Skriftspråksprojektet

Kartläggning av barngruppen

Barnen visar ett stort intresse för bokstäver och framförallt sin första bokstav i namnet. De pekar även ut mammas bokstav och pappas o.s.v. Barnen visar förståelse över att bokstäverna kan förmedla ett budskap som t.ex. att namnet betyder att det är mitt, eller t.ex. teckningen är min.

Mål

Syftet bakom projektet är att barnen ska få möjlighet  att se sig som en skrivande och läsande person, där språkets kommunikativa funktion står i centrum.

Karin Gustafsson och Elisabeth Mellgren skriver i sin doktorsavhandling "Barns skriftspråkande - att bli en skrivande och läsande person" att: "När man skapar skriftspråkliga miljöer och sammanhang i förskolan är det den kommunikativa funktionen som bör vara i fokus och stödja barns lärande för att bli skrivande och läsande personer".

• Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra,
• Lpfö98 Rev. 2016
  Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner,
• Lpfö98 Rev. 2016
  Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande.

Nedbrytning av valda läroplansmål

Att varje barn visar förståelse över språkets kommunikativa förmåga. 

Att de använder sig av skriftspråk och det vidgade textbegreppet för att förmedla något. Vilket kan visa sig:

- i leken

- i brev och annan informativ text

- via användning av symboler och bilder som kommunikation

- via skriftspråkande med hjälp av digitala verktyg.

Genomförande/Arbetsmetoder

En miljö som stimulerar till skriftspråkande med rika materiella möjligheter för utövning.

- alfabetet på väggen, dels i läsrummet för att erbjuda en textrik miljö samt

- alfabet på väggen, vid bordet där papper och pennor erbjuds.

- inplastade bokstäver för att kunna utforska och laborera med bokstäver. Bokstäverna förvaras på en bricka som gör materialet mobilt. Skriftspråkandet kan på så sätt genomföras i alla olika miljöer och ej enbart i "skrivarhörnan".

- namnskyltar på barnens lådor och fack men även lösa mobila namnskyltar som barnen kan använda för att skriva av.

- god tillgång på barnlitteratur som är tillgängliga för barnen. Kontinuerliga besök på biblioteket görs med två barn per tillfälle, för att få god kvalitet vid besöket och möjlighet att prata om böckerna med barnen.

- pedagogerna läser in sig på litteratur i ämnet.

- pedagogerna är öppna för barnens upptäckande kring bokstäver och språket. Barnens upptäckter och kommentarer dokumenteras av pedagogerna i deras loggboksanteckningar och delas med övriga pedagoger. Barnens upptäckter dokumenteras även med hjälp av foto, t.ex. grenar i skogen som påminner om bokstäver etc.

- tre dagar i veckan hålls projektarbete. Antalet barn i gruppen är 4-5 (olika barn ingår i gruppen vid de olika tillfällena). Projektarbetet dokumenteras med kamera, för att med hjälp av bilder kunna inspirera övriga barn och sprida nyfikenhet kring vad barnen i projektgruppen gjort.

- projektet har tre olika ingångar:

1. normer och värden arbetas med via drama utifrån texten i en barnbok.

2. det social samspelet arbetas med via skapande aktiviteter i kombination med intresse för bokstäver och kommunikation.

3. laborerande med bokstäver med fokus på det fonologiska.

Uppföljning

Att varje barn visar förståelse över språkets kommunikativa förmåga. 

Att de använder sig av skriftspråk och det vidgade textbegreppet för att förmedla något. Vilket kan visa sig:

- i leken

- i brev och annan informativ text

- via användning av symboler och bilder som kommunikation

- via skriftspråkande med hjälp av digitala verktyg

Barnen hittar och lägger märken till bokstäver i olika miljöer som t.ex. grenar i skogen, skriver bokstäver i sanden, identifierar bokstäver i div. skyltar, skriver böcker, brev, gör pengar (sedlar) med värden t.ex. 100, klistrar in bilder i en A4 pärm, som de sedan bläddrar i och "läser". Skriftspråkets kommunikativa värde ses med andra som en självklarhet för barnen.

Flera av barnen är förtrogna med hur bokstäverna ser ut och låter. Flera av barnen har börjat ljuda ihop bokstäver till ord och ser sig som skrivande personer. Flera av barnen visar  förståelse över hur skriftspråkandet sker från vänster till höger. 

Barnen vet att det finns stora och små bokstäver (gemener och versaler)och de kan särskilja och sortera in bokstäverna i "rätt" alfabet.

Utvärdering

Skrivandet har blivit ett naturligt sätt för barnen att kommunicera. De ber om hjälp för att skriva skyltar till sin lek eller annan informativ text. Intresset för skriftspråket fortsätter och barnen inspireras och tar hjälp av varandra. Bokstäver och skriftlig kommunikation är en naturlig del av verksamheten.

Vårdnadshavarna har vid samtalen vittnat om barnens språkliga kunskaper hemma

Analys och utveckling

En trolig orsak till att projektet fick ett sådant gehör från barngruppen var att barnen fick möte skriftspråket på så många olika sätt och att pedagogerna synliggjorde barnens lärande, både för den enskilda individen men även för varandra.

Läroplanskopplingar

Läroplan

• förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra,
• utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner,
• utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande.