Hindusim och buddism 18-19

Du ska få lära dig mer om hinduism och buddism.

Innehåll

Efter detta arbetsområde ska du:

• Känna till religionernas ursprung och utbredning.
• Centrala tankegångar.
• Ha grundläggande kunskaper om de olika religionernas läror och heliga skrifter samt hur dessa kommer till uttryck i livsregler, högtider, ceremonier och riter.
• Kunna se likheter och skillnader mellan religionerna.
• Kunna se kopplingar mellan samhälle och religion.

Undervisning och bedömning

Vi kommer studera de olika religionerna genom att:

• Gemensam och individuell läsning
• Instuderingsfrågor
• Titta på filmer

Bedömning: Skriftlig bedömningsuppgift

Begrepp:

Hinduism: karma, kast, brahmin, daliter (oberörbara) reinkarnation, samsara, moksha, sanskrit, Brahmnan, atman, meditation, dharma, puja, kremering

Buddism: stupa, nirvana, meditation, reinkarnation, karma, bodhisattwa, kremering, Dalai Lama.

 

Läroplansmål

Syfte

• analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,
• analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället,
• reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet,

Centralt innehåll

• Centrala tankegångar och urkunder i världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism.
• Varierande tolkningar och bruk inom världsreligionerna i dagens samhälle.
• Huvuddragen i världsreligionernas historia.

Kriterier

• Eleven har grundläggande kunskaper om kristendomen och de andra världsreligio­nerna och visar det genom att beskriva centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna.
• Dessutom för eleven enkla resone­mang om likheter och skillnader inom och mellan några religioner och andra livs­ åskådningar.
• Eleven kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva enkla samband med enkla och till viss del underbyggda resonemang.
• Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett i huvudsak fungerande sätt samt för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.