Kartgeografi världen, samt ett eget arbete om vulkanism

När Google finns i fickan (mobilen), varför ska man då behöva lära sig utantill var olika platser finns på jorden? Och vulkaner: det finns inga vulkaner i Sverige, så vad är poängen med att lära sig mer om dem och hur de påverkar de platser där de får utbrott, hur de påverkar människor, och hur de till och med kan påverka internationellt? Detta är frågor som ska besvaras under den här geografikursen!

För att kunna hänga med samtal och nyheter, och för att kunna orientera sig ordentligt rent allmänt, är det viktigt att ha koll på var olika platser egentligen finns på jorden. Detta är anledningen att vi fram till jul kommer att arbeta med kartgeografi. I området kommer även ingå arbete med tematiska kartor, och koordinatsystemet för jorden. 

Runt jul kommer vi att inleda den andra delen av geografikursen, som handlar om olika typer av vulkanism. Där kommer ni att få välja någon av de effekter som vulkanism ger upphov till (skapar): vulkaner, ny havsbotten, tsunamis, bildande av bergskedjor, och jordbävningar. Perspektiven ni ska ha under detta arbete är påverkan lokalt, påverkan på individer, och påverkan internationellt.

Läroplanskopplingar

Syfte

• analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen,
• utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen,
• göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker, och

Centralt innehåll

• Namn och läge på världsdelarnas viktigare länder, vatten, öar, berg, öknar, regioner och orter.
• Kartan och dess uppbyggnad med gradnät, färger, symboler och olika skalor. Topografiska och olika tematiska kartor.
• Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.
• Sårbara platser och naturgivna risker och hot, till exempel översvämningar, torka och jordbävningar, och vilka konsekvenser det får för natur- och kulturlandskapet.

Kriterier

• Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven har goda kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och natur, och visar det genom att föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av befolkningsfördelning, migration, klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen.
• Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt.
• Eleven har mycket goda kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och natur, och visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av befolkningsfördelning, migration, klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen.
• Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett väl fungerande sätt.
• Eleven har grundläggande kunskaper om världsdelarnas namngeografi och visar det genom att med viss säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.
• Eleven har goda kunskaper om världsdelarnas namngeografi och visar det genom att med relativt god säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.
• Eleven har mycket goda kunskaper om världsdelarnas namngeografi och visar det genom att med god säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.

Uppgifter

Kartuppgifter ht 2018

De uppgifter som ni arbetar med och tränar på lektionern