LPP geografi åk 7

   KLIMAT OCH KARTAN 

Varför ser kartan ut som den gör? Varför regnar det? Varför är det öken i Sahara? Vad använder vi längd- och breddgrader till? 

Syfte 

• Analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen 

• Utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen. 

• Göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor.  

 

Centralt innehåll 

Livsmiljöer 

• Jordens klimat - och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människors levnadsvillkor.  

• Klimatförändringar, olika förklaringar till dessa och vilka konsekvenser förändringarna kan få för människan, samhället och miljön i olika delar av världen 

 

Geografins metoder, begrepp och arbetssätt 

• Namn och läge på världsdelarnas viktigare länder, vatten, öar, berg, öknar, regioner och orter. 

• Kartan och dess uppbyggnad med gradnät, färger, symboler och olika skalor. Topografiska och olika tematiska kartor. 

• Metoder för att samla in, bearbeta, värdera och presentera geografiska data, till exempel om klimat, med hjälp av kartor, geografiska informationssystem (GIS) och geografiska verktyg som finns tillgängliga på Internet, till exempel satellitbilder. 

• Fältstudier av natur- och kulturlandskap, till exempel av samhällsplanering i närsamhället. 

• Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi. 

 
Miljö, människor och hållbarhetsfrågor 

• Sårbara platser och naturgivna risker och hot, till exempel översvämningar, torka och jordbävningar, och vilka konsekvenser det får för natur - och kulturlandskapet. 

• På vilka sätt sårbara platser kan identifieras och hur individer, grupper och samhällen kan förebygga risker. 

 

Undervisning: 

Jämföra geografiska områden med varandra. Genomgångar, Film, Kartövningar, Eget arbete 

 
 
Bedömning/Kunskapskrav 

 

E	C	A
Eleven har grundläggande  kunskaper om samspelet mellan  människa, samhälle och natur, och visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av befolknings-fördelning, klimat och vegetation.    Eleven kan även använda  geografiska begrepp på ett i  huvudsak fungerande sätt.	Eleven har goda kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och natur, och visar det genom att föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av befolknings-fördelning, klimat och vegetation.    Eleven kan även använda  geografiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt.	Eleven har mycket goda kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och natur, och visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om  orsaker till och konsekvenser av  befolkningsfördelning, migration,  klimat och vegetation.     Eleven kan även använda  geografiska begrepp på ett väl  fungerande sätt.
Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker på ett i huvudsak fungerande sätt, samt för enkla och till viss del underbyggda resonemang om olika källors trovärdighet och relevans.	Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker på ett relativt väl fungerande sätt, samt för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om olika källors trovärdighet och relevans.	Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker på ett väl fungerande sätt, samt för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om olika källors trovärdighet och relevans.
Eleven har grundläggande kunskaper om världsdelarnas namngeografi och visar det genom att med viss säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.	Eleven har goda kunskaper om världsdelarnas namngeografi och visar det genom att med relativt god säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.	Eleven har mycket goda kunskaper om världsdelarnas namngeografi och visar det genom att med god säkerhet beskriva lägen på och  storleksrelationer mellan olika  geografiska objekt.