Polstjärnans projektplan läsår 2018/2019

En projektplan läsår 18/19 utifrån Tofta förskolas tema: Barns språkande med fokus på språket: bygg och konstruktion.
Vi upprättar denna projektplanering utifrån barngruppens visade intressen och nyfikenhet för bygg och konstruktion, drama, gestaltning och lärande i samspel med sagans värld. Vi ser bygg och konstruktion som ett av många språk och utgångspunkt, där vi kan utmana barnen inom fler områden samtidigt för att skapa ett sambandslärande mellan olika ämnen utifrån Lpfö98. Detta förhållningssätt förutsätter att olika språk-och kunskapsformer interagerar med olika sätt att lära och hur ny kunskap erövras. Allt länkas samman och bildar en helhet.

Förord

Vi har valt att dela upp vår projektplanering i olika delar med syftet att hålla den så 'levande' som möjligt under läsårets gång. Detta för att hela tiden kunna använda oss av dåtid, nuläge och framtidsblickar i kontinuerliga systematiska analyser och genom det kunna få och skapa ett så autentiskt arbete under HELA läsårets gång. Vi vill utmana oss själva i att arbeta på detta sätt istället för att återkomma och skapa en jämförelse i slutet av läsåret över det vi trodde oss eventuellt kunna se och uppleva. 

Del 1 - Insamlingsperiod augusti - september 2018

Inför ett nytt läsår börjar vi med en 'insamlingsperiod' då vi utgår från följande fem punkter under förbestämd tidsperiod (augusti - september): 

1. materialmöte (hur möter barnen både i grupp och individuellt material och miljöer som vi erbjuder på avdelningen/hemvisten)
2. mentala noteringar (reflektioner som uppstår hos oss pedagoger och barn i mötet med material, miljö och individer)
3. film/foto (digitala foto/ film serier skapade av oss/ barnen över sådant som kan till synes intressera eller vill önskas att zooma in)
4. anteckningar (frågor, hypoteser, arbetsteorier som uppstår i undersökandet av miljö, material, upplevelser)
5. tidigare erfarenheter (vilka erfarenheter/ kunskap ser vi att barnen har och erövrat? Hur ser vi dessa?)

Detta material samlas och analyseras av oss pedagoger under vår vecko PUTAA (pedagogisk utvecklingstid arbetsgrupp) som vi publicerar i Unikum under 'Stjärnans reflektionsrum'.

Ett projekt skapas med hjälp av följande frågor som vi reflekterar kring inför val och skapande av ett projekt:

 

·         Hur? (Val av metod på vetenskaplig grund. På vilken grund baserar vi/ identifierar vi det vi ser i våra observationer/dokumentationer?)

·         Varför? (Identifiera var gruppen befinner sig just nu i sitt undersökande.) 

·         Vad? - läroplansmål (vilken del i läroplanen identifieras det vi ser/ analyserar?)

 

POLSTJÄRNANS INSAMLINGSPERIOD

För ungefär 1 år sedan började enheten med gemensamt tema: Barns språkande. Sedan dess har de olika avdelningarna på Tofta förskola på olika sätt arbetat med det gemensamma temat. Först var det svårt att veta hur vi skulle närma oss detta begrepp ur barnens perspektiv och arbetet blev lite trevande. Vi pedagoger började med att sätta ord på begreppet språkande och dess betydelse för att fortsätta vara nyfikna på vad i språkandet som skulle kunna fascinera barnen. Det var inte så lätt i början med sedan började projekt som tex Rödluvan att formas.

Läsår 18/19 fortsätter förskolans tema att handla om 'Barns språkande'. Under höstterminens start (augusti – september) har vi pedagoger på Polstjärnan observerat och samlat in tankar, nyfikenhetsfrågor och intressen från och tillsammans med barnen.

Polstjärnans barn visar ett starkt intresse av drama, teater, konstruktion, rollekar, det god/onda, läskiga saker, fantasins värld, hur man är när man är snäll och stark, naturmaterial, djur, skogen och sagor. Dessa intresseområden försöker vi pedagoger tillsammans med barnen att ta lite djupare dyk i för att bl.a. se vad det är i dessa begrepp som intresserar. Vi introducerar en figur (Kråkan) tillsammans med sagan: Den underbara Familjen Kanin och Monstret i skogen (Björnstierna). Denna saga läses, dramatiseras, tecknas, reflekteras om, konstrueras. Slutligen skapas ett uppdrag för barnen att samarbeta kring vid kulturupplevelsen/teaterföreställningen 'Busiga Händer' inne på Dunkers kulturhus i Helsingborg. Uppdraget handlar om att hitta Lillebror Kanins busiga kusiner i den stora staden med hjälp av Kråkan, Lillebror Kanin och den magiska uppdragsväskan. 

Till barnens hjälp introducerar vi en digitalkamera som barnen får använda i sitt dokumenterande av uppdraget. Detta material använder vi oss av för att zooma in vad som både fångar men även utmanar.

Vi reflekterar om våra erfarenheter och upplevelse av äventyret och många av barnen nämner vid flertal tillfällen just Dunkers, Rådhuset, hus, vägar, byggen och deras syften. Teaterföreställningen var uppskattad, men det som skapade störst intresse var byggnaderna i STORA staden (form, material, dess funktion och storlek). Detta fortsatte barnen att utforska vidare om på förskolan, både inom och utomhus. De vill bygga konstruktioner som kan användas i tex leken men även utmana sig själva att få en tanke till att bli någonting konkret, 'till verklighet' för att sedan rasera det (stabilitet/ hållfasthet). Detta kommer vi att fortsätta att utforska vidare genom olika uppdrag från Kråkan och Lillebror Kanin med den magiska uppdragsväskan.

 

Insamlingsperioden resulterar i följande:

 

Projekt: Kråkan, Lillebror Kanin & Polstjärnan på äventyr.

Fokusområde: bygg och konstruktion 

Val av metod: äventyrspedagogik, learning by doing (J. Dewey) och Barns arbetsteorier (Läslyftet 18/19 - Skolverket)

 

Del 2 - Hur kommer vi att utmana barnen med de olika läroplansmålen utifrån projektet? 

Polstjärnans arbetsgrupp (pedagoger) målsättning i de olika läroplansmålen baserad på årets val av projektinriktning:

 

• barnens språkliga och kommunikativa förmåga (samtliga uttrycksformer)?

Det är genom leken barn skapar mening i och förståelse för sin omvärld och får möjlighet att bearbeta vardagliga händelser. Det är därför viktigt att vi erbjuder barnen tillfällen då de kan fördjupa sig i frilek (ostörd) på sina egna villkor och utifrån sina erfarenheter. Materialet vi erbjuder i våra lärmiljöer ska gå från spektra strukturerat -> ostrukturerat för att skapa olika förutsättningar att göra skillnad i lärandet och i olika sammanhang gällande främst inom bygg och konstruktion.

Vi pedagoger ska finnas till hands så vi kan stödja barnen och utmana dem i dessa processer (att komma vidare i sin lek- och utveckling) när det behövs. Vi ska vara inlyssnande pedagoger och stöttande i utforskandet av språket bygg och konstruktion.

Med hjälp av olika estetiska uttrycksformer som sagor, sånger, rörelse och drama vill vi att barnen utvecklar sin språkliga förmåga. God språkförståelse och kommunikation med sin omvärld är fundamentet språkutveckling och kommunikation. Dessa estetiska uttrycksformer kommer vi att använda oss med hjälp av arbetsmetoden 'Äventyrspedagogik'. Med hjälp av äventyrspedagogik kan vi både stötta och utmana barnen i sin språkliga förmåga och deras intresse för de estetiska uttrycksformerna. Detta genom att använda oss av sagan, handdockan/ figurer, uppdrag och rekvisita i presentationer av de olika undervisningstillfällena. I den ostörda leken kan barnen sedan få förutsättningar att kunna använda sig av dessa erfarenheter och kunskap för att stärka sin kreativitet, fantasi, självförtroende och självkänsla. En sagoportal används för att skapa en tydlighet mellan verklighet och fantasin. Den tar oss till 'fantasins land' där vi med hjälp av varandra, tankar och handling kan utforska olika arbetsteorier. Vi pedagoger på Polstjärnan kommer att förse varierande tillgång av både material och uttrycksformer som stärker projektskapandet och dess utveckling.

 

• barnens matematiska och naturvetenskapliga förmågor?

Genom att synliggöra den naturvetenskap och teknik som finns i vår vardagsmiljö, vill vi väcka nyfikenhet hos barnen och samtidigt utmana dem i deras arbetsmetoder, hypoteser och omvärldsuppfattning. Detta väljer vi att göra bla. genom att låta barnen 'lära genom att göra/uppleva' enligt John Deweys teorier. Praktisk lärande och utforskande är ett stort metodintresse hos barnen och ett arbetssätt som de tydligt visat under insamlingsperioden. Det är så de huvudsakligen vill skapa skillnad i sitt lärande och detta uttrycker de med kroppsspråk och i tal.

Till vår hjälp använder vi oss av Läslyftets material från Skolverket om ’Barns arbetsteorier’ där man för in begreppet arbetsteori i förskolan arbete i tex projektet. Det betyder att vi använder oss av barnens teorier och arbetar med dessa och på sätt får barnen fram nya upptäckter och får ny information. För oss pedagoger handlar det om att i detta sökandet ha siktet inställt på att ta reda på nulägesförståelse  och utgå från det snarare än vad som är 'rätt eller fel'. 

I den matematiska förståelsen för grundläggande begrepp inom bla bygg och konstruktion, är vår intention att använda oss av 'rätt begrepp' och undersöka dessa med hjälp av andra eller material. Dessa undersökningar kan ske i den ostörda leken eller planerade undervisningstillfällen inom - och utomhus. För att kunna närma sig de matematiska målen i läroplanen, vi pedagoger utforma aktiviteter där matematiken kan användas för att undersöka, uppleva och urskilja olika händelser, fenomen och saker. Dessa matematiska aktiviteter kan syfta till att räkna, lokalisera, mäta, konstruera, leka samt förklara. 

Att kunna särskilja och sortera olika föremål efter deras form, storlek, samband eller mönster kallas att barnen kan konstruera. Genom att kunna olika formers namn kan de reflektera kring dess form samt användningsområde tillsammans med sina kompisar och pedagoger och därmed erövra kunskap hur de kan användas och varför. Vi pedagoger vill inte tala om för barnen hur de ska bygga utan ställer istället frågor som stöttar barnen i att fundera och tänka ut hur de skulle vilja att deras konstruktion skulle se ut.

Vi kommer även att skapa mötesplatser i vår hemvist för barnen att mötas kring material som kan inspirera till bygg och konstruktion utifrån L.Linders tankar I boken: Pedagogisk miljö i tanke och handling som beskriver bla balansen mellan fasta och rörliga/ föränderliga mötesplatser i främst inomhusmiljön.

För att inte skapa för många valmöjligheter för barnen att ta beslut kring i sin lek och utforskande, väljer vi pedagoger att presentera/erbjuda färre material men byta ut dessa efterhand i projektet. Detta för att skapa möjlighet och utmaningen i att fördjupa sig i ett materials egenskaper och funktion just vid de rörliga/ fasta platserna.

 

 

• barnens delaktighet och inflytande?

Vi gör det möjligt och meningsfullt för barnen i vår grupp att lyfta sina tankar och komma med egna förslag och hypoteser. Att lära sig att det är ok att tex tycka olika, att vara med att diskutera/ argumentera kan både vara lärorikt och utmanande samt vikten av att lyssna på varandra är viktigt. Detta vill vi att både barn och vuxna får erfara under flertalet tillfällen under den dagliga vistelsetiden på förskolan. Olikhet och synliggörande av perspektiv bidrar i utvecklingen av demokratin. Vi pedagoger ser att mångfalden av perspektiv vidgar vår kollektiva likväl det individuella tänkandet om vad som är möjligt och detta tex i vårt projekterande. Vi kommer att använde samtalet som vårt främsta verktyg för att få syn på vad barn tycker och är nyfikna på, men även skapa förutsättningar genom just samtal, att barnen sinsemellan får syn på varandras perspektiv. 

 

•  arbetet med likabehandlingsplanen levande i vardagen?

Barnen på Polstjärnan deltar i olika samtal kring hur man ska vara mot varandra för att alla ska trivas och må bra och dels i samtal om vad man ska göra om/när någon inte får vara med, blir retad, knuffad mm genom att använda sig av STOPP handen (gesten) och ordet.

 

 

Vi pedagoger vill skapa förutsättningar då:

- Barnen uppmuntras att berätta när något händer istället för att ge igen

- Samtala och reflektera tillsammans med barnen dagligen under olika vardagsrutiner och situationer. 

- Dela barnen i mindre grupper för att alla lättare ska komma till tals.

- Tydliga markeringar vid kränkande beteende och handlingar genom tex STOPP, forumteater, sagor med samtal/ reflektion före- under - efter.

-  Arbeta med känslor tillsammans med barnen genom att visa med både kroppsspråket och med hjälp av ord hur x upplevt situationen och hur man kan göra ’gott’ igen. 

- Att vi i arbetsgruppen avsätter tid för samtal och reflektion om gemensam värdegrund, gemensamt förhållningssätt, ökad medvetenhet om kränkningar och dess konsekvenser och kunna ta och ge kritik utifrån upprättad likabehandlingsplan på förskolan.

 

• göra vårdnadshavarna delaktiga?

Genom att kontinuerligt:

-  publicera information i olika modeller (månadsbrev, gruppdokumentationer, individuella dokumentationer) i UNIKUM.

- uppmuntra till dagliga kortare samtal där deras barn bjuder in dem in i projektet genom att berätta/reflektera om upptäckter / upplevelser om verksamheten/ projektet.

- använda oss av resultatet av den årliga Attitydundersökningen.

 

Del 3 - Projekt start oktober - maj

Inför kommande projekt med uppstart, väljer vi även ut ett strävansmål från Lpfö98 och bryter ner det i kriterier. Strävansmålet följer med oss som en utgångspunkt i vårt dokumentationsarbete. Detta baseras på observerade behov och utmaningar vi vill arbeta tillsammans med barnen under kommande läsår. 

Under hela projektets gång använder vi oss av samma fem frågor som vi under PUTAA analyserar och arbetar kring:

1. målområde (sammanfattning och kriterier från strävansmålet) 
2. nulägesanalys utifrån dokumentation (barnens fokus, nyfikenhet, intresse och lek) 
3. reflektion kring det vi ser (hur kan vi fånga upp, utmana och gå vidare) 

- fördjupas barngruppens engagemang? 

- fortsätter de att undersöka?

- förändras deras strategier? 

- förändras kommunikationen? 

 

4. kommande förändringar i verksamheten kopplat till strävansmålet (i material, miljö, organisation, förhållningssätt) 

 

5. reflektion och analys kring kontinuerlig dokumentation (hur bidrog vi till att göra skillnad? Nytt nuläge skapas.)

- förändras interaktionen mellan miljön och det erbjudna materialet? 

- demokratiska tänket

- vårdnadshavarnas inflytande 

 

Reflektionerna och analyserna av dessa frågor kommer vi att publicera efter varje PUTAA tillfälle för att använda som stöd inför kommande PUTAA tillfälle. 

 

POLSTJÄRNANS STRÄVANSMÅL OCH KRITERIER:

 

Tema:  " Barns Språkande"

Lpfö 98/ Läroplansmål:

utveckla sin förmåga att [...] reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv,[...].

 

Kriterier:

• Lyssna på varandra och ta till sig andras synvinklar genom att ge bekräftelse med ord och /eller handling.
• Utveckla sitt handlingssätt vid olika situationer.
• Använda sig av varandras hypoteser och kunskaper.
• Ställa frågor, att vara nyfikna på varandra och att barnen ser varandra som en tillgång.
• Våga stå för och uttrycka sina egna tankar och hypoteser, både i den stora och mindre gruppen.

 

 

Del 4 - Utvärdering Maj- juni

Vi samlar och tittar på hela läsårets projektarbete och med hjälp av analysfrågor från Moa och Maria skapar vi en grund inför kommande läsår.

Utvärdering och analys av gruppens men även det enskilda barnets lärprocesser genom att titta på:

1. Vårtermin 

2. Ht + vt

3. Skapa framtidsblickar inför läsår 19/20.