Namngeografi

För att bättre förstå hur världen hänger ihop behöver du vara van vid att läsa kartor och kunna en hel del namn på platser utantill. Namngeografiska kunskaper behövs också för att lättare kunna analysera geografiska samband.

Utan att ha koll på vad världsdelarna och världshaven heter och var de ligger blir det mycket svårt att prata om geografi.

Du kommer även att träna på och arbeta med till exempel skalor och världsbild i arbetsområdet. Dessutom får du fundera över vad städer och länder är.

Syfte och upplägg

Arbetsområdet syftar till att bygga upp elevernas världsbild kopplat till kartan.

Namngeografin fokuserar på världsdelar, världshav, länder och huvudstäder, men även sjöar och bergskedjor kan behandlas.

Det finns också en aktivitet där eleverna får träna på att göra storleksjämförelser mellan olika geografiska objekt. Denna färdighet tränas också mer indirekt genom att eleverna arbetar med olika kartor och lär sig känna igen länder, hav och världsdelar på kartan.

Under arbetsområdets gång kommer eleverna att träna på att redogöra för, resonera om och jämföra samt dra slutsatser om olika frågor inom geografi.

Centralt innehåll

​Namn och läge på världsdelarnas viktigare länder, vatten, öar, berg, öknar, regioner och orter. 

Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.

Läroplanskopplingar

Kriterier

• Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker på ett i huvudsak fungerande sätt, samt för enkla och till viss del underbyggda resonemang om olika källors trovärdighet och relevans.
• Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt.
• Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker på ett relativt väl fungerande sätt, samt för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om olika källors trovärdighet och relevans.
• Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett väl fungerande sätt.
• Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker på ett väl fungerande sätt, samt för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om olika källors trovärdighet och relevans.
• Eleven har grundläggande kunskaper om världsdelarnas namngeografi och visar det genom att med viss säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.
• Eleven har goda kunskaper om världsdelarnas namngeografi och visar det genom att med relativt god säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.
• Eleven har mycket goda kunskaper om världsdelarnas namngeografi och visar det genom att med god säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.