Flodkulturer & Antiken

I detta arbetsområde läser vi om hög-, respektive flodkulturerna, lär oss om det gamla Greklands spännande historia och Romarrikets uppgång och fall.
Vi studerar hur, när och var dessa högkulturer uppkom och också varför flodkulturerna och Antiken (av latin antiʹquus, gammal) var så betydelsefulla för vår egen historia och utveckling.
Gamla högkulturer på platser som Mesopotamien, Egypten, Grekland och Rom format vårt sätt att leva idag. Vi lär oss hur det klassiska västerländska kulturarvet inom bland annat i filosofi, politik, konst, språk, rättsväsendet, idrott, vetenskap som astronomin och matematik formades under Antiken (ca. 800 f. Kr till ca. 450 e. Kr.) och vilka andra uppfinningar och idéer ligger till grund för vår civilisation.

Både antikens Grekland och Romarriket samt Mesopotamien och Egypten har haft stor påverkan på eftervärlden. Det påstås ibland att hjulet är den viktigaste uppfinningen för mänskligheten medan andra hävdar att läkekonsten i Egypten var viktigare. Var kanske skrivkonsten människans steg mot ett stabilt samhälle? Skapades kanske vår moderna demokrati redan hos de gamla grekerna? Vilka spår av Antiken hittar vi i dagens samhällen?

Innehåll

SYFTE

I det här området kommer du bl. a. att träna på din förmåga att:

- använda dig av viktiga historiska begrepp som kronologi, arv, tidsepoker, högkultur, Romarriket, Antiken etc.

- resonera och jämföra hur människors levnadsvillkor förändras och varför de förändras över tid.

- din förmåga att se samband, göra jämförelser mellan olika tidsperioder och hur du motiverar dina svar.

- se utvecklingslinjer att förstå betydelsen av kulturmöten, uppfinningar, händelser och viktiga gestalter från Antiken.

- bekanta och fördjupar dig i historiskt källkritik.

MÅL

Du ska lära dig om vad som kännetecknar Flodkulturer och Antiken.  Om hur Romarriket kunde växa och bli så stort och varför det föll samman. Vi kommer att diskutera demokratins historia, maktstrukturer i Romarriket och jämföra med grekiska stadstater. Vi kommer också att titta på hur samhället var uppbyggt. Till sist ska vi titta på vilken betydelse Antiken har haft för vår egen tid. 

Hur vi kommer att arbeta

Vi kommer att ha genomgångar, läsa i läroboken, se på filmer och jobbar enskild och ibland i par med olika uppgifter.

Du få möjlighet att träna på ord och begrepp i samband med genomgångar och diskussioner.

Föreläsningar med anteckningar

Redovisningar & inlämningsuppgifter & prov

Vi kommer varva gemensamma genomgångar med film och enskilda studier.

Bedömning:

Läraren bedömer elevens kunskaper och förmågor under lektionsarbete, genom inlämningsuppgifter, prov och muntligt deltagandet. 

Bedömningen hur väl du når målen enligt betygskriterierna i matrisen nedan pågår under samtliga lektioner och arbetsmoment.

 

Som vanligt finns mer detaljerad info i Classroom som uppdateras löpande.

Läroplansmål

Syfte

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
• reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Centralt innehåll

• Jämförelser mellan några högkulturers framväxt och utveckling fram till 1700-talet, till exempel i Afrika, Amerika och Asien.
• Antiken, dess utmärkande drag som epok och dess betydelse för vår egen tid.
• Vad historiska källor från någon högkultur, till exempel i Asien eller Amerika, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.
• Hur historia kan användas för att skapa eller stärka gemenskaper, till exempel inom familjen, föreningslivet, organisationer och företag.
• Hur historia kan användas för att skapa eller stärka nationella identiteter.
• Hur historia kan användas för att förstå hur den tid som människor lever i påverkar deras villkor och värderingar.
• Vad begreppen kontinuitet och förändring, förklaring, källkritik och identitet betyder och hur de används i historiska sammanhang.
• Några historiska begrepp, till exempel antiken, mellankrigstiden, efterkrigstiden och kalla kriget samt olika syn på deras betydelser.