Vasatiden

Hur kan vi veta något om Gustav Vasa? Hur var han som kung? Vilka spår av att han var kung kan vi se idag?

Vasatiden vecka 49-51 och 2-6, slutuppgift vecka 6.

Vi kommer att läsa och diskutera, skriva texter, resonera/diskutera om likheter och skillnader och orsaker och konsekvenser, vi kommer också att se på filmer om Vasatiden. 

Big questions att resonera kring:

Hur kan vi veta något om Vasatiden 1521-1611?

Varför står det ibland olika i olika historieböcker om samma händelse?

Hur gick det till när Sverige bröt sig loss från Kalmarunionen?

Varför anses Gustav Vasa vara en av de kungar som har betytt mest för Sverige?

Vad fick reformationen för konsekvenser?

Vilka förändringar skedde i Sverige under Vasatiden, både för landet och för människorna?

Hur kan det komma sig att man har sett annorlunda på hur Gustav Vasa var som kung under olika tidsperioder?

Varför gjorde folket uppror under den här tiden och vad blev resultaten av dessa?

Hur förvaltade Vasa-sönerna kungariket?

Hur styrdes Sverige under Vasatiden?

Begrepp att resonera kring:

ärkebiskop

kröning

kätteri

uppror

jordeböcker

kloster

biskop

statskyrka

protestantismen/Lutherska läran

yrkessoldat/knektar

arvrike

spår

historisk källa

union

Läroplansmål

Syfte

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Centralt innehåll

• Den svenska statens framväxt och organisation.
• Reformationen och dess konsekvenser för Sverige och övriga Europa.
• Vad historiska källor, till exempel brev och andra dokument, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med i dag.
• Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
• Hur historiska personer och händelser, till exempel drottning Kristina, Karl XII och häxprocesserna, har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider.
• Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.
• Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.

Kriterier

• Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och ge­stalter under olika tidsperioder.
• Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
• Eleven kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då enkla sam­ band mellan olika tidsperioder.
• Eleven visar också hur någon av utvecklingslinjerna har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med enkla och till viss del underbyggda hänvisningar till det förflutna.
• Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra enkla resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder.
• I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då enkla resonemang om källornas användbarhet.