Krönika

Krönika
En krönika är personligt hållen och handlar ofta om ett aktuellt ämne som krönikören vill få andra att reagera på. Krönikan är personlig, men ska också vara allmän, det vill säga att den ska kunna tala till vem som helst. För att fånga sin läsare använder krönikören ett lekfullt språk och försöker få läsaren att se på ämnet på ett annorlunda sätt.

Vi kommer under några veckor att arbeta med att skriva krönikor. Din uppgift är att skriva en krönika om en händelse som du reagerat på när du läste Hedi Frieds bok Frågor jag fått om Förintelsen eller någon händelse som berört dig i So-undervisningen i samband med kursen om Andra världskriget.

Moment: Krönika- Förintelsen

 

Period: Vecka 50- 4

 

Arbetssätt:

• Vi läser exempel på krönikor
• Vi tittar på olika klipp på YouTube för att få inspiration
• Vi  jobbar med vad som är typiskt för genren
• Vi jobbar med bildspråk så som metaforer och liknelser
• Vi gör tankekartor kring det ämne du valt att skriva om
• Vi skriver egna krönikor

 

Ni ska också genom undervisningen utveckla era förmågor att:

 

• Formulera er och kommunicera i tal och skrift
• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang
• urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer
•  

Mål:

Efter avslutat moment ska du:

Ha skrivit en krönika där du inspirerats av en händelse som väckt tankar och känslor hos dig.  Det kan vara en händelse ur Hedi Frieds bok Frågor jag fått om förintelsen eller något du fastnat för i So- undervisningen.

 

Preliminär lektionsplanering: Vecka 50- 4

V. 50  Genomgång av planering, genomgång krönika, You tube- klipp, exempeltexter krönika

V. 51  Val av ämne, tankekarta, liknelser och metaforer, skriva krönika                

V. 2     Skriva krönika

V. 3     Skriva krönika

V. 4     Skriva krönika. Skicka in krönikan senast fredag 25 januari

 

Val av ämne

Tänk på en händelse som du reagerat på och som väckte tankar och känslor. Det ska vara en händelse från Hedi Frieds bok eller en händelse som berört dig i So-undervisningen när ni läst om Förintelsen.

Exempel på ämnen kan vara: Hur kunde förintelsen ske? Livet i ett förintelseläger, Nurnberglagarna, Kristallnatten, Folkmord, Befrielsen från lägren, Livet i gettot, Rasbiologi och människosyn i Nazityskland, Barn som försöksdjur, Deportation, Dödsfabriker, Åskådarna, Vad har vi lärt oss?

 

Strukturen

·         Inledning- Skriv ett inledande stycke som leder in läsaren på ämnet. Det är inte nödvändigt att du presenterar händelsen redan i ingressen, men på något sätt ska du få läsaren att förstå vilket ämne du kommer att ta upp i krönikan.

·         Argumentera för och emot- Beskriv händelsen och vad den fick dig att tänka och känna. Ta sedan dessa tankar till ett mer generellt plan. Förklara varför du reagerat på händelsen och vad du tycker, och glöm inte att argumentera för din sak. Du ska vara tydlig och övertygad i dina argument, men tänk också på att det kommer finnas motargument. Hitta motargumenten och bemöt dem. Varför är dessa felaktiga?

·         Avslutning- Du kan välja ett av följande sätt att avsluta din krönika på: Anknyta till inledningen, bra språkligt formulerat och gärna med finess (t.ex. ett ordspråk, en liknelse etc.) eller framföra budskapet en sista gång.

 

Språk

En krönika är en argumenterande text, men den kan skrivas väldigt fritt. Du kan till exempel gärna använda stilistiska medel som metaforer och liknelser, men gör det bara om det hjälper dig att få fram ditt budskap.

En liknelse är ett bildligt uttryck. En liknelse har jämförelseord utsatta, exempelvis ”som”, ”liksom” eller ”såsom”. Exempel på liknelser är: ”Mats mår som en prins”, ”Mats var arg som ett bi”, ”Mats var hungrig som en varg” och ”Mats var snabb som en vessla”. Liknelser kan uppfattas som såväl artiga som tillgjorda, beroende på sammanhanget. Exempel: ”Du har ett hjärta av guld” och ”Du är som en ros”.

En metafor innehåller däremot ingen jämförelse – utan är ett bildligt uttryck där jämförelseord saknas. Styrkan med metaforer är att de visualiserar begreppen och gör dem tydligare. Exempel på metafor: ”det är dystra miner på börsen i dag”, ”Livet är en resa” eller ”Att hamna på efterkälken”. Men för att metaforen ska fungera måste sammanhanget vara klart för alla. Och byt inte bild – om du väljer att använda dig av metaforer gäller det att vara konsekvent och hålla sig till den metafor du valt.

Tänk alltid på att anpassa språket efter läsaren. Om du ska skriva en krönika i skolan ska du inte försöka imponera på läraren med krångliga formuleringar och ord, utan skriv så att du känner dig bekväm. Våga också utnyttja friheterna man har när man skriver en krönika: skriv så att det känns roligt och inspirerande. För att lyckas med detta är det viktigt att du har hittat ett bra ämne. Läs igenom texten när du är klar för att undvika slarvfel. Låt också någon annan läsa igenom och ge tips.

Checklista

Krönikor är som sagt väldigt fria texter att skriva, så använd din fantasi och var engagerad när du skriver dem, men tänk på att du har fått med grunden, alltså skildrat och kommenterat en händelse som väckt dina känslor. När du börjar bli färdig, kontrollera att du har:

• hittat en händelse som du reagerat på
• skrivit en kort intresseväckande inledning
• förklarat hur och varför händelsen berört dig
• tagit frågan till ett större sammanhang
• argumenterat för din sak
• tänkt på vilka motargument som finns och bemött dem
• knutit ihop krönikan med en avslutning
• tänkt på vem som ska läsa texten och anpassat språket efter läsaren
• använt ett språk som du känner dig bekväm med

·         läst igenom och tittat efter slarvfel