Åk 4 VT-19 Sverige

Häng med på en resa runt i vårt avlånga land! Naturen skiljer sig mycket mellan norr och söder, varför då? Hur kommer det sig att majoriteten av landets befolkning bor i den södra halvan? Vad är naturresurser och vad används de till? Hur använder man
en atlas? Vad betyder färgerna på en karta och var ligger egentligen Härjedalen, Vänern och Skanderna? Allt detta och lite till kommer du att få svar på under resens gång. Nu kör vi!

Vad ska vi lära oss?
- hur naturlandskapet ser ut på olika ställen och varför det skiljer sig mellan norra och södra Sverige.
- skillnaden på naturlandskap (det som finns naturligt) och kulturlandskap (sådant som vi människor har påverkat).
- vilka naturresurser (odlingsmark, vatten, berggrund, skog) som finns i Sverige och vad de används till.
- var i landet det är tätbefolkat (mycket människor) respektive glesbefolkat (lite människor), samt orsaker till att det är så med koppling till naturlandskap, kulturlandskap och naturresurser.
- geografiska begrepp, t.ex. väderstreck, söder, naturresurs, odlingsmark, råvara, älv, tätbefolkat.
- hur man använder en Atlas med register och rutsystem.
- hur man läser av en karta med färger och karttecken.
- hur man läser av enkla tabeller och diagram som har koppling till geografi.
- Sveriges namngeografi med landskap, städer, vatten och berg.
- beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt, t.ex. Skåne ligger söder om Halland, Vänern är större än Vättern.

Hur ska vi lära oss?
- serien "Geografens testamente - Den stora Sverigeresan" på urskola.se (8 avsnitt á 25 minuter).
- läroboken Puls Geografi Sverige och lösblad.
- arbetsblad.
- Atlas- och kartövningar.
- "Hitta din partner" för att träna begreppen.
- Seterra för att träna namngeografi (landskapen).

Läroplanskopplingar

Läroplan

• visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.
• kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
• kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
• genom egen ansträngning och delaktighet, utifrån sina förutsättningar, tar ansvar för sitt lärande och för att bidra till en god arbetsmiljö,

Syfte

• analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen,
• utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen,
• göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker, och

Centralt innehåll

• De svenska, nordiska och övriga europeiska natur- och kulturlandskapen. Processen bakom samt deras utmärkande drag och utbredning.
• Jordens naturresurser, till exempel vatten, odlingsmark, skogar och fossila bränslen. Var på jorden olika resurser finns och vad de används till. Vattnets betydelse, dess fördelning och kretslopp.
• Fördelningen av Sveriges, Nordens och övriga Europas befolkning samt orsaker till fördelningen och konsekvenser av denna.
• Namn och läge på Sveriges landskap samt orter, berg, hav och vatten i Sverige samt huvuddragen för övriga Norden.
• Kartan och dess uppbyggnad med färger, symboler och skala. Topografiska och tematiska kartor.
• Fältstudier för att undersöka natur- och kulturlandskap, till exempel hur marken används i närmiljön.
• Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.

Kriterier

• I resonemangen beskriver eleven komplexa samband mellan natur- och kulturlandskap, naturresurser och hur befolkningen är fördelad.
• Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett välfungerande sätt.
• Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, metoder och tekniker på ett väl fungerande sätt, samt för välutvecklade resonemang om olika källors användbarhet.
• Eleven har mycket goda kunskaper om Sveriges, Nordens och Europas namngeografi och visar det genom att med god säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.

Uppgifter

Naturresurser - fylla i tabell

FLYTTAR GENOMGÅNGEN AV TABELLEN TILL MÅNDAG VECKA 9, 25/2. Din uppgift är att fylla i tabellen som du har fått ut. Ta hjälp av de häften som du fått ut efter avsnitten i Geografens testamente. Där står även vilka sidor i läroboken du kan titta på. Du ska skriva vilken råvara som naturresursen ger (t.ex. forsande vatten, vete, träd). Du ska skriva var i Sverige som det finns mycket av denna naturresurs (t.ex. odlingsmark i södra Sverige). Du ska skriva vilka produkter som naturresursen ger, alltså vad vi använder den till (t.ex. skog=möbler, älv=elektricitet). Vi har inte hunnit gå igenom alla naturresurser, så gör de som du kan. Lämna tabellen till mig på torsdag morgon (14/2). På fredagens lektion (15/2) går vi igenom tabellen tillsammans och då får du tillbaka pappret.

GE-prov (Sveriges namngeografi)

Du har inte visat godkända kunskaper när det gäller Sveriges namngeografi (landskap, städer, berg och vatten). Därför får du nu ytterligare en chans att visa. Du har fått hem häften som du ska träna på. De gulmarkerade (24 st) är grunden och när du kan dem så kan du börja öva på resten också. Du får göra ett nytt prov torsdagen 11 mars.

GE-prov

Nu är det dags att avsluta arbetsområdet om Sverige. Det kommer bli ett skriftligt digitalt prov som ni gör enskilt. Provet kommer att handla om det som står i planeringen och matrisen, alltså: - Sveriges naturresurser (råvaror, var i Sverige, användning/produkter) (se färgglad tabell). - befolkningen (var är det tätbefolkat och var är det glesbefolkat, varför är det så?). - begrepp (kunna förklara begreppen och kunna använda dem när du skriver). - tabeller/diagram (kunna läsa av tabeller och diagram) (finns i Sverigeboken och i häftena till varje avsnitt). - namngeografi (kunna jämföra olika objekt, t.ex. vilket av fyra landskap som ligger längst söderut eller nämn två landskap som inte har någon kust).

GE-prov (namngeografi)

Nu kommer det slutliga provet i Sveriges namngeografi, alltså landskap, städer, berg och vatten. För att nå en godkänd nivå i åk 4 behöver du ha minst 24 poäng. Innan lovet fick du ett nytt häfte med kartor där 24 objekt är gulmarkerade, börja med att träna på dessa. Därefter kan du träna på övriga om du vill nå högre nivå.

Namngeografi Sverige - test 1 av 2

Ett av kunskapskraven i geografi är att kunna Sveriges namngeografi, alltså landskap, städer, vatten och berg. Vi kör en första avstämning halvvägs genom arbetsområdet. Detta för att du ska få en liten koll på vad du redan kan och vad du behöver träna vidare på. Maxpoängen är 76 poäng. Lägsta godtagbara är 25 poäng. Jag har valt ut 25 stycken som du kan använda dig av om du vill, ligger dem som en bifogad fil här (gul markering).

Var bor du?

På tisdag 5/2 ska du kunna markera på en karta var du bor (alltså vilken väg du bor på) samt kunna skriva din adress (t.ex. Postridarens väg 25 269 41 ÖSTRA KARUP). Studera gärna en karta hemma innan dess, t.ex. eniro.se så du är redo.