Projekt Hej Vacker

Vi kommer att arbeta med ett projekt utifrån boken Hej vacker. Eleverna kommer få ett flertal uppgifter och målet är att detta ska vara klart före jul.

Tematiskt arbete i skolan
- Ett exempel på hur man kan arbeta med skönlitteratur som tema

Den här uppsatsen beskriver hur ett tema kan appliceras i ett läsande klassrum. Lektionerna är anpassad för årskurs fem eller högre. Det här tematiska arbetet kommer vara problem-/relationsorienterat, där vi kommer att behandla känslan av utanförskap och samtidigt diskutera känslor och företeelser som kärlek, rädsla och mobbing (Jan Nilsson, u.å, s.16). Utanförskap är ett essentiellt tema att diskutera i skolan eftersom det ofta förekommer mobbning som innebär att man utestänger några eller någon. Eleverna kommer arbeta med det här projektet i sex veckor och där kommer de bland annat få läsa en bok, diskutera frågor, skriva bokrecension, skriva baksidestexter och skriva dikter. Dessa uppgifter kommer finnas beskrivna och de har även stöd från läroplanen. De kursplaner som behandlas under den här perioden är främst kursplanerna svenska och religion (se bilaga 1). Sedan finns det stöd av läroplanen och dess värdegrundsarbete som också ska förankras i skolan.

Hej vacker är en bok skriven av Ann-Helen Laestadius som belyser problem med ens identitet, särskilt inriktat för människor med dubbla kulturella identiteter. Den handlar om Agnes som är född och uppvuxen i Stockholm. Hon är egentligen halvsame och har under sin uppväxt åkt upp till Soppero i norra Sverige för att hälsa på sina morföräldrar kontinuerligt. Agnes är 13 år och det här är andra boken av fyra delar. Hon ska tillbringa sex veckor hos sina morföräldrar. Agnes gillar en kille som bor i Soppero, Henrik. Sedan har hon flera vänner där som hon trivs med. Men helt plötsligt verkar inte Agnes duga. Hon är inte same nog, för hennes pappa är helsvensk. Hon känner sig utanför fast hon har lika mycket rätt att vara med de andra. Agnes får även möta rasism riktad mot henne för första gången och där skildrar författaren hennes känslor på ett levande sätt. I boken får vi möta hur den första kärleken känns och funderingar kring den. Samtidigt får vi följa med på en resa som belyser de frågor och funderingar som Agnes har med sin dubbla kulturella identitet.

Boken valdes för att det är viktigt för eleverna att förstå hur ens beteende kan påverka andra människor. Samtidigt kan de också leva sig in i Agnes tillstånd och kommer förhoppningsvis ifrågasätta vissa människor i boken och deras beteenden. Dagens samhälle är mångkulturellt och det är därför av största vikt att arbeta med ett sådant tema. Utanförskap är ett av de vanligaste subtila mobbingredskapen som används. Tyvärr, är det alltför vanligt att man väljer att frysa ut någon, för att de inte passar de normer som man själv föredrar. Här kan man med stöd av vuxen få elever att tänka hur de behandlar andra människor. Genom att belysa de känslor som kan uppstå när man blir utfryst kan man få människor att fundera en extra gång. Skolverket (2011) skriver att skolan ska främja utvecklingen av förståelse för andra människor. Vidare skriver Skolverket att skapa medvetenhet kring sitt egna kulturarv ger en trygg identitet. För att stärka det här arbetet kan man utveckla förmågan att förstå andras villkor och värderingar (2011, s.5). Jag anser att boken tar upp detta ämne på ett tryggt sätt, som förhoppningsvis främjar elevernas kunskapsutveckling kring värdegrunden som skolan ska arbeta med.

Hej vacker kommer läsas under en period av tre veckor, där kommer vi främst fokusera på högläsning. Jan Nilsson (u.å) diskuterar problematiken med att alla skolor inte har tillgång till klassuppsättningar med böcker (s. 16). Det är också en av anledningarna som denna bok kommer läsas i helklass. Det underlättar de ekonomiska frågor som ofta följer när man ska göra ett tematiskt arbete i skönlitteratur. Aidan Chambers skriver i sin bok Böcker inom och omkring oss (2011) att högläsning är viktigt i de lite högre åldrarna också (s. 64). Här argumenterar han för att alla elever ska kunna känna sig delaktiga när de läser en bok gemensamt, och det kan vara lättare för lässvaga elever att lyssna på en berättelse än att läsa själv. Det främjar även elevernas förmåga att se hur en berättelse kan vara uppbyggd och på så vis skapar vi ett kunskapstillfälle. När barn läser själv läggs inte fokus på textens uppbyggnad. Men med stöd från vuxen kan man aktivt belysa uppbyggnaden på den särskilda texten.  Blomberg (2011) yrkar för att man bör skapa en förförståelse för den tidsepoken eleverna ska läsa om. Det är fördelaktigt om det sedan innan finns en förförståelse om samerna. Det blir lättare för eleverna att leva sig in i berättelsen. Förhoppningsvis har eleverna utvecklat kunskapen att läsa med flyt och kunskapen som innefattar att de ska förstå det de läser. I vissa partier behöver de även göra inferenser som Anna Blomberg (2011) förklarar är att läsa mellan raderna. Eftersom läraren kommer läsa hela boken för klassen kommer den första delen bli lärarstyrd. Läraren kommer fråga elever frågor som dyker upp under läsningen. Dessa frågor kan vara konkreta eller frågor som kräver att eleverna har förstått budskapet och har lyssnat mellan raderna. Under diskussionerna rekommenderas det att läraren använder sig av teorin Scaffholding. Blomberg (2011) förklarar den teorin och där anser man att läraren ska stötta eleverna, för att de senare ska kunna arbeta självständigt. Elever som känner sig otrygg med att prata högt i klassen kan få stöd genom gruppdiskussioner, skriva ner saker på papper eller låta andra elever tala först. Blomberg diskuterar också Lev Vygotsky och hans teori som säger att vi lär tillsammans (2011). Den teorin kommer användas i det tematiska arbetet, främst genom gemensamma diskussioner i klassrummet. Diskussioner i klassrummet främjar utvecklingen av att kunna se saker ur olika perspektiv, det främjar också kunskapsutveckling och går i linje med vad Vygotsky anser är en bra metod för inlärning. Efter varje läspass är det bra att diskutera kapitlet och sammanfatta det. På så vis knyter man ihop säcken. När nästa pass börjar sammanfattar man lite kort vad som har hänt innan läraren läser vidare. Ytterligare kan man diskutera de förutsättningar som skolan har att ge alla elever. Som lärare bör man vara flexibel och kunna applicera lärande hos många olika individer. Det är därför att största vikt att man försöker anpassa undervisningen därefter. Till exempel kan man låta elever rita under läsningen, vissa tar upp mer information om de får göra något praktiskt under tiden. Andra måste koncentrera sig på vad berättaren säger för att kunna få en helhet. Sedan finns det elever som vill ha texten framför sig medan någon annan läser. Huvudsaken är att du känner din klass och att du kan vara flexibel.  

När boken är utläst ska ni ha ett boksamtal i klassen, fördelaktigt om det sker över två lektioner som är sammanhängande. Eftersom eleverna kan komma fram till nya saker under rasten. Följande avsnitt kommer beskriva hur ett boksamtal kan gå till, informationen har tagits av Chambers (2011)När boken är utläst, be eleverna svara på dessa fyra frågor: Var det något speciellt du gillade med boken? Var det något du inte gillade? Var det något du inte förstod eller tyckte var svårt? Lade du märke till några mönster, teman eller kopplingar? (Chambers, 2011, s. 221f). Under nästa lektion listar du elevernas svar i fyra olika spalter på whiteboarden (Chambers, 2011, s.223). Fördelaktigt om dessa redan står på tavlan innan eleverna kommer in till lektionen. Nu ska klassen bedöma om de kan se några likheter mellan dessa spalter. Dra streck mellan de ord som eleverna tycker hör ihop eller dyker upp i flera olika spalter. Därefter diskuterar ni orden ni har dragit streck emellan. I den här boken kan orden: kärlek, Henrik, Agnes, ensam, ledsen, glad diskuteras. Hur får kärlek en att känna? Det viktiga här anser Chambers är att det faktiskt sker en diskussion (2011, s.225). Däremot är det fördelaktigt att använda sig av den här metoden, för då kan alla få möjlighet att få vara med i samtalet men ändå inte känna sig tvingad att prata. Fortsätt diskutera tills tiden är slut eller tills eleverna inte har något mer att säga. Uppmuntra även eleverna till att utveckla sina tankar. Detta kan ske genom att fråga saker som Hur tänker du nu? Varför tänkte du på den saken? Kan du utveckla?

Nästa uppgift de ska arbeta med är att skriva egna baksidestexter. Visa flera baksidestexter i klassen och läs dem högt. Sedan diskuterar ni i klassen utmärkande drag för en baksidestext. Den ska vara fängslande och den ska beskriva vad boken handlar om. Syftet är att öva förmågan att sammanfatta det mest centrala i en text. Du kommer förmodligen se skillnad mellan de olika baksidestexterna beroende på vem som har skrivit och vad som intresserar hen.

När eleverna är klar med den uppgiften ska de skriva en bokrecension. De ska presentera bokens titel, författare, utgivningsår och antal sidor. Berätta om de viktigaste händelserna. Beskriva miljön och karaktärernas utseende och personlighet. Sedan ska de skriva vad de tyckte om boken. Är den värd att läsa? Ja eller nej, motivera.

Sista uppgiften som ni arbetar med under det här tematiska arbetet är att skriva dikter om temat. Börja med att läsa valfria dikter ur Håkan Melins bok Att vara eller inte vara – Dikter om dig. Läs dikterna högt i klassen och diskutera. Vad vill författaren meddela för budskap? Gör detta med några dikter. Dela sedan upp eleverna i mindre grupper och tilldela varje grupp en varsin dikt. Georiga Heard (2007) menar att det kan vara lättare för eleverna att förstå en dikt om de får diskutera i små grupper (s.169). Be dem diskutera vad författaren har för budskap med dikten, precis som ni har gjort i helklass tidigare. Efter en stund samlas alla grupper och ni avslutar lektionen med att be eleverna berätta vad deras dikt hade för budskap. Under nästa lektion ska eleverna få utveckla sitt skrivande. Börja med att visa eleverna bild 1. Be dem skriva korta meningar om vad de ser och hur de tänker när de ser den här bilden. Till exempel, Jag ser en flicka som är ensam. Jag ser personer som verkar glada. Flickan får inte vara med. Hon är inte bjuden på festen. Hon ser ledsen ut. Be nu eleverna att sätta ihop det här till en dikt. Exempelvis En flicka, ensam och ledsen. Inte bjuden på fest. Får inte vara med och leka. De andra verkar vara glada, men inte hon. Samla sedan alla dikterna i en egen poesibok. Heard (2007) anser att det är viktigt att dikterna inte samlas tillsammans med andra skolarbeten (s. 162). När alla dikter är insamlade ska ni knyta ihop säcken. Samla alla elever och diskutera vad de har lärt sig under hela temat. Det kan vara nya ord, det kan vara känslor eller kunskap om någonting. Fråga också om de har lärt sig om hur man ska vara kring andra människor. Här är huvudbudskapet att de ska acceptera alla människor oavsett bakgrund.

Det har tidigare nämnts om de ekonomiska förutsättningar som det här projektet utgår från, samt att läraren måste vara flexibel hur högläsningen ska ske i klassrummet. Mimmi Palm skriver i sin artikel Inre bilder måste man lära sig att Jan Nilsson belyser vikten av flexibilitet. Särskilt när man arbetar med ett tema. Han syftar på att ibland berörs eleverna av ett annat tema och att om det sker, är det av största vikt att läraren kan ändra sin planering därefter (2007, s. 55). Sedan anser jag att det är viktigt att ibland stanna upp och se om eleverna tog med sig den kunskap som du strävade efter. Att skriva baksidestext kan vara svårt. Addera mer tid och låt eleverna bedöma varandras texter för en mer utvecklad text. Sådana saker göra att du kan koppla din undervisning till fler lärandemål, samt kan eleverna få en fördjupad kunskap i den uppgift de arbetar med. Nilsson (u.å) belyser frågan om det inte är svårt att arbeta med tematiskt arbete i årskurs 6, eftersom det förekommer nationella prov (s. 23). Jag tycker det är fördelaktigt när elever får arbeta med skönlitteratur, dels finns det många böcker att välja mellan, dels utvecklar de många olika kunskaper beroende på tema. Boksamtalet i det här projektet främjar till diskussioner, det är viktigt att dela med sig av sina kunskaper och det gynnar även utvecklingen av att kunna se saker från olika perspektiv. I diktverkstaden kan man möta svårigheter från elever som anser att dikter och poesi är förlegat. Därför har jag valt dikter ur en relativt ny bok som har enkla dikter med tydliga budskap. Förhoppningsvis kommer det få de elever som tycker poesi är tråkigt att ändå lyssna och genomföra uppgifterna. Här tror jag att det är viktigt att du som lärare berättar tydligt vad syftet är och samtidigt visar att du tycker detta är intressant. Elever som inte förstår syftet med en uppgift kommer i större utsträckning inte göra den. Eftersom de inre förutsättningarna är olika är det viktigt att du som lärare är flexibel och kan fånga upp elever som kanske inte finner boken tillfredställande.

 

 

 

Källförteckning

Blomberg, A. (2011). Starkast i världen – Att arbeta med Astrid Lindgrens författarskap i skolan. Hämtad från https://elearn20.miun.se/moodle/mod/folder/view.php?id=452050 (Senast besökt 2018-10-28).

Chambers, A. (2011). Böcker inom och omkring oss. Litauen: Bulls Graphics.

Heard, G. (2007). Allt gott på jorden och i solen. Hämtad från https://elearn20.miun.se/moodle/mod/folder/view.php?id=452050 (Senast besökt 2018-10-28).

Ingemansson, M. (2011), Maj Bylocks Drakskeppstrilogi: analogi och kulturmöten. Hämtad från https://elearn20.miun.se/moodle/mod/folder/view.php?id=452050 (Senast besökt 2018-10-28).

Laestadius, A-H. (2010). Hej vacker. Falun: ScandBook AB

Melin, H. (2016). Att vara eller inte vara – Dikter om dig. Stockholm: Rabén & Sjögren

Nilsson, J. (u.å). Tematisk undervisning. Hämtad från https://elearn20.miun.se/moodle/mod/folder/view.php?id=452050 (Senast besökt 2018-10-28).

Palm, M. (2007). Inre bilder man måste lära sig. Pedagogiska magasinet, 4/07, s. 54 – s. 55. Hämtad från: http://blogg.lararnasnyheter.se/pdf/pm-teman/2007-4.pdf.

Skolverket. (2011) Läroplan för grundskolan samt för förskoleklass och fritidshemmet. Tillgänglig: https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-grundskolan/laroplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och-fritidshemmet (Senast hämtad 2018-10-28).

Bildförteckning
Valkyria-Fatale. (2016). Bild till dikt. Tillgänglig: https://www.poeter.se/Las+Text?textId=1949980 (Senast hämtad 2018-10-23)

 

 

Bilaga 1

Under följande projekt kommer många delar ur kursplanen arbetas med. De är därför nedskrivna i denna bilaga för dig som läsare att ses som helhet. De nämns inte enskilt i den löpande texten för att det annars kan skapa oflyt i läsningen. För att alla dessa delar ska uppfyllas är det viktigt att du gör allt som står i planeringen. Vill du plocka ur egna delar ansvarar du själv för att koppla din planering till läroplanen.

Utdrag från kursplanen svenska

”Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.” (Skolverket, 2011, s. 259)

”Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.” (Skolverket, 2011, s. 259)

”Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.” (Skolverket, 2011, s. 260)

”Berättande texter och poetiska texter för barn och unga från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Texter i form av skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor” (Skolverket, 2011, s. 260)

”Berättande texters budskap, språkliga drag och typiska uppbyggnad med parallellhandling och tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar samt dialoger.” (Skolverket, 2011, s. 260)

Utdrag från kursplanen religion

”Vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för människors identitet, livsstil och grupptillhörighet.” (Skolverket, 2011, s. 218)

 ”Vardagliga moraliska frågor som rör flickors och pojkars identiteter och roller, jämställdhet, sexualitet, sexuell läggning samt utanförskap och kränkning.” (Skolverket, 2011, s.  218)

Läroplanskopplingar

Centralt innehåll

• Vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för människors identitet, livsstil och grupptillhörighet.
• Vardagliga moraliska frågor som rör flickors och pojkars identiteter och roller, jämställdhet, sexualitet, sexuell läggning samt utanförskap och kränkning.
• Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av digitala verktyg.
• Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.
• Berättande texter och poetiska texter för barn och unga från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Texter i form av skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor.
• Berättande texters budskap, språkliga drag och typiska uppbyggnad med parallellhandling och tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar samt dialoger.
• Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord.

Kriterier

• Eleven kan också föra välutvecklade och nyanserade resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för olika människor på ett sätt som för resonemanget framåt och fördjupar eller breddar det.
• Genom att göra enkla, kronologiska sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med viss koppling till sammanhanget visar eleven grundläggande läsförståelse.
• Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, tolka och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk samt på ett enkelt sätt beskriva sin upplevelse av läsningen.
• Eleven kan skriva olika slags texter med begripligt innehåll, i huvudsak fungerande struktur och viss språklig variation.
• I texterna använder eleven grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet med viss säkerhet.
• Eleven kan samtala om bekanta ämnen genom att ställa frågor och framföra egna åsikter på ett sätt som till viss del upprätthåller samtalet.
• Genom att göra utvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med relativt god koppling till sammanhanget visar eleven god läsförståelse
• Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter tolka och föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk samt på ett utvecklat sätt beskriva sin upplevelse av läsningen
• Eleven kan skriva olika slags texter med relativt tydligt innehåll och relativt väl fungerande struktur samt förhållandevis god språklig variation
• I texterna använder eleven grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet med relativt god säkerhet
• Eleven kan samtala om bekanta ämnen genom att ställa frågor och framföra egna åsikter på ett sätt som upprätthåller samtalet relativt väl
• Genom att göra välutvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med god koppling till sammanhanget visar eleven mycket god läsförståelse.
• Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, tolka och föra välutveck­lade och väl underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk samt på ett välutvecklat sätt beskriva sin upplevelse av läsningen.
• Eleven kan skriva olika slags texter med tydligt innehåll, väl fungerande struktur samt och god språklig variation.
• I texterna använder eleven grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet med god säkerhet.
• Eleven kan samtala om bekanta ämnen genom att ställa frågor och framföra egna åsikter på ett sätt som upprätthåller samtalet väl.
• Eleven kan också föra enkla resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för olika människor på ett sätt som till viss del för resonemanget framåt.
• Eleven kan också föra utvecklade resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för olika människor på ett sätt som för resonemanget framåt.