De tre världsreligionerna

Vi jämför de tre världsreligionerna islam, judendom och kristendom.

Syfte från Lgr11:  

“Undervisningen i ämnet religionskunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om religioner och andra livsåskådningar i det egna samhället och på andra håll i världen. Genom undervisningen ska eleverna bli uppmärksamma på hur människor inom olika religiösa traditioner lever med, och uttrycker, sin religion och tro på olika sätt. Undervisningen ska allsidigt belysa vilken roll religioner kan spela i samhället.” 

“Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att kunna tolka kulturella uttryck med anknytning till religiösa traditioner. “ 

“Undervisningen ska även bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur människors värderingar hänger samman med religioner och andra livsåskådningar. “ 

 

Elevmål

Jag beskriver muntligt några heliga byggnader i Stockholm och kopplar samman de med en religion. 

Jag kan ge exempel på någon högtid, symbol och central berättelse från kristendomen, islam och judendomen

 

“Eleven kan också söka information om samhället och naturen genom enkla intervjuer, observationer och mätningar och göra enkla sammanställningar av resultaten så att innehållet klart framgår.” 

v. 42 & v. 43 Introduktion 

1. Öppen fråga till eleverna: “Vad är religion?” EPA. Sammanställ elevernas svar antingen i en tankekarta eller med mentimeter digitalt.  

2. Vi lyssnar/läser en berättelse som är från alla de tre religionerna. Vi samtalar tillsammans om innehållet (sammanfattar, förklarar ord och begrepp samt oklarheter).  

3. Eleverna ritar en bild till berättelsen.  

 

4. Vi tittar på filmen “Religionskunskap för barn” https://sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=4&article=DVD%202505 

5. Vi samtalar om filmer och gör enkla jämförelser mellan religionerna. Anteckna så att alla elever ser i en tankekarta, digitalt, tabell eller liknande.  

6. Eleverna får återigen frågan “Vad är religion?” och tankekartan fylls på från föregående lektioner.  

 

v. 45 Platser för religionsutövning och symboler 

1. Vi presenterar de tre religiösa byggnaderna inom respektive religion: synagoga, moské och kyrka. Fråga till eleverna: har ni varit i/sett någon av dessa byggnader? Vad minns ni från dem?  

2. Vi läser tre enkla faktatexter om respektive byggnad. Gå igenom texterna relativt snabbt och grundläggande.  

3. Grupparbete: eleverna delas in i sex olika grupper (2 grupper/religion). Varje grupp ska utifrån faktatexten skapa ett kollage med bild och text. På varje kollage ska det finnas: 

• Beskrivning av hur byggnaden ser ut utanpå + bild på byggnaden.  

• Beskrivning av hur byggnaden ser ut inuti + bild.  

• Viktiga symboler som finns utanpå och inuti byggnaden.  

4. Eleverna övar på att berätta om den heliga byggnaden för varandra tillsammans med den gruppen som har samma byggnad. Grupperna får då möjlighet att lägga till saker på sina affischer.  

5. Eleverna sätter sig sedan i tvärgrupper och berättar om religionen och den heliga byggnaden för varandra.  

6. Eleverna ska sedan fylla i en lucktext självständigt.  

 

Faktatext moské 

Muslimer firar gudstjänst i en moské. Tornet kallas 

minaret. Från minareten ropar någon när det är dags 

att be. Ordet moské betyder plats där man knäböjer.  

Innan man går in i en moské ska man tvätta ansikte, händer och fötter. Tvättningen innebär att man vill vara ren både till kropp och själ inför Gud.  

Skorna lämnas kvar utanför och moskéns inre är täckt med vackra mattor. Det saknas bänkar i moskén. Enligt Koranen är det helt förbjudet att avbilda levande varelser. De levande varelserna är skapade av Allah och bör inte avbildas av någon människa. Därför finns det inga bilder i en moské. Men moskéerna är ändå dekorerade praktfullt oftast med mosaiker som bildar mönster. Mönstren påminner om blommor.  

En muslimsk gudstjänst består i huvudsak av att man ber tillsammans. Kvinnorna sitter i en avskild del av moskén och männen samlas i den stora bönesalen. Bönen leds av en imam.  

Moskén är inte bara en plats för bön utan även en mötesplats där man får höra nyheter av varandra och umgås.  

 

Faktatext om synagoga 

Judar firar gudstjänst i en synagoga. Synagogor har byggts i alla möjliga storlekar och stilar. På traditionella synagogor ses ofta just 12 fönster. Judendomens symbol, Davidsstjärnan, finns ofta i synagogorna. Judar kan fira gudstjänst på andra platser än i synagogan, dock måste det då närvara tio vuxna judar.  

På en gudstjänst i synagogan sjunger en kantor texter ur den heliga boken Tora och rabbinen läser några texter. Det viktigaste i synagogan är arken som är skåpet där Torarullarna förvaras. Torarullarna är judendomens heliga skrift. Framför arken hänger en lampa som alltid ska lysa. Lampan ska påminna om att Gud alltid finns nära. Torarullarna får inte röras med fingret, därför följer man texten med en liten pinne. Spetsen på pinnen ser ut som en liten hand.  

I synagogan samlas man inte bara för gudstjänst utan också för att umgås, studera och träffa bekanta.  

 

 

Faktatext om kyrkan  

Kristna firar gudstjänst i en kyrka. Det finns stora och små kyrkor, gamla och nya. 

Gudstjänster är på söndagar. Alla sitter ner i bänkrader och prästen står längst fram i kyrkan framför något som kallas kor. Ibland står prästen i en predikstol. Då läser hen ur bibeln, som Kristendomens heliga skrift kallas. Prästen förklarar för alla i församlingen vad texten handlar om. Det kallas för att predika. 

På väggarna i kyrkan finns det ofta skulpturer och målningar av Jesus. Tända ljus är också vanligt förekommande. 

Kyrkan är en plats dit man kan gå om man behöver tröst, man kan ha begravning där, men även döpas och gifta sig. 

 

v. 46 Berättelser från judendom, islam och kristendom

Läs berättelsen från koranen om  Dawud och Djaalut (David och Goliat) för eleverna.  

 

Namn att skriva på tavlan och förklara:

Dawud- David 

Djaalut- Goliat 

Taalut- kung Samuel 

Filistinerna- folk från Palestina 

 

Vi återberättar och sammanfattar berättelsen muntligt tillsammans hela klassen.  

3.  

4. Vi diskuterar berättelsens budskap, exempelvis:  

• Gud kan alltid hjälpa en.  

• Liten kan slå stor med vilja och envishet.  

• Du kan mer än du tror.  

•  

Känner ni igen innehållet från berättelsen eller budskapet från andra texter ni har läst? Bröderna Lejonhjärta, Harry Potter, Mio min Mio, Den sista avataren. 

 

Vi läser sångtexten “Goliat” av Laleh. Vad finns det med likheter mellan låttexten och berättelsen? Vad handlar låttexten om? Kan ni känna igen er i den?  Vi sjunger låten.  

 

 

v. 47 Berättelser från judendom, islam och kristendom 

 

Repetition om hur man gör när man återberättar, exempelvis David och Goliat. 

 

Eleverna delas in i grupper om tre. Varje grupp får en berättelse från antingen judendom, kristendom eller islam. De ska läsa igenom berättelsen och sedan öva på att återberätta den för klassen. Till sin hjälp ska de också rita tre bilder till berättelsen som de kan ha som stöd. Eleverna ska skriva ned stödord inför återberättandet.  

Eleverna redovisar sin berättelse och visar bilderna.  

 

Berättelser 

Gud begär en hel del av Moses (Judendomen) 

Gör ingen avbild av mig (Judendomen) 

Berättelsen om den barmhärtige samariern (Kristendomen) 

Hur vatten förvandlas till vin och hur döda väcks till liv (Kristendomen) 

Jonas äventyr i valfiskens buk  (Islam) 

Mannen som behöver hjälp (Islam)

 

Vecka 48 

Eleverna arbetar i par. De får svara på frågor om olika högtider inom Islam, Kristendom och Judendom genom att söka på hemsidan “so-rummet.se” samt i so-boken (Puls). 

 

Eleverna förbereder frågor till studiebesöken kommande vecka. 

 

Viktiga högtider 

Judendom 

Gå in på so-rummet.se. Sök i sökfältet på ”Några judiska högtider”. 

Läs om högtiderna Sabbat, Pesach, Jom Kippur.  

1. Hur firar en jude sabbaten?  

2. Varför firas Pesach (den judiska påsken)? 

3. Varför tror du att det står att Jom Kippur är en ”allvarlig högtid”?  

  

Islam 

Gå in på so-rummet.se. Sök i sökfältet på ”Några muslimska högtider”. Läs om högtiden Ramadan.  

Läs om högtiden Ramadan.  

1. Vad betyder Ramadan? 

2. Varför firas Ramadan? 

3. Hur firar man Eid-al-fitr? 

  

Kristendom 

 

Läs sidan 64 och 64 i SO-boken  (puls 1-3) som handlar om några högtider i Sverige. Räkna upp tre högtider som grundar sig i kristendomen. 

 

v. 49-50

Studiebesök i moské, synagoga och kyrka. 

 

v. 51

Efter varje besök pratar man om vad man sett och lärt sig. 

 

Gör en mentimeter där de får svara på frågan "Vad har du lärt dig om de tre världsreligionerna?"

Sammanfatta och avsluta temat

Läroplansmål

Syfte

• analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,
• söka information om religioner och andra livsåskådningar och värdera källornas relevans och trovärdighet.

Centralt innehåll

• Religioner och platser för religionsutövning i närområdet.
• Några högtider, symboler och berättelser inom kristendom, islam och judendom. Några berättelser ur Bibeln och deras innebörd samt några av de vanligaste psalmerna.
• Metoder för att söka information från olika källor: intervjuer, observationer och mätningar. Hur man kan värdera och bearbeta källor och information, såväl med som utan digitala verktyg.
• Berättande texter och poetiska texter för barn från olika tider och skilda delar av världen. Texter i form av rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.
• Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt litterära personbeskrivningar.
• Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbplatser för barn samt via sökmotorer på internet.
• Källkritik, hur texters avsändare påverkar innehållet.

Kriterier

• Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om tydligt framträdande budskap i texterna och relatera detta till egna erfarenheter.
• Eleven kan söka information ur någon anvisad källa och återger då grundläggande delar av informationen i enkla former av faktatexter.
• Texterna innehåller grundläggande ämnesspecifika ord och begrepp som används så att innehållet klart framgår.
• Dessutom beskriver eleven några platser för religionsutövning, och kopplar samman dessa med religioner som utövas i närområdet.
• Eleven kan ge exempel på någon högtid, symbol och central berättelse från kristendomen, islam och judendomen.
• Eleven återger delar av innehållet i några berättelser ur Bibeln, samt i berättelser om gudar och hjältar i olika myter.
• Eleven kan också söka information om samhället och naturen genom enkla intervjuer, observationer och mätningar, och göra enkla sammanställningar av resultaten så att innehållet klart framgår.