Planering projekt ljud (gula)

Vi utforskar ljud

Kartläggning av barngruppen

Vi har sett att barnen utforskar ljud på egenhand genom att tex slå på torkskåp, slå på burkar, forma olika ljud med munnen etc. Detta vill vi fånga upp och uppmärksamma barnen på ytterligare.

Mål

-Välj läroplansmål, gärna minst ett från varje målområde i läroplanen

Nedbrytning av valda läroplansmål

Vi vill att barnen ska få en förståelse för ljud, att det låter, vad det är som låter, att man kan skapa ljud själv och att det kan låta olika utifrån olika förutsättningar. Vi vill uppmärksamma barnen på ljuden som finns runt omkring oss hela dagen, göra barnen medvetna om miljön de befinner sig i.  

Genomförande/Arbetsmetoder

Då vi har delat upp barnen i tre grupper på yngregrupp kommer arbetet framför allt att pågå i gula gruppen.  

Vi ställer frågor som t ex

- hur låter olika ljud?

- vad är det vi hör just nu?

- Varifrån kommer ljudet?

- Vilka ljud finns det ute och inne?

- Hur kan vi skapa egna ljud?

- Hur låter det om bara en skapar ljud? Hur låter det om alla skapar samma ljud samtidigt?

Vi använder oss olika instrument, appar, klipp på Youtube, lekar, spel och böcker etc.

Efter att ha läst texten "att undervisa barn i förskolan" av Doverborg, Pramling och Pramling Samuelsson väljer vi att arbeta medvetet och aktivt med variation för att bland annat synliggöra och ge barnen förutsättningar att kunna skapa sammanhang.

-Hur förbereder vi barnen?
-Hur utmanar och inspirerar vi barnen?
-Innemiljö
-Utemiljö
-Intervjuer med barnen
-Observationer
-Föräldrasamverkan
-Litteratur
-Aktiviteter
-Hur skall dokumentationen ske?

Uppföljning

Utvärdering

Det vi kan se är att barnen har börjat utforska fenomenet ljud på egenhand skillnaden från innan är att utforskandet är mer medvetet, mer fokus på själv ljudskapandet och hur man får något att låta. Vi ser även att barnen är mer uppmärksamma på ljud runtomkring oss, de kan stanna upp mitt i en aktivitet och lyssna efter ljud som fångat uppmärksamheten och försöka namnge det som låter, innan har barnen mer konstaterat att något låter och sedan lämnat det där. Barnen återupprepar det vi gjorde föregående gång på egen hand och vi har haft en tanke på en gemensam progression, tex ena dagen börjar vi med att utforska ljudet från ett instrument, andra dagen spelar och sjunger vi samtidigt etc. Barnen har tagit till sig olika delar av undervisningen och delar med sig av sina nyfunna kunskaper tex vad de olika instrumenten heter, att vi hör med öronen och innebörden av ljudvågor.

Analys och utveckling

Det som har varit en framgångsfaktor under projektet är att vi har hållit på under en längre tid, när vi pedagoger har känt att vi är klara med aktuella aktiviteter eller dylikt har vi lyft upp frågan till en diskussion för att se om barnen verkligen är klara eller om det handlar mer om att vi vuxna är redo att gå vidare. Genom dessa diskussioner har vi kunnat säkerställa att arbetet verkligen fortskrider utifrån barnen och deras behov, intresse etc.

Den gemensamma dokumentationen som skett tillsammans med barnen har hjälpt till att knyta ihop påsen och gjort att barnen har kunnat gå tillbaka på egenhand och sätta sina ord på det som upplevts vilket vi anser vara en hjälp på vägen till att de själva ska kunna äga sitt lärande.

Vi tror att det positiva resultatet i barngruppen beror på den tillåtande miljö som vi har, vi uppmuntrar och ställer frågor som gör att barnen utvecklar och utforskar sin egen vilja att veta. Med för många tillsägelser kan barnen bli hämmade vilket kan leda till att barnen inte vågar testa med rädsla för att göra fel.

Vi ska försöka hålla kvar uppdelningen av gula gruppen fortsättningsvis då vi ser att det gynnar barnen, med uppdelningen skapar vi stabilitet och en trygghet som gör att barnen känner sig tillräckligt hemma till att utforska, upptäcka, utmanas och utvecklas både som enskild individ och grupp.

Vi kommer även att fortsätta dokumentera tillsammans med barnen och göra dokumentation ännu mer tillgänglig för barnen att kunna ta fram på egen hand.

Något som vi tar med oss som utvecklingsområden är att hitta alternativa ingångar till aktiviteter, hur man presenterar en aktivitet etc. Om vi själva ändrar perspektivet på hur vi ser på en aktivitet kanske vi också kan fånga intresset hos fler, att vi problematisera på ett sätt som gör att vi sätter igång barnens tankeprocesser och att vi arbetar utifrån deras tankar och funderingar på ett att sätt, att verkligen kunna fånga upp och följa tankeprocessen och dessutom göra den synlig för barnen.

Vi kommer även att fokusera på att utveckla våra lärmiljöer för att skapa ytterligare möjligheter för lärande och lärmiljöer med olika funktioner. Detta då vi upptäckte att vårt val av lärmiljö påverkar det resultat vi får i samband med en aktivitet, tex kan vi inte vara i stora rummet idag om vi ska ha en aktivitet som kräver lite mer koncentration då vi upplever att rummet ger barnen alldeles för mycket intryck att behöva sortera bland. Det är svårt att ha en stillasittande aktivitet i ett rum som annars bjuder in och uppmuntrar till rörelselekar.

Läroplanskopplingar

Läroplan

• tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld,
• utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
• utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap,