Vasatiden

Medeltiden avslutas med Stockholms blodbad. Nu börjar en ny tid. Denna tid kallas för Vasatiden, för att mellan år 1523 - 1611 styrs Sverige av Gustav Vasa och sedan av hans söner. Vi ska lära oss om den här tiden och hur Sverige förändrades. Vi kommer att arbeta med hur Gustav Vasa tar makten, hur han styr Sverige och hur hans söner, efter hans död, tar över tronen en efter en. Hur ser det ut i Sverige under Vasatiden? Vilka förändringar sker i Sverige och varför sker det förändringar? Hur har folket det under Vasatiden? Hur förändras kyrkans ställning i samhället?

Undervisning och arbetsformer

Under arbetsområdet kommer vi att arbeta med Vasatiden. Vi kommer att lära oss mer om Gustav Vasa och hur han påverkat att Sverige växte fram som en stark stat i Europa. Vi skall också titta på hur Gustav Vasa och hans söner var som personer samt hur de tillsammans kom att påverka Sverige både politiskt och religiöst. Vi kommer även lära oss om hur detta fortsätter att påverka oss i dagens Sverige. Vi skall också ta reda på vad Gustav Vasa har betytt för oss svenskar och vår identitet genom åren. Hur ser vi på Gustav Vasa nu, hur såg man på honom under 1800-talet och hur ville Gustav själv att man skulle se på honom.

Detta kommer vi att göra genom att läsa faktatexter gemensamt i helklass och diskutera innehållet samt svåra ord. Ni kommer att få svara på frågor med hjälp av texterna. Ni kommer även i mindre grupper att skriva faktatexter om Gustav Vasa samt hans söner. Ni kommer även att få lära er att skriva brev och skicka ett från en person som levde på Vasatiden. Vi kommer att se på två filmer där ni kommer att få svara på frågor till filmerna. Efter varje film kommer ni att få en uppgift att göra så är sammankopplad med filmen. Avslutningsvis kommer ni att få skriva och berätta vad ni har lärt er om Vasatiden med hjälp av olika stödord från saker vi har pratat om under arbetsgång. 

 

 

 

Mål med arbetsområdet

Mål för arbetsområdet är att du ska känna till och kunna:

• Vem Gustav Vasa var och om hans liv.
• Veta när Gustav Vasa blev kung.
• Veta några av Gustav Vasas reformer och hur det påverkar oss än idag.
• Vem Erik XIV, Johan III, Sigismund, Karl IX, Martin Luther och Kristian II var.
• Beskriva Stockholms blodbad.
• Beskriva reformationen av kyrkan
• Beskriva bondeupproret Dackefejden och varför det hände.
• Beskriva hur levnadsvillkoren såg ut på Gustav Vasas tid för folket.
• Förstå varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av Gustav Vasa genom att använda dig av källkritik.

 

 

 

Hur kan du visa vad du har lärt dig?

• Genom att delta i klassdiskussioner
• Svara på olika typer av frågor enskilt
• Genom att göra olika arbetsblad
• Genom att skriva ett brev
• Din faktatext om Nils Dacke
• Eran presentation om Stockholms blodbad
• Din avslutande utvärdering

 

Läroplansmål

Syfte

• kunskaper om händelser, aktörer och förändringsprocesser under olika tidsperioder samt om historiska begrepp och långa historiska linjer,
• förmåga att ställa frågor till historiska källor samt att tolka, kritiskt granska och värdera dessa, och
• förmåga att reflektera över hur historia kan brukas i olika sammanhang och för olika syften.
• förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer,
• förmåga att anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
• förmåga att läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,

Centralt innehåll

• Statsbildning och kristendomens etablerande i Norden samt konsekvenser av dessa förändringar.
• Likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män under tidsperioden.
• Vad historiska källor är, till exempel arkeologiska fynd, texter, muntliga berättelser och digitalt material, och hur de kan användas för att ge kunskaper om det förflutna.
• Kampen om den politiska makten i Norden. Reformationen och framväxten av en stark kungamakt i Sverige. Uppror och motstånd mot kungamakten.
• Likheter och skillnader i levnadsvillkor mellan olika grupper i ståndssamhället.
• Vad historiska källor från tidsperioden, till exempel brev, dagböcker och kartor, kan berätta om det förflutna.
• Historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel hur historiska händelser och aktörer framställs i böcker och på museer.
• Gemensam och enskild läsning. Strategier för att förstå och tolka ord, begrepp och texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, både det direkt uttalade och sådant som är indirekt uttryckt.
• Gemensamt och enskilt skrivande. Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare. Disposition med inledning, innehåll och avslutning. Stödord, bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.