Åsö 7g Geometri

Vi skall arbeta med Geometri

V	Måndag(60 min)	Tisdag (40 min)	Torsdag(60 min)	Fredag (50 min)
2				3.1 Enheter och Prefix Nivå 1, Nivå 2, Nivå 3
3	3.1 Enheter och Prefix Nivå 1, Nivå 2, Nivå 3, problemlösning	3.2 Geometriska begrepp Nivå 1, Nivå 2, Nivå 3,	3.2 Geometriska begrepp Nivå 1, Nivå 2, Nivå 3,	3.3 Vinklar Nivå 1, Nivå 2, Nivå 3, problemlösning
4	3.3 Vinklar Nivå 1, Nivå 2, Nivå 3, Samtalsdag (jobba hemma)	E-mål problemlösning	3.4 Månghörningar, vinkelsumma  Nivå 1, Nivå 2, Nivå 3,	3.4 Månghörningar, vinkelsumma  Nivå 1, Nivå 2, Nivå 3,
5	3.5 Omkrets  Nivå 1, Nivå 2, Nivå 3, Problemlösning	3.5 Omkrets  Nivå 1, Nivå 2, Nivå 3,  Samtalsdag (jobba hemma)	3.6 Introduktion av area Nivå 1, Nivå 2, Nivå 3,	3.7 Area av rektangel och parallellogram Nivå 1, Nivå 2, Nivå 3
6	3.7 Area av rektangel och parallellogram Nivå 1, Nivå 2, Nivå 3	3.8 Area av trianglar Nivå 1, Nivå 2, Nivå 3,	3.8 Area av trianglar Nivå 1, Nivå 2, Nivå 3,	E- prov
7	Basläger/Hög höjd	Basläger/Hög höjd	Basläger/Hög höjd	C-A prov
8	Basläger/Hög höjd	problemlösning	problemlösning	problemlösning

 

 Läxa att göra klart Nivå 1 och 2 eller 3 till efterföljande lektion

 

I undervisningen ska vi:

Ha genomgångar.

Arbeta med öppna uppgifter som löses individuellt och följs av gruppdiskussion.

Arbeta med uppgifter i boken.

Göra laborationer och praktiska uppgifter.

Göra läxor och inlämningsuppgifter.

Använda oss av hjälpmedel såsom t ex formelblad och miniräknare.

 

Hur visar du vad du lärt dig och hur bedöms detta:

Genom diagnoser, tester och prov. (Muntligt/skriftligt)

Deltar aktivt i undervisningen och genomför praktiska och teoretiska uppgifter.

Deltar aktivt i diskussioner och tar del av hur andra tänker.

Mål för åk7 – Begrepp – Geometri Använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp.
Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3
Geometriska objekt och deras inbördes relationer. Geometriska egenskaper hos dessa objekt.
B1. Ange antalet ytor, kanter och hörn på a: en kub b: ett rätblock	B1. Ange antalet ytor, kanter och hörn på a: en cylinder b: ett klot	B1. Ange antalet ytor, kanter och hörn på a: en tresidig prisma b: en fyrsidig pyramid c: en kon
Avbildning och konstruktion av geometriska objekt.
B2. Rita följande figurer. Rita också alla symmetrilinjer som finns i figurerna. a: en rektangel med sidorna 2 cm och 3 cm b: en kvadrat med sidan 5 cm c: en triangel med basen 6 cm och höjden 4 cm d: en cirkel med diametern 8 cm	B2. Rita en triangel med basen 6 cm och höjden 4 cm, där triangeln är: a: spetsvinklig b: rätvinklig c: trubbvinklig d: likbent e: oliksidig.	B2. Rita a: en parallellogram med höjden 4 cm och med sidorna 5 cm och 8 cm. b: en romb med sidan 6cm c: ett rätblock med kanterna 3 cm, 5 cm och 7 cm d: en cylinder med radien 6 cm och höjden 9 cm
Likformighet och symmetri i planet.
B3. Rita en valfri triangel. Rita en till triangel som är likformig i skalan 2:1 mot din första triangel.	B3. Två trianglar är likformiga. Längsta sidan på triangeln A är 5 cm och den kortaste sidan är 3 cm. Längsta sidan på triangeln B är 30 cm. Beräkna hur lång den kortaste sidan är på triangeln B.	B3. Rita två likadana trianglar som ligger symmetriskt på var sin sida om en symmetrilinje.
Geometriska satser och formler och behovet av argumentation för deras giltighet.
B4. I en triangel är två av vinklarna 50° och 70°. Beräkna hur stor den tredje vinkeln är.	B4. Beräkna alla vinklar i en triangel a: som är rätvinklig, där en vinkel är 40° b: som är likbent, där basvinklarna är 40° c: som är likbent, där toppvinkeln är 40°	B4. I en rätvinklig triangel är kateterna 6 cm och 8 cm. Beräkna hur lång hypotenusan är.

 

 

 

Mål för åk7 – Metoder – Geometri Välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter.
Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3
Skala vid förminskning och förstoring av två- och tredimensionella objekt.
M1. En ritning av ett hus är i skala 1:50. a: Hur långt är ett rum i verkligheten om det är 6 cm långt på ritningen? b: Hur långt är rummet på ritningen om det är 6 m i verkligheten?	M1. En insektsmodell är gjord i skala 20:1. a: Hur lång är modellen om insektens verkliga längd är 4 mm? b: Hur bred är insekten om modellen är 3 cm bred?	M1. En karta är ritad i skala 1:40000. a: Hur långt är ett avstånd i verkligheten om det är 8 cm på kartan? b: Hur långt är ett avstånd på kartan om det är 8 km i verkligheten?
Metoder för beräkning av area, omkrets och volym hos geometriska objekt, samt enhetsbyten i samband med detta.
M2. Beräkna area och omkrets för följande. Skriv formeln du använder för varje beräkning. a: en rektangel med sidorna 2 cm och 3 cm b: en rätvinklig triangel med basen 6 cm, höjden 8 cm och tredje sidan 10 cm c: en cirkel med diametern 8 cm	M2. Beräkna area och omkrets för följande. Skriv formeln du använder för varje beräkning.  a: en parallellogram med höjden 4 cm, basen 5 cm och en annan sida 8 cm.	M2. Beräkna följande. Skriv formeln du använder för varje beräkning. a: arean av en cirkelsektor med radien 4 cm och vinkeln 45° b: volymen och begränsningsarean av ett rätblock med kanterna 3 cm, 5 cm och 7 cm c: volymen och begränsningsarean av en cylinder med radien 6 cm och höjden 9 cm d: radien av en cirkel med arean 9 cm2.
M3. Omvandla a: 25 dm till cm              b: 2500 m till km c: 2,5 dl till ml                d: 250 cl till liter e: 25 hg till kg                f: 250 g till hg	M3. Omvandla a: 2,5 dm2 till cm2 b: 25 dm2 till mm2 c: 250000 cm2 till m2	M3. Omvandla a: 2,5 dm3 till cm3 b: 25 dm3 till mm3 c: 250000 cm3 till m3

Läroplansmål

Centralt innehåll

• Innebörden av variabelbegreppet och dess användning i algebraiska uttryck, formler och ekvationer.
• Algebraiska uttryck, formler och ekvationer i situationer som är relevanta för eleven.
• Geometriska objekt och deras inbördes relationer. Geometriska egenskaper hos dessa objekt.
• Avbildning och konstruktion av geometriska objekt, såväl med som utan digitala verktyg. Skala vid förminskning och förstoring av två- och tredimensionella objekt.
• Likformighet och symmetri i planet.
• Metoder för beräkning av area, omkrets och volym hos geometriska objekt, samt enhetsbyten i samband med detta.
• Geometriska satser och formler och behovet av argumentation för deras giltighet.
• Strategier för problemlösning i vardagliga situationer och inom olika ämnesområden samt värdering av valda strategier och metoder.
• Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer och olika ämnesområden.
• Enkla matematiska modeller och hur de kan användas i olika situationer.
• Hur algoritmer kan skapas, testas och förbättras vid programmering för matematisk problemlösning.