<h2>Kartl&auml;ggning av barnens intressen</h2>
<p>Bygger p&aring; samtal, intervjuer, observationer m.m.</p>
<h2>M&aring;l</h2>
<h3>Eget formulerat m&aring;l</h3>
<ul>
<li>&Ouml;ka barnens medvetenhet och intresse f&ouml;r mat med fokus p&aring; frukt och gr&ouml;nt</li>
<li>V&auml;cka barnens intresse och nyfikenhet kring smak f&ouml;r att v&aring;ga prova nytt (f&ouml;r att&nbsp;p&aring; sikt l&auml;ra sig &auml;ta mer h&auml;lsosamt och varierat)</li>
<li>&Ouml;ka barnens f&ouml;rm&aring;ga att med hj&auml;lp av sina sinnen beskriva sina matupplevelser.<u></u></li>
</ul>
<h3>L&auml;roplanens m&aring;l</h3>
<ul>
<li>Utvecklar sin motorik, koordinationsf&ouml;rm&aring;ga och kroppsuppfattning samt f&ouml;rst&aring;else f&ouml;r vikten av att v&auml;rna om sin h&auml;lsa och sitt v&auml;lbefinnande.</li>
<li>Till&auml;gnar sig och nyanserar inneb&ouml;rden i begrepp, ser samband och uppt&auml;cker nya s&auml;tt att f&ouml;rst&aring; sin omv&auml;rld.<u></u></li>
<li>Utvecklar intresse och f&ouml;rst&aring;else f&ouml;r naturens olika kretslopp och f&ouml;r hur m&auml;nniskor, natur och samh&auml;lle p&aring;verkar varandra.</li>
</ul>
<h2>Barnens erfarenheter</h2>
<p>Flera av barnen k&auml;nde igen filmen fr&aring;n "Hasses tr&auml;dg&aring;rd" Det k&auml;nde till de vanligaste f&auml;rgerna b&aring;de p&aring; tomater och paprika. De flesta har smakat p&aring; de h&auml;r gr&ouml;nsakerna.</p>
<h2>Insatser - &aring;tg&auml;rder f&ouml;r att n&aring; m&aring;let</h2>
<ul>
<li>Sapere&ouml;vningar</li>
<li>Skapa konstverk av frukt och gr&ouml;nt t ex h&aring;riga mackan, bokst&auml;ver m.m.</li>
<li>M&aring;la av en frukt eller gr&ouml;nsak och rama in konstverken.</li>
<li>Collage av mat fr&aring;n tidningsurklipp till en gemensam tavla&nbsp;alternativ egna tavlor.</li>
<li>Saga om maten. Varf&ouml;r man ska &auml;ta? Vad h&auml;nder i kroppen?</li>
<li>L&aring;na andra barnb&ouml;cker p&aring; biblioteket om mat.</li>
<li>Teknik och naturvetenskap, experiment kring mat.</li>
<li>Plantera k&auml;rnor. F&ouml;lja processen.</li>
<li>Diskussioner och reflektioner med barnen kring "Fr&aring;n jord till bord". Barnens tankar. Anv&auml;nda m&aring;ltiderna som naturliga inl&auml;rningstillf&auml;llen.</li>
<li>Leka aff&auml;r eller restaurang &ndash; fria leken. Tillf&ouml;r inspirerande material. Utmana leken och hj&auml;lp den p&aring; traven.</li>
<li>S&aring;nger: Pappa Paprika, Att s&aring; ett fr&ouml; m.m.</li>
<li>F&ouml;lja barnens intressen och utifr&aring;n det planera nya utmaningar f&ouml;r barnen<u></u></li>
</ul>
<h2>Hur m&aring;let ska utv&auml;rderas</h2>
<p>Vi intervjuar barnen i slutet av temat. Dokumentera, tolka och analysera det vi ser och h&ouml;r. Utifr&aring;n dokumentationerna f&ouml;ljer vi upp och utv&auml;rderar vad som skett och hur vi g&aring;r vidare.<u></u></p>
<h2>Teoretisk bakgrund</h2>
<p>M&aring;ltiderna i f&ouml;rskola och skola inget v&auml;lbeforskat omr&aring;de. N&auml;r det g&auml;ller svenska f&ouml;rskolebarns upplevelser och tankar kring &auml;mnet &auml;r befintlig forskning mycket begr&auml;nsad. Tidigare m&aring;ltidsorienterad forskning som g&auml;ller f&ouml;rskolebarn, fokuserar i st&ouml;rre utstr&auml;ckning p&aring; andra aspekter, &auml;n just barns egna upplevelser, exempelvis l&auml;rarens roll vid m&aring;ltiden. Sepp (2015) har studerat f&ouml;rskolebarns mat- och m&aring;ltidsvanor och framh&aring;ller att barnen i studien inte definierar mat som bra eller d&aring;lig, utan som mat eller &rdquo;icke-mat&rdquo;. Hon uppmuntrar till en mer lekfull inst&auml;llning till m&aring;ltiderna i f&ouml;rskolan. Genom lustfyllda m&aring;ltider &ouml;kar viljan att prova nya smaker och detta, menar hon, har betydelse ocks&aring; i vuxen &aring;lder. Goda matvanor grundl&auml;ggs tidigt i livet, och om vi f&aring;r barnen att tidigt &auml;ta varierat, &auml;r chansen stor att man forts&auml;tter med det genom livet, betonar Sepp.</p>
<p>Johansson &amp; Pramling Samuelsson (2001) har studerat omsorgssituationerna p&aring; f&ouml;rskolan utifr&aring;n ett pedagogiskt perspektiv. De har s&auml;rskilt fokuserat m&aring;ltiden, och menar att den &auml;r intressant d&aring; den p&aring; ett unikt s&auml;tt f&ouml;renar omsorg och l&auml;rande. Ingen annan aktivitet p&aring; f&ouml;rskolan skulle kunna interagera omsorg och l&auml;rande som just m&aring;ltiden, menar de. Vi m&aring;ste alla &auml;ta f&ouml;r att leva och m&aring; bra, vilket kan ses som en prim&auml;r omsorg om barnet. M&aring;ltiden &auml;r ocks&aring; en situation d&auml;r m&ouml;jligheterna till l&auml;rande &auml;r goda. Samtal och &ouml;vrig interaktion kring bordet kan bidra till barns l&auml;rande ur flera olika aspekter, menar forskarna (Sj&ouml;d&eacute;n, 1996; Johansson &amp; Pramling Samuelsson, 2001; Sepp, 2015). Vidare framh&aring;ller de att m&aring;ltiden ger f&ouml;ruts&auml;ttningar f&ouml;r &ouml;msesidigt och bekr&auml;ftande samspel d&auml;r barnen till&aring;ts prova sig fram och att sj&auml;lva fatta beslut och att avg&ouml;ra om de &auml;r hungriga.</p>
<p>B&aring;de Benn &amp; Hj&auml;lmeskog (2015) och Sepp (2015) lyfter Saperemetoden som ett s&auml;tt att arbeta kring m&aring;ltidspedagogik. Den inneb&auml;r att barnen l&auml;r sig utforska och beskriva maten med sina sinnen. Denna metod kommer fr&aring;n b&ouml;rjan fr&aring;n Frankrike och ordet &rdquo;sapere&rdquo; betyder smaka.</p>
<p>Forskarna Algotsson&nbsp;&amp; &Ouml;str&ouml;m har sett&nbsp;att den mat som barn exponeras f&ouml;r och som de &auml;r vana vid att &auml;ta ligger till grund f&ouml;r deras framtida smakpreferens. Tidigt etablerande av goda matvanor beh&aring;lls &auml;ven i vuxen &aring;lder. Eftersom de flesta barn tillbringar en stor del av sin vakna tid i f&ouml;rskolan finns unika m&ouml;jligheter att grundl&auml;gga goda matvanor. Saperemetoden kan d&auml;rf&ouml;r vara ett bra st&ouml;d som ger barn goda f&ouml;ruts&auml;ttningar att l&auml;ra k&auml;nna och v&auml;lja h&auml;lsosam mat. Sapere handlar ocks&aring; om att bygga sj&auml;lvk&auml;nnedom och sj&auml;lvk&auml;nsla genom att fokusera vad just jag upplever och att kunna uttrycka det. Alla har r&auml;tt till sin egen smak och sin egen upplevelse.</p>
<p>Sj&ouml;d&eacute;n (1996) har studerat f&ouml;rskolebarns matbeteende och menar att det prim&auml;ra vid m&aring;ltiden &auml;r att ha det trevligt tillsammans, medan det sekund&auml;ra &auml;r att barnen &auml;ter. Anledningen, menar hon, &auml;r att st&auml;mningen vid matbordet spelar stor roll f&ouml;r barnens inst&auml;llning till vad som serveras. Sj&ouml;d&eacute;n, liksom Benn och Hj&auml;lmeskog belyser &auml;ven olika tankar kring begreppen aptit och neofobi. De sammanfattar det som att barn har r&auml;tt till sin egen smak och det enda man kan g&ouml;ra &auml;r att ha t&aring;lamod och erbjuda varierad kost, men aldrig tvinga n&aring;gon. Det tar tid f&ouml;r smakl&ouml;karna att v&auml;nja sig, s&aring; lek fram ett intresse, r&aring;der forskarna ovan. Benn &amp; Hj&auml;lmeskog beskriver hur barn utvecklar smakpreferenser. De menar att barnen ofta &auml;r &ouml;ppna f&ouml;r nya smaker under de f&ouml;rsta tv&aring; levnads&aring;ren men att de i 2-5 &aring;rs &aring;lder tenderar att vara mer kr&auml;sna. Att erbjuda varierad kost i en lustfylld och till&aring;tande milj&ouml;, i en verksamhet som fokuserar p&aring; mat &auml;ven under andra tider &auml;n just under m&aring;ltiden, verkar vara huvudbudskapet fr&aring;n forskarna som vi h&auml;r lyft fram. Samtliga forskare som &auml;r omn&auml;mnda h&auml;r, menar att man b&ouml;r ta vara p&aring; de naturliga l&auml;rtillf&auml;llen som m&aring;ltiden ger. Den medvetna pedagogen ser h&auml;r m&aring;ltiden som en stor m&ouml;jlighet till att, som Benn &amp; Hj&auml;lmeskog (s 16) menar, l&auml;ra i allm&auml;nhet och kring mat i synnerhet.<u></u></p>
<p>N&aring;gon teori eller forskning kring det valda omr&aring;det. Ta hj&auml;lp av andra som arbetar i f&ouml;rskolorna, s&ouml;k p&aring; internet, l&auml;s ur b&ouml;cker osv.</p>
<h2>Dokumentation</h2>
<p>Vi dokumenterar kontinuerligt "glimtar" i Unikum. Vi anv&auml;nder ipaden f&ouml;r att ta foton och att filma.</p>
<p>Vi observerar gr&ouml;nsaks&auml;tandet under temats g&aring;ng. V&aring;gar fler smaka &ouml;ver tid?</p>
<p>Hela arbetslaget ansvarar.<u></u></p>
<h2>Samverkan med v&aring;rdnadshavare</h2>
<p>V&aring;rdnadshavare informeras och h&aring;lls delaktiga genom dagliga m&ouml;ten vid l&auml;mning och h&auml;mtning, samt via blogg och l&auml;rlogg i &nbsp;unikum.&nbsp;</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>&nbsp;</p>
<h2>&nbsp;</h2>

Tema Grönsaker

Matriser i planeringen

Uppgifter