Skriva olika slags texter - instruerande text

All sakprosa har ett syfte. Det kan vara att få läsaren att köpa något, utbilda, informera eller provocera eller att uttrycka en åsikt. Det är viktigt som skribent eller författare att fundera över; vad vill jag med min text? Vilken texttyp passar för mitt syfte? Att skriva en instruktion är en typ av sakprosatext och det kommer vi jobba med i inledningen av vårterminen.

Världen är full av olika texter, sakprosa. Har du tänkt på hur många texter du ser under en morgon från att du vaknat tills du kommit till skolan? Har du koll på att de är olika textvarianter, att de har olika struktur? Nu ska du i alla fall få lära dig detta. Du kommer att få vägledning och praktisk träning i att skriva olika slags texter. Textvarianterna vi kommer att arbeta med är:

beskrivande, förklarande, återberättande, instruerande, argumenterande

Innehåll

Du kommer med passande material och uppgifter få öva på att skriva olika typer av texter. Vi kommer börja med texttypen instruerande text.

Bedömning

Dessa förmågor kommer att bedömas:

Förmågan att:
- förstå syftet med en instruerande text
- kunna skriva en instruktion med ett tydlig innehåll anpassat till syftet.
- kunna använda strukturen för en instruerande text.
- kunna använda de språkliga drag, ord och begrepp, som är typiska för en instruerande text.
-kunna ge och te respons och bearbeta din text efter tips du fått

Ditt arbete bedöms löpande under arbetets gång samt genom den individuella instruerande texten du skriver i slutet av arbetsområdet.

Läroplanskopplingar

Syfte

• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
• läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
• urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och

Centralt innehåll

• Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Olika sätt att bearbeta egna och gemensamma texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.
• Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.
• Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord.
• Skillnader i språkanvändning beroende på vem man skriver till och med vilket syfte, till exempel skillnader mellan att skriva ett personligt sms, ett inlägg i sociala medier och att skriva en faktatext.