Källkritik - Är allt vi ser sant?

Vi kommer att försöka ta reda på om man kan tro på allt man ser. Vad tycker vi om att göra på lärplattor och datorn? Var är fiktion och vad är verklighet? Har alla möjlighet till digitala medel hemma? Vi utgår i från materialet Nosa på Nätet bla och kommer nosa på begreppet "källkritik" som en viktig del i digital kompetens.

Målområde: vad ska barngruppen lära sig, förmå, förstå? 

*Begrepp över vad de egentligen gör på internet och hur de påverkar oss.

*Vad man gör om något känns fel eller obehagligt.

*Förstå vidden av teknikens möjligheter som gör att vi behöver bli duktiga på att undersöka saker på egen hand och veta vilka källor som är tillförlitliga och inte.

a) Syfte (generativ fråga): varför är kunskapen viktig för människan i världen?

Är allt vi ser sant? Hur tar man reda på saker?

b) Mål: Från Lpfö 98

”Utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt utvecklar förmågan att tolka och samtala om dessa.

c) Barnens intressen, initiativ, behov:

Vilka av barnens intressen, initiativ och behov kan integreras i målområdet?

Vi har observerat att vi har barn som i stor del refererar till Youtubeklipp de tycker om eller exponerats för och det präglar leken på förskolan och istället för att ta avstånd och döma ut leken på förhand, vill vi närma oss uttrycken och försöka öppna upp med vår generativa fråga.

Barnen vill ofta testa gränsöverskridande saker de sett som till exempel dansa och köra en penna i ett äpple, då det är en sång de gillar på Youtube. Eller lägga på ljudeffekter i rörelserna i leken, stunts och ganska mycket ondska vs godhet. Vi ser ett stort behov att att göra upp med intrycken de fått och även att utmana barnen med frågor. Är allt man ser sant och hur gör vi upp med känslor som uppstår när vi fått intryck som vi inte riktigt vet om de är på riktigt eller ej? Spelar det någon roll om det är på riktigt eller inte om man ändå blir rädd? Hur tas barnens lekbehov emot av vuxna? Möter vi barnen i deras värld eller vill vi censurera leken?

Vilket tema ska presenteras för barnen?

Vad kan man egentligen ta reda på och hur? Om en bok säger att en spindel har åtta ben och en annan säger att den har sju, hur kan vi då veta hur det ligger till? Vi skall alltså bli detektiver i jakten på kunskap och testa saker.

d) Förståelse: Vad ska barngruppen förstå efteråt?

Att var och en i slutändan ansvarar för att kritiskt granska information och att alla upplever saker olika oavsett om det är fiktivt eller verkligt. Att med hjälp av konkretiserat undersökande, bygga en erfarenhetsbank som gör att man blir bra på att undvika en skadlig mediepåverkan genom att ha väl förankrade strategier i hur man kan göra om man blir osäker på nätet.

e) Förmågor: Vilka förmågor ska barngruppen utveckla?

Våga ifrågasätta intryck och fakta, försöka hitta egna förklaringar och ha strategier för hur de kan göra om något känns läskigt eller fel.

f) Pedagogens förhållningssätt: Vilka förhållningssätt behöver pedagogen ha i aktiviteten för att lärande ska ske i barngruppen?

Vi vill vara tillåtande i barnens utforskande, ej censurera eller sopa intryck och lekar under mattan, även om de är okända för oss, våga möta barnens upplevelser, fantasier och tankar genom att konkretisera och fråga vad de leker och var de fått leken i från. Inte utgå i från att allt är olämpligt och skadligt, utan våga prata om det.

Utvärdering: Hur vet vi att vi bidrar till barnens lärande och förståelse? Vi dokumenterar längs projektets gång genom fotografering, i både film och bild, synliggör lärandet tillsammans genom att konkretisera vad vi lärt oss. Vi utgår i från frågorna: "I dag arbetar vi med" "Så att vi kan" "Vi vet att vi kan om"

Vi ser att barnen på egen hand tar med sig lärandet vidare i sina lekar under andra tidpunkter på dagarna och efterfrågar material som vi använder i den målstyrda undervisningen.

a) Kriterier: Vad ska utvärderas?

1. Barnens begreppsvärld, hur ser den ut? Vet de vad saker heter?

2. Synen på fiktion och verklighet, har den förändrats, kan vi lösa gåtorna bättre med nya glasögon på?

3. Konkreta bevis på att barnen vet vad de ska göra om de blir osäkra.

b) Utvärderingssätt: Hur och när ska utvärderingen genomföras?

Vi utvärderar genom små samtalsintervjuer som ljudupptas vid projektets slut. 

Vi ska i slutet av projektet tillsammans skapa en informationsfilm, som ska rikta sig till andra barn i samma åldrar. Vi kommer att spela in små klipp ifrån varje veckas lärdom. Även använda oss av fotodokumentation på vår matsalsvägg.

Aktivitetsplan: Hur ska området påbörjas? Vilka tankar om eventuell fortsättning har vi?

En grovplanering skrivs, vecka för vecka med tydligt fokus på begrepp och lärande med inriktning på utvalda målområden i lpfö. Fortsättningen får gärna bli att vi ger oss ut i samhället och tillsammans hittar fler saker att analysera kritiskt. Exempelvis reklam, teater och andra medier som barnen exponeras för på internet. Se samband och paralleller med den analoga världen.

a) Aktiviteter: Vilka aktiviteter genomförs?

v 39 Digitala filter, hur lätt kan vi göra oss oigenkännliga, och finns troll i skogen? Myrhotell i svamparna på stubben? Vi testar att dra in figurer som rör sig i bilden och tittar på bilden efteråt och sedan blir det en saga.

v 40 Ljud, vad kan olika ljud få oss att känna och stämmer det alltid. Vi läser boken "Det spökar i mitt hus" och testar ljudeffekter med en ljudmaskin. Vad coolt det ser ut om man filmar samtidigt. Saker man kan få för sig som man glömmer att vara kritisk till. Knyter ihop det med vad vi vet om reptilhjärnan från förra projektet Kroppen.

v 41 Fiktion och verklighet. Kan vi uppleva något analogt i verkligheten, och sedan med digitala filter, lura våra kamrater att vi besökt en vulkan med en röksprutande drake? Hur upptäcker man om något inte är sant? Vad gör vi om vi blir livrädda?

 v 42 Vi gör egna pengar. Vad händer om vi försöker göra egna pengar? Hur gör man saker verklighetstrogna och är det ens lagligt att försöka handla frimärken på Pressbyrån med dessa? Detta föder en etisk debatt kring straff och rätt.

v 43 Vi bygger med fantasilego och fotograferar med olika avstånd. Vissa ser lika stora ut som människor. Pratar om Halloween och ser tillbaka på föregående år då vi gjorde en skräckfilm. Vi ser Pappa går på Förskolan. och förstår hur de har gjort de filmklippen.

v 44 Hur tror vi att det ser ut i fängelser och hur ser det egentligen ut? Varför tror vi det är mörka grottor?

v 45 Vi hälsar på i frökens barndomshistorier. Ser allt ut som vi hade tänkt oss när hon berättat? Finns hennes förskola och bästa klätterträd kvar? Hur berättar vi vår egen saga? Är skådespelare döda nu? Lever Pippi Långstrump? Hur ser hon ut om det var för längesen?

v 46 Hur kan 23 barn rymmas i en enda låda? Vi filmar och redigerar.

v47 Be-boten flyttar in och vi gör en julkalender.

Julbestyren börjar och projektet går mot sitt slut.

b) Formativ uppföljning (observation, dokumentation) Hur följs barnens idéer, hypoteser, tankar och teorier upp för att påverka fortsatt undervisning?

c) Lärmiljö ( kontext, material, och tekniker, samverkan och samlärande mellan barnen):

Vilken kontext är mest meningsfull? Då de får konkretisera, känna på material, ges utrymme till att överskrida gränser och fritt våga tala om vad som fascinerar dom och möjlighet att uttrycka dessa.

När de får förtroende att handha lärplattan, kameran eller leka med fejkblod i burken. När de är fria från vuxens värdering i vad som anses olämplig lek, fångas detta upp med både ljud, film och samtal.  

* Hur används kontexten för att stärka lärandet?

Att få driva lärandet framåt själva, då de är mycket mer insatta i sina behov än vad jag som vuxen är. De har fått önska vad de vill testa och det har varit lika roligt att testa själv som att se en kompis testa eftersom det då påminner om att vara betraktaren när någon annan gör, precis som när de tittar på Youtube. Vi är i mindre grupp så att detta är möjligt.

* Vilka material och tekniker används?

Telefon, ljudmaskiner, kamera, ansiktssmink, kostymer, skämtartiklar och datorer. Även frukt, som man vanligtvis absolut inte får förstöra eller leka med.

* Hur kommer barnen att uppmuntras till att samverka, samarbeta i lärande och lära varandra?

"Att samlas runt", bokstavligt talat ska vara en väg för att ta reda på en så bred sanning som möjligt. Vi tar vara på varje individs erfarenhetsbank när vi tar reda på saker. Ju fler man frågar, desto mer får man veta för att göra en samlad bedömning. Intersubjektiva möten, där barnen trots individuella skapelser, får tala om hur de tänkte med sina alster. Jag hoppas att det blir en hel del meningsskiljaktigheter som bidrar till nya sätt att tänka. Kanske kommer vi till och med uppfinna något nytt, med våra hjärnor ihopslagna? Hur får vi då någon att tro på det? Någon som inte var med under processen? Kan våra föräldrar se vilka som är på väggen i hallen?

Läroplansmål

Läroplan

• sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen,
• samarbeta med hemmen när det gäller barnens fostran och med föräldrarna diskutera regler och förhållningssätt i förskolan.
• tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld,
• utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa,
• ställs inför nya utmaningar som stimulerar lusten att erövra nya färdigheter, erfarenheter och kunskaper,
• ge stimulans och särskilt stöd till de barn som befinner sig i svårigheter av olika slag,
• ge barn möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera, dokumentera och förmedla upplevelser, erfarenheter, idéer och tankegångar med hjälp av ord, konkret material och bild samt estetiska och andra uttrycksformer,
• i samverkan med lärare i förskoleklassen, skolan och fritidshemmet, utbyta kunskaper och erfarenheter samt information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i barnens utveckling och lärande, och
• barns delaktighet och inflytande i dokumentation och utvärderingar, vad och hur barn har möjlighet att påverka och hur deras perspektiv, utforskande, frågor och idéer tas till vara, och

Uppgifter

Digitala filter i appar

Redigering till oigenkännlighet. Kan man lura folk lätt? Kan vi använda oss av den kunskapen som en skyddsfaktor när vi blir rädda?

Källkritik utomhus. Finns troll?

Vi fortsätter med att i naturen hitta autentiska miljöer som vi kan bygga vidare digitalt på. Såg vi ens några grodor i bäcken?

Kan jag lura morfar eller mamma?

Vi tar oss till begreppet ”analog”. Hur skickar man ett riktigt brev, tar reda på adressen och vart lämnar man brevet för att brevbäraren ska kunna lämna det till rätt person? Kommer morfar tro att jag tappat huvudet? Tänk om han blir livrädd. Om han inte blir rädd, varför blir han inte det?

Lexby Vulkan.

Jennie har sett en vulkan säger hon. Är det sant? Vi beger oss dit. Efter ett besök borde man veta va?

Datorspel

Vi testar att spela spel på Barnkanalens spelsida. Vad bör man tänka på när man sitter vid en dator eller platta? Vad gör man om man blir rädd eller råkat trycka på någonting som känns dåligt? Finns det säkra sidor? Vilka i så fall?

Skapande.

Vi målar oss med ansiktssmink. Känner våra kompisar igen oss? Blev det läskigt?

Programmering Bee Bot

Vi har beställt Bee bot minirobot som ser its om ett bi med knappar på och får en!digital och analog introduktion vem Bee Bot är och vad man kan göra. ”Man kan alltså bestämma över Bee Botens hjärna. Är det så man gör Tv spel? Vi kanske kan ha Bee boten till att smasha byggen, vi har ju klossar”

Hälsa på i en Sagovärld?

Finns det sagor som inte är påhittade? Står dom träden och husen kvar? Är människorna kvar och är dom lika gamla? Vi pratar tid, att den verkar stå stilla på film, men att de som är med i filmerna nog är gamla nu om det var längesedan filmen spelades in. Håkan i Sune har ju skägg nuförtiden.