Fritt broderi
Södermalmsskolan, Stockholm Grundskolor · Senast uppdaterad: 16 januari 2019
Fritt broderi. Eleverna tränar på de 3 vanligaste stygnen. De designar ett eget broderi som de sedan monterar till en tavla eller en kudde.
|
VAD ska jag lära mig? |
HUR ska jag lära mig? |
HUR ska jag visa vad jag lärt mig och VAD kommer att bedömas? |
|
Jag ska träna på tre olika fria broderistygn, förstygn, efterstygn och plattsöm.
Jag kommer att träna på att trä nålen och att brodera med valfritt stygn.
Jag ska lära mig att jag kan göra en bild genom att brodera som jag sedan monterar till en kudde eller en tavla.
|
Jag får muntliga och skriftliga instruktioner av min lärare.
Jag ska träna på att använda en broderinål och trä nålen.
Jag ska brodera en bild som jag själv ritat, i de stygn jag tränat på plattsöm, efterstygn eller förstygn.
Jag ska dokumentera mitt arbete i en planering och utvärdering. |
Genom att visa hur jag arbetar efter instruktioner
Genom att brodera min bild och använda de stygn jag tränat på.
Visa att jag har tålamod och driver arbetet framåt varje lektion.
Visa att jag kan välja stygn och färger till mitt broderi.
Visa att jag kan berätta om mitt broderi i en planering och utvärdering.
|
Läroplanskopplingar
Centralt innehåll (27)
Metall, textil och trä. Materialens egenskaper och användningsområden.
Handverktyg, redskap och maskiner. Hur de benämns och används på ett säkert och ändamålsenligt sätt.
Enkla former av några hantverkstekniker, till exempel metalltrådsarbete, tovning och sågning.
Enkla skisser och arbetsbeskrivningar, såväl med som utan digitala verktyg, och hur de kan läsas och följas.
Slöjdarbetets olika delar: idéutveckling, överväganden, framställning och värdering av arbetsprocessen. Hur delarna i arbetsprocessen samverkar till en helhet.
Utforskande av materialens, redskapens och verktygens möjligheter.
Dokumentation av arbetsprocessen i ord och bild, såväl med som utan digitala verktyg.
Föremål och berättelser som inspirationskällor och förebilder för eget skapande.
Hur färg, form och material påverkar slöjdföremåls uttryck.
Slöjdföremålens funktion och betydelse, till exempel som bruks- och prydnadsföremål.
Några slöjdmaterials ursprung, till exempel bomull och svenska träslag.
Metall, textil och trä. Materialens egenskaper, deras användningsområden och kombinationsmöjligheter med varandra och med andra material, till exempel nyproducerade och återanvända material. Hur material kan kombineras med digital teknik.
Handverktyg, redskap och maskiner. Hur de benämns och används på ett säkert och ändamålsenligt sätt.
Några former av hantverkstekniker, till exempel virkning och urholkning.
Ergonomi och arbetsmiljö, till exempel lämplig arbetshöjd och ljudnivå.
Skisser, mönster, arbetsbeskrivningar såväl med som utan digitala verktyg. Hur de kan läsas och följas.
Slöjdarbetets olika delar: idéutveckling, överväganden, framställning och värdering av arbetsprocessen. Hur delarna i arbetsprocessen samverkar och påverkar resultatet.
Undersökande av olika materials och hantverksteknikers möjligheter.
Dokumentation av arbetsprocessen i ord och bild såväl med som utan digitala verktyg.
Arkitektur, konst och design som inspirationskällor och förebilder för eget skapande.
Egen formgivning med hjälp av olika material, färger och former.
Mode och trender i ungdomskulturer, vad de signalerar och hur de påverkar individen.
Slöjd och hantverk i Sverige och andra länder som uttryck för etnisk och kulturell identitet.
Slöjd historiskt och i nutid, till exempel lokala hantverkstraditioner och aktuella trender.
Materialens ursprung, tillverkning, användning och miljöpåverkan.
Resurshushållning, till exempel genom reparationer och återanvändning av material.
Ord, begrepp och symboler inom ämnet slöjd för att till exempel beskriva slöjdföremål och utvärdera arbetsprocesser.
