Valet, politik, demokrati o statsskick

Vi sätter fokus på demokratin i det svenska samhället med hjälp av det kommande valet och fördjupar oss i valsystemet, de politiska partierna och deras åsikter och grundläggande idéer samt hur riksdag, regering via förvaltning, regioner och kommuner styr Sverige

Valet, politik, demokrati o statsskick 

Tidsperiod 
Vecka 33 – 38 (fredag 19/8 – fredag 23/9) 

Arbetssätt 

Vi använder oss av NE Samhällskunskap (kurs 9.1 Tema valet, 2.3 Olika styrelseskick, 3.1 statsskick och grundlagar, 3.2-3.3 riksdagen o regeringen, 3.5 regioner och kommunen. Vi tittar på olika filmer och använder läroboken vid behov. Prov skrivs i DigiExam.

I teams-uppgifter finns aktuella instuderingsfrågor delade, samt lektionsinnehåll upplagt under filer i respektive SO ämne.

Här nedan ser du vilka områden du ska kunna öka dina faktakunskaper om. Till din hjälp kommer gemensamma genomgångar genomföras kring grundläggande begrepp och frågeställningar.

Kunskapsmål för arbetsområde

Följande ska du sträva efter att kunna besvara och förklara så bra som möjligt med hjälp av faktakunskaper:

- politiska partier

Vilka politiska partier finns idag i Sveriges riksdag? Vem heter partiernas partiledare? Vilken historisk eller ideologisk grund har respektive parti? Hur märks det att partierna har olika ideologisk grund? Hur brukar partierna placeras på en vänster-höger och GAL-TAN-linje? Vilka frågor och förslag driver partierna inför valet 2022? Kan du beskriva den politiska kartan? (Vilka partier samarbetar med varandra? Vilka kan tänka sig att samarbeta eller inte samarbeta och i sådana fall varför?) Vad menas med ”blockpolitik”?

- politiska ideologier

Vad menas med en ideologi? Vad är grundtankarna i liberalism, konservatism, socialism och ekologism? Vilka exempel kan du ge exempel på hur dessa grundtankar märks i partiernas åsikter idag?

- det svenska valsystemet

Vilka fem principer är grunden för det svenska valsystemet? Hur gör man när man röstar i ett val? Vad menas med begrepp som ”proportionella val”, ”fyraprocentsspärren”, ”valkrets”, ”mandat”, ”mandatfördelning”, ”utjämningsmandat” och ”vågmästarroll”

- Sveriges styrelseskick

Vad kännetecknar en demokrati? Hur gick Sveriges demokratisering till? Vilka möjligheter finns om man vill påverka beslut i en demokrati? Vad menas med ”konstitutionell monarki” och ”parlamentarisk demokrati”/”parlamentarism”? Vad har riksdagen för uppgifter? Vad gör utskotten i riksdagen? Vad är skillnaden mellan ”motioner” och ”propositioner”? Hur går det till när en regering ska utses efter ett valresultat? Vilka uppgifter har en regering? Vad menas med ”departement”? Vad gör ”förvaltningen”? Vilka likheter och skillnader finns det mellan kommuner och regioner?

-Demokrati o Diktatur 

Vad är typiskt för en diktatur/demokrati? Hur kan du som ung påverka samhället? Vilka är Sveriges grundlagar och varför ska det vara så svårt att ändra en grundlag? Hur fungerar en Monarki och Republik? Vilket statsskick har Sverige, USA, Ryssland, Frankrike och Kina?  Mellan vilka 3 instanser delas makten i USA?

Begreppslista finns att ta del av i Teams filer!

Hur och när bedömer vi?

Bedömning sker löpande under arbetets/lektionernas gång muntligt och skriftligt. Fredag 9/9 genomför vi en partiredovisning. Ett avslutande skriftligt prov sker tisdag 20/9 för 7B och Onsdag 21/9 för 7C.

 

Läroplansmål

Syfte

• kunskaper om demokratiska värden och beslutsprocesser samt om mänskliga rättigheter,
• kunskaper om sociala, ekonomiska, politiska, rättsliga och mediala förhållanden och strukturer i samhället, och
• förmåga att analysera samhällsfrågor ur olika perspektiv och kritiskt granska hur de framställs i olika källor.

Centralt innehåll

• Vad begreppen demokrati och diktatur, monarki och republik samt parlamentarism och presidentstyre innebär. Exempel på hur dessa olika stats- och styrelseskick kan fungera.
• Politiska ideologier och skiljelinjer mellan politiska partier i Sverige.
• Sveriges politiska system med Europeiska unionen, riksdag, regering, Sametinget, regioner och kommuner. Sveriges grundlagar.
• Var olika beslut fattas och exempel på hur besluten påverkar individer, grupper och samhället i stort. Individers och gruppers möjligheter att påverka den demokratiska processen.
• FN:s syfte, huvuduppgifter och verksamhet samt det nordiska samarbetets bakgrund och innehåll.
• Kränkningar av de mänskliga rättigheterna i olika delar av världen och internationellt arbete för att främja mänskliga rättigheter.
• Friheter, rättigheter och skyldigheter i demokratiska samhällen. Dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter, till exempel gränsen mellan yttrandefrihet och kränkningar i sociala medier.
• Lokala, nationella och globala samhällsfrågor och olika perspektiv på dessa.
• Kritisk granskning av information, ståndpunkter och argument som rör samhällsfrågor i såväl digitala medier som i andra typer av källor.