiftat lagar, några av dem gäller än idag. 

De fyra fridslagarna var:

Kvinnofrid – ingen fick våldta eller röva bort en kvinna

Hemfrid – ingen fick göra inbrott i någons hem

Kyrkofrid – ingen fick störa ordningen eller bära vapen i kyrkan

Tingsfrid – ingen fick bråka eller bära vapen i tinget

Birger Jarl fick två söner, Valdemar och Magnus "Ladulås".  

Magnus Ladulås fick tre söner; Birger, Erik och Valdemar och de bråkade om vem som skulle vara kung ( Håtunaleken och Nyköpings gästabud).

Kalmarunionen 1397-1523

Margareta var drottning av Danmark men styrde även över Sverige och Norge. Hon ville bilda en union (en förening där man samarbetar) mellan de nordiska länderna så att det skulle vara fred och inte krig, länderna skulle också samarbeta med handelsvaror och militär. År 1397 bildades Kalmarunionen. Den fanns kvar fram till Gustav Vasa blev kung på 1520-talet.

Digerdöden/Pesten

Pesten kom från Asien och var en dödlig sjukdom. Pesten spreds av en bakterie som fanns på loppor som i sin tur fanns på råttor. Råttorna kom med skepp och spred sig mellan olika länder. Människor smittades av råttorna och smittade sedan andra människor. Det var lätt att bli smittad I stora folksamlingar, t ex i kyrkan eller vid handelsplatser. Man fick svarta bölder på kroppen, hosta och hög feber. I stort sett alla som insjuknade dog inom tre dagar. Man trodde att det var Guds sätt att straffa människor som levt ett syndigt liv och att det var därför man blev sjuk. En del trodde att böner skulle hjälpa men ingenting kunde bota pesten. Det fanns speciella läkare (med heltäckande dräkter och fågelnäbbar av skinn där väldoftande örter stoppades) men inte heller det hjälpte mot smittan.

År 1350 kom pesten till Sverige och upp emot halva Sveriges befolkning dog i sjukdomen. 

Att så många människor dog vet man idag då man kan se att skatterna kungen fick in från befolkningen sjönk mycket kraftigt under 1350-talet. Det berodde helt enkelt på att människor dött och därför inte kunde betala skatten.

Kyrkan under medeltiden

Då medeltiden i Sverige börjar, ca år 1050, börjar människor att kristnas, dvs de byter religion från att tidigare ha trott på asagudar (Oden, Tor, Freja etc) till att nu tro på kristendomen (Gud och Jesus). Sverige blev nu ett kristet land.

Prästerna bestämde i kyrkorna men den som var kyrkans högste ledare och prästernas chef var Påven som bodde Italiens huvudstad Rom.

Kyrkan var mycket viktig under medeltiden och många nya stenkyrkan byggdes under den här tiden.

Man trodde att man kom till paradiset eller helvetet efter döden, beroende på om man var snäll och följde Guds regler eller inte. Människor betalade även skatt till kyrkan (tionde).

KLOSTER: Byggnad för troende munkar (män) eller nunnor (kvinnor). I klostren levde man hela sitt liv.  Munkarna och nunnorna var djupt troende och bad till Gud, skrev biblar och odlade örter till mediciner.

HELGON: En person som varit mycket troende under sitt liv och på något sätt mött/sett Gud, Jesus eller änglar. Ofta har personen dött för sin tro. Efter att personen dött kan hen helgonförklaras och då bli en viktig person inom kristendomen. På bilder känner man igen ett helgon då det ofta målas med en gloria runt huvudet (guldring).

I Sverige har vi ett helgon, heliga Birgitta, som levde under medeltiden.

Medeltida städer

Nya städer i Sverige växte ofta fram runt hamnar och kyrkor. Det var där de flesta människorna rörde sig.

Sigtuna, Kalmar, Visby och Stockholm är exempel på städer som grundades under medeltiden. 

Husen I städerna var ofta byggda av trä och låg tätt. Gatorna var smala och det var mycket smutsigt och djur såsom grisar och får gick fritt bland husen. Köpmän, hantverkare, präster, borgare mf levde i städerna. Skolor fanns för de rika. Ca 10% av Sveriges befolkning levde i städer under medeltiden.

Livet i borgen

Stormännen (tillhörde adeln och var kungens närmsta män) gav kungen stridande ryttare som kungen kunde använda i krig.  I utbyte fick de makt och land av kungen. En krigare kunde bli riddare. Riddarna var välutbildade. De tävlade även med lans i tornerspel. 

För att bli riddare behövde man dubbas av kungen. Man gick då fram till kungen och knäböjde, fick kungens svärd på sin axel och blev då dubbad. Alla riddare fick ett nytt namn, exempelvis  "af Gripenklo" eller "Silverskiöld". De fick även en egen vapensköld.

Riddarna och stormännen bodde i stora slott och borgar och var mycket rika och välutbildade.

Kvinnornas roll under medeltiden

Under vikingatiden hade män och kvinnor varit ganska jämställda men hade olika arbetsuppgifter i hemmet.

 I och med att Sverige blev kristet så fick kvinnorna mindre att säga till om. De bar ofta heltäckande kläder och döljde sitt hår under sjalar, någonting som männen inte behövde göra på samma sätt. Männen bestämde över kvinnorna, pappan bestämde fram tills kvinnan blev bortgift. Först om mannen dog och kvinnan blev änka fick hon bestämma över sig själv.

Kvinnan var familjens centrum och hon tog hand om barnen och hushållet (mjölkning, matlagning, städning, ölbryggning, klädtillverkning mm). Hon var även med och hjälpte till med skörden. Barnen började arbeta med samma saker som de vuxna från att de var ca tio år.

Tidslinje över medeltiden

1100-talet:  Sverige blir kristet (istället för asatron)

1250:  Birger Jarl styr landet genom sin son kung Valdemar, Stockholm grundas

1300:  många kyrkor och kloster byggs

1350:  Pesten kommer till Sverige

1397:  Kalmarunionen under drottning Margareta