Zaibo

Zaibo är ett sätt att arbeta med problemlösning utifrån barnens intressen. Saibo är ett barnprogram på barnkanalen vi har hämtat en del av inspiration till vårt eget Zaibo därifrån. För varje löst problem får gruppen en pusselbit. För att karaktärerna ska få bli befriade, måste pusslet bli helt. Karaktärerna behöver hjälp- av barnen som blir deras "hjälpare".
Det hela börjar med ett surrigt meddelande via facetime då en an de tre kommer Zaibo karaktärerna berättar vad som hänt. Att de har hamnat på en soptipp när de tillsammans försökte lägga var sitt pussel. En vindpust kom precis när det sa: Vi kan allt, vi vet allt. Den vindpusten blåste bort deras minne tillsammans med pusselbitarna och det enda sättet att bli smarta igen, är att lära sig allt på nytt och då kan de komma tillbaka som vanliga människor och slippa ur sina dräkter och få tillbaka sina vanliga namn.

Syfte:

Att på ett lekfullt sätt lösa olika sorters problem tillsammans. Att våga prova nya saker så som enkel programmering, rollspel, olika tekniker i skapande, naturvetenskaps experiment, estetiska utryck, matematik, språk och kommunikation.

Vi kommer att förhålla oss till följande läroplansmål som är kopplade se nedan.

Målkriterier:

Att barnen får en bredd och olika möjligheter att utvecklas och hitta nya sätt att lära sig.

Dessa förmågor och lärprocesser kommer vi att utveckla:

• Kommunikation- har små redovisningar för varandra.

• Att ge instruktioner- instruera varandra om tex appar och hur man jobbar i dem

• Att förstå och följa instruktioner- att i många olika sammanhang ge barnen möjlighet att få ta del av 1-3 i stegs instruktioner.

• Matematik- att resonera fram olika likheter och skillnader i olika ting.  

• Att föra matematiska resonemang- barnen för ofta resonemang om former de ritar vid ritbordet

• Samarbete- barnen erbjuder ofta sin hjälp till andra och de använder ofta ordet samarbeta. Vi pedagoger har uppmärksammat att de har ökat.

• Turtagning- de diskuterar vems tur det är i många olika situationer så som brädspel eller med lärplattan. När de spelar fler spel märker vi pedagoger att barnen använder sig utav turordning.

• Lägesbeskrivning- på ett lekfullt sätt använder sig barnen lägesbeskrivningar till exempel när vi går på skattjakt.

 

Vad ska vi undersöka i projektet tillsammans med barnen?

Vi ser att barnen är intresserade av teknik och de leker lekar där de ger varandra instruktioner och kommandon i hur leken går till. Vi vill gärna vidareutveckla deras förmågor som vi ser, genom att börja prata om och utföra enklare programmering. Vi börjar med enklare programmering med hjälp av pilar och mönster in i Zaibo världen

 

Grön Flagg :

Vi lär oss tillsammans mer om källsortering. Varför är det bra att röra på kroppen och hur kan man göra det? Vad är bra för kroppen att äta? Återanvändning av material och skapa nytt.

 

 

Naturvetenskap/ teknik:

Vi vill ge barnen en första förståelse för teknik. Och en förståelse för det tekniska. Vi tränar att ta instruktioner och att instruera andra; som till exempel att gå 2 steg framåt  och 1 steg till vänster med mera.

Vi kommer även att använda oss av digitala egg för att förstora och titta närmare på våra kroppsdalar när vi pratar om våra sinnen.

 

Matematik:

Siffror, tal och antal. Vi fortsätter med veckans siffra och skapar och bygger efter ritningar. Prepositioner, höger ,vänster  över och under med mera. Former.

 

Språk:

"Förstå svåra ord " som till exempel programmering, loop mm genom att prata om  och göra.

 

Barns inflytande:

Vi lyssnar på varandra. Programmerar varandra, pratar om att vara Källkritisk.

 

Normer och värden:

Vi tränar tur tagning, samarbete ,lyssna på varandra, positivförstärkning. Vi pratar också om att var Källkritisk"  genom att ge barnen verktyg för det. Bamses tidning om Källkritik men även vårt rollspel med våra figurer där det blir missförstånd på grund av osanna historier. Vänskap, hjälpsamhet, likheter och olikheter och hur man är en bra kompis. Olika dilemman tas upp bland annat med hjälp av Bamse och hans kompisar, hämtat från Serie undervisning. Att vara en bra kompis, hjälpa varandra och leka med varandra trots att man är olika är betydelsefullt i förskolan. Målet når vi genom att: Vi stöttar och uppmuntrar barnen att vara en god vän. Vi hjälper barnen att sätta ord på sina känslor. Lyssna på andras åsikter och idéer. Våga prata och berätta inför gruppen.

 

Vi pedagoger undersöker det här i projektet:

Kan barnen utifrån ett rollspel lära sig problemlösning? Kommer barnen vilja inta egna roller? Kommer det här inleda till ett vidare arbete för barnen, med deras rollekar och hur de bygger regler för sina egna lekar?

 

Arbetssätt:

Genom rollspel av pedagogerna kommer olika uppdrags  områden att introduceras. Dessa planeras veckovis och läggs in i uppgifter. Efter introduseringen kommer  de olika lärgrupperna att arbeta med sin uppgift under några tillfällen. När problemet är löst får gruppen en pusselbit som de får sätta upp på sin pusselvägg. Vi tänker att om barnen är max sex stycken i gruppen kommer de att få mer talutrymme.

 

De olika pedagog karaktärerna är:

Busig - på ett kärvänligt sätt ställer till det så att det blir problem eller att ett missförstånd uppstår. Vill bara ha roligt.

Sur - känner sig missförstådd och går därför igång på allt. Vill ha ordning och reda.

Nöjd - positiv och tycker att det ordnar sig bara man är kompisar och lyssnar man får vara annorlunda. Man kan prova olika sätt att göra saker på .

Läroplanskopplingar

Läroplan

• öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar,
• förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra,
• sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen,
• förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, och
• respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö.

Uppgifter

Grönflagg rörelse vecka 46

Tisdag- vi går till soprummet för att sätta upp våra egentillverkade skyltar. Barnen kan fotografera själva. Vi spelar in barnen när de visar för Suro sina skyltar och skickar iväg. Suro svarar med tack. Onsdag- Buso skickar ett meddelande, hen beskriver sin känsla hen har: svårt att sitta still, vad ska jag göra med all min busiga energi? Hur kan ni hjälpa mig? Eller om man är för busig så någon säger att man bara ska ligga i en hög. Är det bra att bara sitta eller ligga stil och göra så då? 1 grupp: sätter ihop en rörelsebana 1 grupp: sätter ihop en dans 1 grupp: härma streckgubbar, rita själva eller hitta figurer att rita av från lärplattan.

Grönflagg i miljörummet. v 45

Tisdag 6/11-18 A: skickar ett video meddelande att något hemskt har hänt i miljörummet. Uppgiften blir att reda ut vad som hänt och varför? Barnen får diskutera varför detta kan ha hänt i smågrupper. För att lösa framtida liknande problem, får barnen tänka ut och enas om vad vi ska göra för att det inte ska upprepas. Onsdag: grupperna skapar skyltar och soptavlor som visar hur man kastar sopor Torsdag: vi avslutar skyltar och sätter upp dem. och tittar tillbaka på vad som hänt. Vi spelar in i vår studio ett meddelande som vi skickar tillbaka till A.

Grön flagg v 47 Former

För att kolla att alla kommer ihåg former och färger får de ge varandra i uppdrag att färglägga olika bilder där det finns former som bildar olika figurer. Vi tänker att de på så sätt får öva sig i att ge och ta instruktioner även av en kompis. de gör då varannan gång. Det är viktigt att de sitter ostört och att allt material finns tillgängligt så att de inte behöver avbryta. de får använda tuschpennor då de färglägger bäst. steg två blir att med till skurna kartongbitar måla med vattenfärg. Här får vi gå igenom momentet med hur man använder pensel vatten och färgkartor. Vi återskapar former stor och små av olika återvinningsmaterial och gör tavlor tillsammans. Hur kan man bygga en bil med bara kvadrater, rektanglar och cirklar.? som vi tidigare målat i första momentet och nu göra den tre dimensionell Bygga av klossar och magneter. Tisdag: leta och hämta material, göra ritningar. mäta med måttband och tumstock. Onsdag + tors: Bygga efter ritningar, skapa och bygga. När barnen byggt pusslet med de olika formerna får de pusselbiten.

V48 Grön Flagg Former och aktiviteter

Tisdag J: spelar in en video med uppdrag att Kluro vill lära sig mer om former. Kluro skickar videon och vill ha hjälp. Vill att de ska fota och skriva och sätta upp bilderna. Ta hjälp av varandra att skapa med sina kroppar. Mäta och skriva. Bygga med klossar efter ritning. Ta med ut Lärplattan. Inne dator för att skriva formernas namn på. Klossar. T: tar fram ritningar att bygga efter. A: spelar in en video som visar hens träning utefter det som barnen givit dem i uppgift. men har frågor med om : Suro skickar video på att hen följer och tränar men varför och hur ofta ska man träna? Samtal runt frågorna och måla mat som är bra att äta. hittat en bok om kroppen. Kan man läsa något i den om matens väg och muskler? Titta i boken om kroppen. Boken. Måla på ett långt papper olika saker som är bra att äta.

Rörelse och kroppen v.49

Tisdag: blodomloppet i Klockarparken. Ta puls. Onsdag: fortsättning med kroppen Torsdag: baka pepparkakor

V 51 former kartläsning och bokstäver.

Vi går igenom de olika formerna och repeterar dem med hjälp av en skatt karta inomhus. Hur läsar man en karta? Barnen får varsin karta som de får gå efter på varje ställe ska de hitta en viss form och få en bild som leder till en bokstav som de skriver in på ett papper. När de samlat alla bokstäver och vi läst orden får de en pusselbit.

v 2 att skriva och förstå bokstäver som bildar ord

Vi planerar för att barnen ska skriva sina egna små "ploggar" skyltar att bära när vi är ute och ploggar. På så vis får vi in att olika bokstäver bildar ord tillsammans. vi ljudar och tittar på hur de olika bokstäverna ser ut. Samarbete tillsammans löser iv ett enkelt korsord. Vi tittar på bilderna och skriver in orden tillsammans som vi ljudar och tittar på alfabetet för att se hur de olika bokstäverna ser ut. Vi vill att barnen ska förstå att olika bokstäver bildar olika ord. bara för att det står ett K betyder det inte att det står katt det kanske står krok eller Karin tex.

v 3 enkel programmering

Tisdag: Buso skickar ett videoklipp på pilar hur fungerar de vad kan man ha dem till. kan man leka robotar och styra varandra? Vi ger grupperna pilar och bilder. De barn som var med innan jul får att berätta med hjälp av bilder om besöket vi hade av förskollärarstudenter och vad de lärde oss. Sen får de visa och prova. Vi pratar om begrepp programmering och loopar (upprepning) Sen får barnen lägga ut en bana med pilar och sen gå med sin robot kompis och gen den instruktioner vart eftersom. vi jobbar i våra lärgrupper. Onsdag : besök av förskollärarstudenter i våra grupper då vi får ta del av deras planering. Torsdag ; uppföljning av besöket.

v 5 sinnen och funktioner

Vi diskuterar olika delar i ansiktet och ställer oss frågan vad har vi dem till. Placeringen av de olika delarna. Fördjupning uppbyggnad och funktion av tex tungan. där vi även kommer in på smaken som ett sinne. Vad olika smakerna heter, salt, sött, beskt, surt och umami. vad händer om man inte kan känna skillnad på olika smaker. öron : ljud man tycker om och inte tycker om och varför. Varför måste man höra ljud och vad händer om man inte kan höra. ögon. varför har vi ögon vad händer om man inte har ögon som kan se? varför sittervad gör man då? varför blinkar vi ? gråter? Näsan, vad är den bra för? varför kommer det snor? varför nyser vi? vad kan vi känna för lukter? Varför behöver vi kunna urskilja lukter? Vi skriver ner och ritar våra svar. spelar sen in en film som visas för de andra grupperna.

v 6 fördjupning organ och sinnen

Grod-gruppen vi kommer att vara i lilla rummet på vinden. Vi tar med oss dator, lärplatta, papper, tidningar, pennor, sudd, saxar och lim. och greenscreen skynket. Veckan uppgifter blir att klippa ut och klistra upp så många munnar vi bara kan hitta vi kommer att skriva siffror bredvid munnarna så vi kan räkna med lätt. då får vi in ordningsföljd och skrivande av siffror. Vi kommer även att summera ihop fakta som vi kommit fram till att vi har munnen till och göra om vår smaktest denna utan ögon-bindel. Den här gången kommer de att få spela in och sen gör vi en greenscreen film och ev en sång, rap av det hela för att berätta om smakerna. Lakritsbåtarna 6/2: Vad: Vi kommer att fortsätta arbetet med näsan. Nu har vi skrivit våra fakta till vår affisch och det kommer att vara utskrivet tills på onsdag. Barnen kommer att få bestämma hur affischen ska se ut, och vi klipper ut ordstyckena, klistrar på de bilder de klippte ut föregående gång, kanske vill de dekorera med glitter? Rita något som har med näsan att göra? Materialet är saxar, lim, glitter, olika slags pennor. När: Onsdag 6 februari. Vilka: Gruppen lakritsbåtarna som är sex barn. Vart: Vi kommer att hålla till nere på vår avdelning Solen. Jag kommer att dra ut vårt ritbord innan så vi har mer plats. Samt ställa på allt de material som vi kommer att använda så att det redan står där när aktiviteten börjar. Lakritsbåtarna 7/2: Vad: Vår affisch är nu klar för att presenteras för Kluro och för kompisarna på Solen. Men eftersom att estetik är ett stort intresse hos barnen så tänkte jag att vi nu ska lära oss vidare på ett annat sätt. Genom dans. Varje barn kommer att få välja ett danssteg som hen vill utföra framför Greenscreen-lakanet och välja en faktakunskap som de har lärt sig under projektet. Till exempel: Vad är en näsa? Kanske något specifikt djur och dens näsa? Varför har vi näsblod? Etc. Vi väljer sedan musik tillsammans och sedan klipper vi ihop det till en film- en dans film som visar glädje, rörelse men även faktakunskaper på ett nytt och roligt sätt. Ett tillägg i planeringen blir att de barn som inte är inne med mig och filmar kommer att vara ute på avdelningen med Muge(min elev) och spela ett näsbingo- ett bingo med deras egna näsor där de gäller att hitta rätt. När: Torsdag 7 februari Vilka: Gruppen lakritsbåtarna som är sex barn. Vart: Vi kommer att vara i forskarrummet där tillgången till Greenscreen-lakanet finns. De andra är inne på avdelningen.

V 7 ytterligare fördjupning

Tisdag - utflykt till ån, vi tar med bröd till fåglarna.Börja sätta ihop en fågelholk när vi kommer tillbaks. Onsdag - Fruktstund i grupperna - hur ser den ut/ smakar/ luktar/ låter? Grodorna forskarrummet greenscreen, Lakritsbåtarna ljusrum. Hajarna stora ateljén. Torsdag - Alla hjärtansdag Case med alla på förskolan i matsalen. Grodgruppen: När : onsdag 13/2 direkt kl 9:00 Var: vi kommer att vara i Forskarrummet Vilka: Grodgruppen Vad: Vi kommer att börja med fruktstund då vi noga smakar och beskriver hur de olika smakerna smakar och om var i munnen iv känner dem. Vi provar också att prova att blund, hålla för näsan och att ha hörselkopor på när vi äter. Sen är det dags att spela in vår rap/dans med hjälp av greenscreen. Barnen får välja steg och bakgrunder vi lyssnar och dansar till vår egna rap. ”Munnen är Cool” Förberedelser för redovisning för Kluro och kompisarna Utvärdering av munnen projektet, vad tyckte barnen om det, vad var kul, svårt, lätt. Vad känner de att de har lärt sig. Hajgruppen. Onsdag: Fruktstund där vi tittar och noga beskriver hur frukterna ser ut. Färger, former, storlekar. Vilka likheter finns? Skillnader? Insida/ utsida. Mogen/omogen. Vad händer med färgen om vi kastar frukten på golvet innan vi öppnar den? Vi tar bilder med förstoringsägget. Sen går vi till stora ateljén och skapar affischer/tavlor till vårt museum. Barnen får skriva ner sina egna tankar och citat de sagt under tidigare diskussioner samt rita på papperna. Affischerna kommer ha titlarna: ögon, ögonlock, ögonfransar, pupill (?), ögon på djur och underrubrikerna: ”Varför har vi …?” Och ”fakta om …” Torsdag (om vi hinner): Några barn få börja spela in fakta de kan och vad de lärt sig från våra "experiment": ”blinkreflexen” + ”ögonens placering” med hjälp av greenscreen. Lakritsbåtarna: Vad: Vi kommer att ha en samling med bara lakritsgruppen först med frukt. Eftersom att vi har sinnet lukt kommer vi att fokusera på HUR frukten luktar. Gott/mindre gott? Starkt/svagt? Syrligt/beskt. Fokuset detta tillfälle blir sedan just lukt. Hur luktar saker? Först så kommer de få lukta på kaffe och förmodligen känna igen lukten. Hur luktar det? Och beskriva det. Sedan kommer de få några andra saker att lukta på för att sedan beskriva det de känner. Luktar det gott? Starkt? Kan vi koppla lukten till något, till exempel en upplevelse eller ett ting? Jag kommer att använda mig utav fem föremål- diskmedel, äpple, en brödskiva och de två sista kommer jag senare på. Uppgiften blir att se om de känner skillnaden på olika dofter och kan beskriva dessa. Hur känns det i näsan när vi luktar på detta? Blir det starkt? Svider? När: Onsdag 13 februari Vilka: Lakritsbåtarna Vart: Vi kommer att hålla till i ljusrummet uppe på vinden. Jag har innan förberett så det är nedsläckt och sakerna de ska få lukta på ligger i rör eller burkar. Först kommer kaffeburken/röret att stå och vi kommer tillsammans reflektera över det. Sen börjar de andra lukterna. På torsdag är det redovisning för Grodgruppen och då kommer Kluro(jag) att komma på besök och vi får se om det hinner bli något tillfälle för lakritsbåtarna att arbeta vidare. Isåfall så tittar vi på våran greenscreenvideo som vi senare ska visa upp tillsammans med affischen på tisdag nästa vecka.

v.8 redovisningsvecka

Tisdag: Zaibo. Presentation Lakritsbåtarna innan lunchsamlingen. Hajgruppen jobbar på, Lakritsbåtarna gör en "Vad vill du fråga en figur? Vem vill du fråga?". Grodgruppen har förmodligen en vikarie, och spelar in en video till Kluro och berättar/visar hur man går till affären, hur man shoppar eftersom Kluro har köpt nya kläder. Haj: forskarrummet Grod: vinden. Ljusrummet. Lakrits: vinden. Stora rummet. Onsdag: Julia borta tom 10:40. Aktiviteter utomhus på gården. Torsdag: Zaibo. Hajgruppen presentation för Kluro. Hajgruppen: Tisdag, på avdelningen. Barnen får spela in videos med greenscreen och berätta fakta de kan/lärt sig från experimenten "blinkreflexen" och "ögonens placering". Intervjuerna kommer klippas ihop med filmklipp från aktiviteterna och visas som "faktafilmer" för kompisar och Kluro under presentationen. Onsdag: Filma om "banan" med två barn till videon om ögonens placering. Blev otydligt inomhus.

Learning Study didaktisk planering

Didaktisk planering LS (innehåller de didaktiska frågorna vad, när, hur och varför) För och efterbedömningssituation: Hur får vi reda på vilka tidigare erfarenheter barnen har? Hur ska ni designa situationen för att få syn på hur barnen urskiljer fenomen? Hur ska ni göra? Upptäckter efter förbedömning och efterbedömning: Vilka erfarenheter har barnen? Vad tror vi kan vara de kritiska aspekterna i relation till lärobjektet? Pedagogfokus: Vad ska pedagogerna fokusera på i sin undervisning i relation till lärobjektet och barnen? Barnfokus: Vad är barnens fokus i undervisningen. Hur utgår vi från barnens intressen och lust för att lära? Syftet (varför): är de mål man vill sträva mot under en längre eller kortare tid. Syftet är alltid läroplansmålen. Arbetssätt revidering efter 1 cykel (vad, när vilka, vart) är metoden och hur vi tänker arbeta för att nå målen konkret. Dvs nedbrutet till mindre delar. Analys av inspelning: Uppföljning och revidering: Efter 3-4 cykler reflektion och analys (varför fick vi det utfall vi fick?) Vilka är de kritiska aspekterna för lärobjektet? Vilket förhållningssätt behöver förskolläraren ha?

v.9

Tisdag: ploggingutflykt Onsdag: Hajgruppen redovisning. Buso kommer på besök. Torsdag: Grodgruppen redovisning. Kluro kommer på besök.

V10 från jord till toa.

Vi läsar fakta böcker i tre olika grupper. Barnen får välja vilken grupp de vi vara i och lägger sitt namn på den bok de vill läsa. Vi samlar sen in förförståelsen och ny fakta samt intressen utifrån de böcker de läst för att jobba vidare med det. Vi kommer att jobba mer tredimitionellt.

v13 mått, recept och bakning

Reflektion v 12 Lärgruppernas erfarenheter i att förstå begreppen Uppnå recept läsning instruktioner. Köket får flytta in i forskarrummet och där dukar vi upp med recept och olika mått så att de kan baka och laga mat, så att vi kan fortsätta att utforska mått. Filmerna om bondesgård med djur och barn tar vi och ser igen i lärgrupperna och stannar upp för att ta till oss fakta och gör faktaplanscher, då intresset för att klippa, klistra och skriva fortfarande är stort. Måndag vi går och handlar med Buzo. Tisdag vi går och pantar och skickar pengar till Buzo. Onsdag bakar dag. Går igenom kökshygien. Förkläde, hår, tvätt av händer, peta näsan och slicka på fingra och redskap. Vi går igenom mått, recept och ingredienser. Provsmakar dessa innan. Torsdag: fakta planscher. Kon- produkter från kon. Fakta om Kon. Vete produkter från vete, hur ser vete ut och vetemjölets väg. Bin- honung produkter och biets arbete.

v 14 Bin, kor ,vete-havre

Var På vinden i de tre olika miljöerna När på vår projekttid Hur De frågor som barnen har kommer vi att sätta oss med tillsammans med barnen och leta efter fakta i tidningen LAND samt på nätet. vi kommer att låta barnen skriva på dator, platta och förhand klippa och klistra och rita för att beskriva de som de kommit fram till. De som forskar på bin har en låda där de kan bygga upp så att man kan se in i bikupan. Den grupp som forskar på kon och mjölk produkter får göra egna juver och spenar med plasthandskar. Ta med olika förpackningar som det varit någon form av mjölkprodukt i hemifrån, det blir sedan en del av utställningen. Vete-Havre: .

v 19 mäta mm, cm, dm och meter. Lånmgt och kort. högt och lågt.

Vad är en millimeter? vad är en meter? vilket är längst. vi tittar på olika sätt att mäta och räkna. utflykt med rep och mäta sträckor hur lång är din fot? hur många mjölk förpackningar hög är du? hur många meter är det från vägg a- till vägg b?

V 17 vårtecken

Vad är det för årstid. Vad är ett vårtecken? varför är det ett vårtecken? Vad hittar vi för vårtecken. Vi skapar egna bilder på vårtecken. tulpaner, tussilago, nyckelpigor, .....

v 16 från mun till magen resan

Vad händer med maten i munnen. Hur kommer den ner i magen och vad händer där? Vi läser i våra böcker och tittar på film, Vi bygger upp de olika organen i magen från matstrupe till ändtarm.

15 från hagen och hem.

hur kommer maten som vi ser blir till i ladugården och bikupan och ute på gärdena till affären och sen hem? Vad behövs för att det ska fungera? fabriker, , förpackningar,lastbilar , affärer, pengar. Vi provar att leka affärer. En pedagog bjuder in barnen i en tom affär med tomma hyllor ,Barnen får barinstorma för att tänka ut vad som behövs och sen prova igen efter att ha hämta några av de saker som behövs. spela in en liten film som visar hur det kan se ut.