Frihetstiden och Gustavianska tiden

Vi ska läsa om hur människorna levde och hur Sverige styrdes under Frihetstiden och Gustav III:s tid. Vi läser om förändringar och nyheter som kom under Frihetstiden, vad de innebar för människorna och samhället och hur de påverkat vår tid. Vi ska också träna på hur man tänker källkritiskt när man studerar historia.

Konkreta mål

Efter avslutat arbetsområde ska du kunna besvara följande frågor: 

-         Varför kallas epoken Frihetstiden? Är det ett ”rättvist” namn på epoken?

-         Vilka var hattarna och mössorna?

-         Hur levde borgarna, bergsmännen och nybyggarna?

-         Förklara varför Sveriges befolkning ökade under 1700-talet och konsekvenser av detta

-         Ge exempel på hur 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser

-      Likheter och skillnader med Stormaktstiden (makt, levnadsvillkor, migration, kulturmöten)

(Begrepp: Riksdag, Kungens råd, hattar, mössor, borgare, bergsmän, reform, tryckfrihet, envälde) 

-         Hur tog Gustav III makten?

-         Vad är en reform?

-         Vilka reformer genomför Gustav III?

-         Vad har vi för utbyte med Frankrike?

-      Likheter och skillnader med Frihetstiden (makt, levnadsvillkor, migration, kulturmöten)

Undervisning

Vi kommer att:

-ha genomgångar

-övningar

-arbetsuppgifter 

-se på filmer,

-instuderingsfrågor

-diskussioner 

-anteckningar 

-läsning av faktatexter.

 

Bedömning

Jag kommer bedöma din förmåga att:

- förstå och tolka de olika tidsperioderna (händelser)

- reflektera över hur historien används av olika människor ur deras perspektiv

- förstå och använda olika begrepp i rätt sammanhang

- avgöra om en källa är tillförlitlig eller inte.

Redovisning av förmågor och kunskaper

-Deltagande i diskussioner under lektioner

- Analyser av källor

- Muntligt förhör 

Läroplansmål

Syfte

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
• reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.
• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,

Centralt innehåll

• Vad historiska källor, till exempel brev och andra dokument, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med i dag.
• Sveriges och Nordens ekonomiska och kulturella globala utbyte, till exempel i form av järnexport och genom resor till Asien.
• Jordbrukets omvandling och dess konsekvenser för människor.
• Den stora folkökningen samt dess orsaker och konsekvenser för olika människor och grupper.
• Framväxten av parlamentarism, partiväsen och nya lagar i Sverige.
• Vad historiska källor, till exempel dagböcker och arkivmaterial, kan berätta om Sveriges historia och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.
• Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
• Hur historiska personer och händelser, till exempel drottning Kristina, Karl XII och häxprocesserna, har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider.
• Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.
• Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord.

Kriterier

• Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och ge­stalter under olika tidsperioder.
• Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
• Eleven kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då enkla sam­ band mellan olika tidsperioder.
• Eleven visar också hur någon av utvecklingslinjerna har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med enkla och till viss del underbyggda hänvisningar till det förflutna.
• Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra enkla resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder.
• I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då enkla resonemang om källornas användbarhet.