Kemins grunder år 7

Tänk så smart naturen är! Den använder bara ungefär 100 olika sorters byggstenar, som vi kallar atomer. Atomerna kan sättas ihop på en massa olika sätt, så därför finns det miljontals olika ämnen, som skapar hela den värld vi lever i. Men det räcker inte med det. Ämnen kan dessutom byggas om och förvandlas till andra ämnen. Det är det som kemi handlar om.

Syfte: Undervisningen i ämnet kemi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om kemiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att undersöka omvärlden. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om kemiska processer och materiens egenskaper och uppbyggnad utifrån egna upplevelser och aktuella händelser. Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av systematiska undersökningar. Som en del av systematiska undersökningar ska eleverna, genom praktiskt undersökande arbete, ges möjlighet att utveckla färdigheter i att hantera såväl digitala verktyg som annan utrustning.

Förmågor att träna:  Frågor, åsikter och argument. Använda information och anpassa framställning. Undersökningar, frågeställningar och planeringar. Använda utrustning. Kemiska sammanhang, begrepp, modeller och teorier. Upptäckter och deras betydelse.

Här får du lära dig: Använda centrala kemiska begrepp för att beskriva kemiska sammanhang och förklara materiens uppbyggnad och oförstörbarhet. Använda partikelmodeller för att förklara fasers egenskaper och fasövergångar. fundera över hur kemin som vetenskap växte fram och resonera kring hur detta påverkade människans levnadsvillkor. Samtala om och diskutera betydelsen av kunskaper i kemi. Argumentera för återvinning som ett sätt att skapa hållbar utveckling. Begrepp: 1.1 atom - atomslag 1.2 molekyl - vattenmolekyl - molekylmodell - molekylbindning 1.3 grundämne - metall - icke metall - kemiskt tecken - periodiska systemet - kemisk förening 1.4 knallgas - kemisk reaktion - resurshushållning 1.5 fast form - flytande form - gasform - fysikalisk omvandling - smälta - koka - förångas - kondensera - stelna - smältpunkt - kokpunkt - avdunsta 1.6 molekylformel - reaktionsformel 1.7 atomkärna - proton - elektron - elektrisk laddning - positivt laddad - negativt laddad - oladdad - neutral - jon - sammansatt jon enkel jon - jonförening - jonbindning - koksalt 1.8 rent ämne - uppslamning - emulsion - lösning - mättad lösning - omättad lösning - löslighet - lösningsmedel - organisk lösningsmedel 1.9 separation - dekantering - filtrering - filtrerpapper - centrifugering - centrifug - separator - destillation - destillerat vatten - kromatografi - papperskromatografi 1.10 alkemist - element - vetenskap

Det här ska vi göra:   Du kommer få träna på de olika förmågorna och begreppen genom att vi läser och diskuterar tillsammans både i helklass och i mindre grupper.   Du kommer få arbeta både enskilt och parvis med “testa dig själv frågor”.   Vi kommer göra gemensamma anteckningar som förtydligar det vi läser samt är bra att använda då du repeterar inför ett test.   Du kommer få träna vidare på begrepp och uppgifter på http://webbapp.liber.se/spektrum-kemi/#/ Här kan du även få texten från läroboken uppläst.   Du kommer få se filmklipp som vi sedan diskuterar tillsammans.

Så här får du visa att du har lärt dig. Du kommer få möjlighet att visa dina kunskaper vid olika redovisnings och inlämningsuppgifter under kursens gång, samt vid två sammanfattande delprov. Första delprovet är på avsnitt 1.1 - 1.5 och genomförs under vecka 49. Det andra delprovet på avsnitt 1.6 - 1.10 är en inlämnings/bedömningsuppgift på ”Fakta om ämnen och atomer” samt ”Fakta om lösningar och blandningar”. Vi avslutar med ett begreppstest på Socrative.

Uppgifter

Uppgifter

v 45

- Vi läser tillsammans kapitel 1:1 Atomer - naturens egna byggstenar, samt 1.2 Molekyler är grupper av atomer.. Gå in på http://webbapp.liber.se/spektrum-kemi. Träna begreppen på både 1:1 och 1:2: - Begrepp på flera språk. - Gör övningen Vilket begrepp? - Gör övningarna Frågor 1.1 och 1.2.

v46

- Vi läser tillsammans kapitel 1:3 Grundämnen och kemiska föreningar och 1:4 Kemiska reaktioner. - "Testa dig själv" sid 15 och sid 18. Gå in på http://webbapp.liber.se/spektrum-kemi. Träna begreppen på 1.3 och 1:4. - Begrepp på flera språk. - Gör övningen Vilket begrepp? - Gör övningen Frågor 1.3 och 1:4.

V47

- Vi läser tillsammans kapitel 1:5 Fast, flytande och gas. - "Testa dig själv" sid 22. Gå in på http://webbapp.liber.se/spektrum-kemi. Träna begreppen på 1.5 - Begrepp på flera språk. - Gör övningen Vilket begrepp? - Gör övningen Frågor 1.5 Vi gör olika experiment på kemiska reaktioner och fasövergångar vatten.

V48

Vi repeterar och arbetar med instuderingsfrågor.

V49

Kemiprov Kemins grunder, del 1. (Avsnitt 1.1 - 1.5) 7C och 7D skriver på onsdag 5 dec. 7A och 7B skriver på torsdag 6 dec. KEMINS GRUNDER. Instuderingsuppgifter. Träna även begreppen och frågorna på avsnitten 1.1-1.5 på webbappliber –kemi, Kemins grunder. 1.1 Atomer – naturens egna byggstenar. E-nivå - Rita en atom och namnge de olika delarna. - Ungefär hur många atomslag finns det? - Vilka är tre de vanligaste atomslagen i din kropp? - Varifrån kommer ordet atom och vad hette filosofen (som levde för 2 400 år sedan) som sa att världen består av små byggstenar som inte går att dela? - Vad hette den kemist som med hjälp av experiment lyckades visa att atomer finns? 1.2 Molekyler är grupper av atomer. E-nivå - Hur många atomer ska det minst finnas i en molekyl? - Vad består en vattenmolekyl av? - Hur många vattenmolekyler finns det i en enda vattendroppe? - Rita en molekylmodell av en vattenmolekyl. - Varför behöver vi molekylmodeller? - Vad kallas det ”klister” som håller ihop atomerna? 1.3 Grundämnen och kemiska föreningar. E-nivå - Vad är ett grundämne? - Ungefär hur många grundämnen finns det? - Ge några exempel på grundämnen. - Vad är ett kemiskt tecken? - Vad hette den svenska vetenskapsmannen som införde de kemiska beteckningarna? - Vilka är de kemiska tecknen för väte, syre och kol? - Vad är det periodiska systemet? - I vilka två grupper delas grundämnena in? - Vad är en kemisk förening? - Beskriv hur syremolekylen är uppbyggd. 1.4 Kemiska reaktioner. E-nivå - ”Förvandlingslära”. Varför är det ett bra ord för kemi? - Varför är det viktigt att vi återvinner material, exempelvis PET-flaskor, när ändå inga atomer kan försvinna? 1.5 Fast, flytande och gas. E-nivå - I vilka tre olika former kan nästan alla ämnen finnas i? - Vad är det som avgör vilken form ett ämne är i? - Beskriv vattnets tre former. - Vad menas med vattnets fryspunkt? - Vad menas med vattnets smältpunkt? - Vad är vattnets kokpunkt? - Vad menas med normal rumstemperatur? - Vad är värme? Här kan du träna på högre kunskaper och förmågor C-A nivå 1.1 - Förklara hur stor en atom är. - Förklara varför atomer kallas naturens egna byggstenar. - Varför är det viktigt att känna till att det finns atomer? C-nivå 1.3 - Beskriv vilka egenskaper metaller har gemensamt. - Ge exempel på några icke-metaller. - Vilken svensk vetenskapsman införde bokstavsbeteckningar för grundämnena? - Hur kan det finnas så många olika ämnen när det bara finns ungefär 100 grundämnen? C-A nivå 1.4 Vad är det som händer när man tänder eld på knallgasen? Förklara så noga du kan. Vad kallas reaktionen? Förklara begreppet resurshushållning. C-A nivå 1.5 - Förklara vad som händer med vattenmolekylerna när isbiten värms upp och går från fast form, vidare till flytande och slutligen till gasform. Rita gärna bilder med förklarande begrepp. - Förklara begreppet fysikalisk omvandling och hur det skiljer sig från en kemisk reaktion.

V50

- Vi läser och antecknar tillsammans kapitel 1:6 Kemiska formler. - "Testa dig själv" sid 25. Gå in på http://webbapp.liber.se/spektrum-kemi. Träna begreppen på 1.6 - Begrepp på flera språk. - Gör övningen Vilket begrepp? - Gör övningen Frågor 1.6 Vi inleder kap 1.7 joner och jonföreningar med gemensamma anteckningar.

V2

- Vi repeterar kap 1.7 joner och jonföreningar. - Arbeta i Webbappliber/kemi: Vilket begrepp 1.7 Frågor 1.7. (Se till att du stämmer av frågorna med din lärare.) 1.8 Det mesta du ser är blandningar. - Vi tittar på exempel på uppslamning, emulsion och lösning. (Demonstrationer) - Webbappliber/kemi: Vilket begrepp 1.8. - Vi läser tillsammans sid 30-33. - Testa dig själv sid 33. - Webbappliber/kemi:Frågor 1.8 (Se till att du stämmer av frågorna med din lärare.)

V3

- Vi läser och antecknar tillsammans kapitel 1:9 Hur separerar vi ämnen? Gå in på http://webbapp.liber.se/spektrum-kemi. Träna begreppen på 1.9 - Begrepp på flera språk. - Gör övningen Vilket begrepp? - Gör övningen Frågor 1.9 - "Testa dig själv" sid 38. - Vem är tjuven? (Vi är CSI-poliser och löser ett brott med hjälp av papperskromatografi).

V 4

Vi läser samt repeterar : - FAKTA OM ÄMNEN OCH ATOMER samt KORT IDÉHISTORIA OM DE TIDIGASTE KEMISTERNA. (häfte). Svara på följande frågor: FAKTA OM ÄMNEN OCH ATOMER. 1) När bildades all materia enligt naturvetare? 2) Hur har kemister i alla tider sorterat ämnen? 3) Vad söker kemister ständigt efter? 4) Vad består allt av? 5) Beskriv hur stor en atom är? 6) Beskriv hur en atom ser ut. Vilka delar består en atom av? 7) Hur många olika atomslag finns det? 8) Vad är det som skiljer de olika atomslagen åt? 9) Vad är ett grundämne? 10) Hur kan det komma sig att vi har så många olika ämnen när det bara finns ett hundratal olika grundämnen? 11) Ge exempel på några grundämnen samt några kemiska föreningar. KORT IDÉHISTORIA OM DE TIDIGASTE KEMISTERNA. 12) På vilka olika sätt kunde man lagra köttet förr? 13) Hur gjorde man för att få leran att hårdna? Varför blev leran hårdare av den här metoden tror du? 14) Vilken teori hade Empedokles, som levde ca 450 f Kr, att all materia kom ur? 15) Var i världen gjordes stora framsteg inom kemin under 1100-talet? 16) När européerna började ägna sig åt det vi idag kallar kemi hade deras experiment två huvudsyften. Vilka? 17) Fram emot 1700-talets slut började argumenten mot alkemin och teorin om de fyra elementen hopa sig (fler och fler blev tveksamma). Vad visade fransmannen Antoine Laurent Lavoisier (han hade nog störst betydelse för kemins kursändring) genom noggranna undersökningar? 18) Vad menade Demokritos att all materia bestod av? 19) Vad publicerade John Dalton år 1807. 20) Vad gjorde Jöns Jacob Berzelius? 21) Beskriv kort vad den ryske kemisten Dmitrij Mendelejev gjorde för att sortera de olika atomslagen. 22) Vad söker människan att göra med de atomslag vi har idag? - FAKTA OM LÖSNINGAR OCH BLANDNINGAR samt KORT IDÉHISTORIA OM LÖSNINGAR OCH BLANDNINGAR (häfte) . Svara på följande frågor: FAKTA OM LÖSNINGAR OCH BLANDNINGAR. 1) Förklara vad som menas med att separera en blandning. 2) Vad menas med lösningsmedel? 3) Ge exempel på en lösning. 4) Förklara skillnaden på när ett ämne löser sig och när ett ämne smälter. 5) Vilka olika faktorer kan påverka hur ett ämne löser sig? 6) Vad menas med att en lösning är mättad? 7) Vad är en uppslamning? Förklara gärna med ett exempel. 8) Hur kan man få tillbaka socker eller saltet som man har löst upp i vatten? 9) Förklara hur klister fungerar. KORT IDÉHISTORIA OM LÖSNINGAR OCH BLANDNINGAR. 10) Vad består glas utav och hur framställer man det? 11) Vad använde man bly till förr i tiden? 12) När och hur började man framställa blandningen brons? 13) Vad är stål en blandning av? 14) Vilka fördelar hade stålet i jämförelse med trä och stenföremålen? 15) Vad är en legering? 16) Berätta om legeringen mässing. Vilka ämnen ingår i blandningen och vad använde man mässingen till? 17) Hur använde man salt som konserveringsmedel? 18) Vad är det kemiska namnet på koksalt? 19) berätta om hur smugglare använde salt för att komma tulljagare. 20) Vilka utmaningar/problem ställdes man inför när människa började bosätta sig i städer?

V 5

Vi arbetar med ”Fakta om ämnen och atomer” samt Fakta om lösningar och blandningar”. Inlämningsuppgifter.

V 6

1.10 Från stenåldersbröd till kvasikristaller. - Läs sid 39-42. - Webbliber: "Vilket begrepp?" samt "Frågor 1.10" - Testa dig själv. Träna begreppen på webbappliber 1.5-1.10 till begreppstestet (Socrative) vecka 7. Onsdag för 7D och 7C, torsdag för 7A och 7B. FÖRDJUPNING: Perspektiv och sammanfattning. - Läs sid 43-46. - FINALEN: Välj någon eller några av uppgifterna. Välj hur du vill redovisa, ex en podcast (där man ex sitter och diskuterar någon eller några av frågorna), en presentation, skriftligt, gör kahoot, intervju, eller om du har ett annat förslag.