Pedagogiskplanering för tvåspråkighet

I läroplanens mål skall förskolan sträva efter att ”varje barn utvecklar ett rikt och nyanserat talspråk och sin förmåga att kommunicera med andra och att uttrycka tankar. Undersökningar visar att flerspråkiga barn inte har en långsammare språkutveckling än enspråkiga barn och vi pedagoger tycker är oerhört viktigt att barn som är två eller flerspråkiga får tillräckligt med stimulans i sitt svenska språk på förskolan.

BAKGRUND

 

Språket genomsyrar hela vår verksamhet och är ett arbetsområde som vi arbetar med kontinuerligt på olika sätt. 

 

 Vi har på olika sätt arbetat med Nilbilder under läsåret 2017-2018 och hade haft språknätverk som en pedagog har gått. Vi tränar på vissa tecken genom sång, rörelser, bilder och appen "tecken". Barnen har hundra språk så vi därför erbjuder dem olika uttrycksformer så som bygg och konstruktion, skapa, berätta/ återberätta, måla, rita, högläsning, filmvisning/ IKT, lek osv.

 

Syftet med vårt språkarbete är att arbeta konkret för att stödja tvåspråkiga barns språkutveckling i svenska samt stimulera barnen i sitt verbala språk och utmana dem att använda språket som tankeverktyg.

 

MÅL

 

Strävansmål:

 

• Vi ska sträva efter att stärka barnens förmåga till ett berikat språk
• Vi ska sträva efter att uppmuntra samt utmana barnen i det verbala språket
• Vi ska sträva efter att på ett medvetet sätt arbeta med de barn som är tvåspråkiga

 

VAD ska utvecklas/utmanas?

 

Kommunikation, samarbete, förståelse för olika ord och begrepp i alla tänkbara situationer i barnens vardag i förskolan.

 

METOD - GENOMFÖRANDE

 

Vi arbetar på förskolan dagligen med att utveckla och att utmana barnens språk. Språket genomsyras hela verksamheten. Vi tycker att en trygg miljö i förskolan är en god förutsättning för tvåspråkiga barn och det är i den språkliga miljön formas förståelsen för nya ord och begrepp vid olika situationer så vi pedagoger använder ett rikt och medvetet språk i alla tänkbara situationer. Vi till exempel benämner leksaker, föremål, färger och former. Vi förklarar det som sker/ska ske. Vi kommer att fortsätta att jobba med språket genom att läsa böcker, illustrera sagor, sätta ord på olika föremål, uppmuntra barnen att komma till tals genom att ställa öppna frågor som tex, vilken, hur, vad, var vardagliga samtal med barnen. Vi bjuder in till pedagogiska material t.ex lärplattan, bilder, Nilbilder (teckenstöd), språkpåsar som kan innehålla sagor, rim, ramsor, olika figurer med namnlappar och text över vad dessa föreställer m.m. Framför allt att ge dem självförtroende att våga använda svenska språket, både till kompisar, vuxna och inför gruppen.

 

Tvåspråkighet: Barnets hemspråk är en del av barnens identitet och vi strävar efter att barnen utvecklar sin identitet och känner trygghet i det. Vi strävar också att de visar respekt för andra kulturer. Vi kommer därför att benämna föremål både på svenska och det alternativa språket, om vi kan, Vi kommer också att sjunga eller lyssna på sånger på det alternativa språket på samlingen. Vi ska också lyfta upp modersmålets betydelse för föräldrar och uppmuntra dem prata på sitt modersmål med barnet.

 

Förståelse: Genom att på ett lustfullt sätt öva på att ge enklare instruktioner

 

Leken är viktig både för utveckling av det svenska språket och för modersmålet. Barn behöver utrymme att leka ostört i blandade grupper och att samspela med varandra. Rollekar inspirerar språk och de kan bidra till språkträning.

 

Miljön och pedagogens roll har stor betydelse för vad och hur barnet lär sig i språkinlärningssituationer. Vi pedagoger använder ett rikt och varierat språk med barnen.

 

Vi tar tillvara på barnens idéer, frågor, hypotes och teorier vilket är viktigt för att de får möjlighet att påverka sin dag och ha in flytande över verksamheten i förskolan. All dessa aktiviteter kräver en medveten organisation kring språket och vi pedagoger anser att det är viktigt att språket genomsyrar hela verksamheten men det är också viktigt med att språkaktiviteter är anpassade efter barnens språk och- kunskapsnivåer och alla barn får samma möjligheter oavsett etnisk bakgrund, kön, funktionshinder osv.

 

DOKUMENTATION

Vi dokumenterar barnens utveckling och lärande med hjälp av olika metoder så som Video, foto, samtal, observationer, samlingar mm
 Alla pedagoger ansvarar för dokumentation av barnens lärande processer. Detta kan göras på olika sätt genom tex, bloggar och lärloggar på unikum.Barnen får också då möjlighet att reflektera över sitt lärande och sin utveckling eftersom dessa aktiviteter dokumenteras.

Uppföljning och utvärdering

Utvärdering kommer att ske genom samtal och reflektion i arbetslaget under hela perioden. Samtidigt kommer vi utvärdera utifrån några frågeställningar:

Hur fungerar barngruppen?

Vad har vi sett , Kommer alla tilltals, Har de ökat sitt ordförrråd?

Hur kan vi utmana barnen för att gå vidare i utvecklingen?

Läroplanskopplingar

Läroplan

• utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv,
• utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra,
• utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner,
• utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa,