Kol och kolföreningarnas kemi - Organisk kemi

Allt liv består i grunden av molekyler som innehåller kol. Det gäller din kropp, alla djur och växter och allt som du äter. I det här arbetsområdet får du lära dig mer om vilken roll kolet spelar för livet på jorden.

Period

v. 38-43

Du kommer att få lära dig mer om:

• Grundämnet kol - finns i flera former som grundämne (diamant, grafit och nya material)
• Kolväten (strukturformler & egenskaper)
• Mättade och omättade kolväten med dubbel- & trippelbindningar (strukturformler & egenskaper)
• Hur och varför atomer sitter ihop med varandra (kovalenta bindningar/elektronparbindning)
• Fossila bränslen (Vårt beroende av dem, användning, miljöpåverkan, destillering/raffinering & krackning)
• Alkoholer som kemiskt begrepp (strukturformel och egenskaper/användning)

Du kommer att få arbeta med:

• att läsa texter
• genomgångar
• eget arbete
• laborationer
• filmer

Sidor att läsa:

Sidorna finns i kapitel kol och kolföreningar i kemiboken. Läs följande avsnitt:

• Rent kol
• De flesta ämnen innehåller kol
• Kolväten
• Fossila bränslen
• Mättade omättade kolväten
• Alkoholer
• Organiska syror
• Estrar

Veckoplanering

V.38 Intro-laboration - Aktivt kol, Grunderna hos kolatomen, kovalenta bindningar och kolets kretslopp. Laboration: Pyrolys/Torrdestillation

V.39 Kolväten och alkoholer - Laboration alkoholers egenskaper

V.40 Organiska syror och estrar - Laboration: Energimängd i alkoholer 

V.41 Raffinaderi, Växthuseffekten, Vad vi kan göra för att motverka växthuseffekten

V.42 Balansera formler, fotosyntes, cellandning/förbränning

V.43 Skriftligt prov och analys

Utvärderingsform

Löpande under momentets gång, skriftligt prov v. 43 + laborationsanalys

Instuderingsfrågor – Kol och kolföreningar/Organisk kemi 

Grönt = binogi-film 

Gult = Kemiboken 

Ädelgasstruktur 

Kemiboken s. 252 

• Vad är ädelgasstruktur? 

• Varför reagerar de flesta atomer med varandra? 

Bindningar 

Atomer kan sitta ihop 

Kemiboken – Kovalentbindning/elektronparbindning s. 258, 262-263 

1. Vad är en bindning? 

2. Vilka tre olika bindningar nämner vi under kursen? 

3. Vad är en kovalent bindning? 

Grundämnet kol 

Organisk kemi 

Grundämnet kol 

Kemiboken s. 180-183 

• Varför kan kol finnas i så många föreningar? 

• I vilka former finns rent kol? 

• Nämn några saker som de kan användas till. 

Kolväten 

Kolväten 

Mättade och omättade kolväten 

Kemiboken s. 184-186, 195-196 

• Vilka två grundämnen består kolväten av? 

• Vad heter de fyra första ämnena i metanserien? 

• Rita upp strukturformeln och summaformeln/molekylformeln för dem. 

• Var används de olika kolvätena till? 

• Vad innebär ett omättat kolväte till skillnad från ett mättat? 

Fossila bränslen 

Energi 

Bränslen 

Fossila bränslen 

Kemiboken s. 187-194 

• Vilka bränslen kallas för fossila bränslen? 

• Hur skapas kol? 

• Hur skapas olja? 

• Hur skapas naturgas? 

• Vad är positivt med förbränning av de fossila bränslena? 

• Vad är negativt med förbränning av de fossila bränslena? 

• Varför ökar den totala mängden koldioxid vid förbränning av de fossila bränslena? 

Raffinering 

Kemiboken s. 190 

• Hur går det till när man tar fram olika bränslen ur råolja? 

Växthuseffekten och biobränslen 

Vad är biobränslen 

Klimatförändringarnas historia 

Biomassa som energikälla 

Miljöpåverkan av biobränslen 

Växthuseffekten 

Kemiboken s. 160-164, 210-215 

• Hur fungerar växthuseffekten? 

• Vad skulle hända på jorden om växthuseffekten inte fanns? Varför? 

• Vad menas med den förstärka växthuseffekten? 

• Vad kan konsekvenserna bli om växthuseffekten ökar? 

• Vad behöver göras på jorden för att växthuseffekten inte ska öka? 

Alkoholer 

Alkoholer 

Kemiboken s. 197-199, 216-217 

• Hur bildas alkoholer? 

• Vad heter de fyra första alkoholer utifrån metanserien? 

• Rita upp strukturformel och skriv summaformel/molekylformel. 

• Vad används de olika alkoholerna till? 

Organiska syror 

Organiska syror 

Kemiboken s. 200-201, 218-219 

• Hur bildas en syra? 

• Vad heter de fyra första organiska syrorna? och var man kan finna dessa 

• Rita upp strukturformel och skriv summaformel/molekylformel. 

• Vad används de olika syrorna till? 

Estrar  

Kemiboken s. 202-203 

• Hur skapas en ester? 

• Vad används de till? 

Kolets kretslopp 

Kolets kretslopp 

Kemiboken s. 146 

• Hur kolets lilla kretslopp till? 

• Hur går kolets stora kretslopp till? 

Reaktionsformler (se häftet du fått av din lärare) 

Reaktionsformler: Förbränning av propan 

Reaktionsformler: Balansering av reaktionsformler 

Kemiboken s. 93-94, 224-225 

• Förstå att pilen i reaktionsformeln visar själva reaktionen. 

• Hur skrivs en reaktionsformel? 

• Hur balanseras en formel?  

• Hur går cellandning/förbränning till? 

• Hur går fotosyntes till?

för