Ämnen:
Svenska
·
Årskurs:
9
Att arbeta med krönika, "Svenska direkt 9"
Södra Ängby skola, Stockholm Grundskolor · Senast uppdaterad: 14 januari 2019
En krönika är en personlig text där skribenten kommenterar eller reflekterar över ett aktuellt ämne. En krönika tar sin utgångspunkt i en situation som författaren varit med om, sett eller hört. Många krönikor ifrågasätter något, argumenterar för något eller vill få oss att se en sak med nya ögon.
Arbetsgång
Vi kommer under lektionerna att arbeta utifrån läroböckerna Svenska Direkt 9. Vi kommer att läsa, analysera och diskutera flera krönikor under lektionerna. Du kommer att arbeta med mindre uppgifter både i skolan och hemma. Slutuppgiften består av att du ska skriva och lämna in en krönika.
Bedömnning
Din krönika kommer att bedömas utifrån kunskapskraven nedan efter att du lämnat in den. Din förmåga att vara med och diskutera och argumentera kommer att bedömas under lektionerna när vi arbetar med detta.
Syfte och centralt innehåll
Uppgift: att skriva en egen krönika
Ämne:
Tänk på en speciell händelse som du någon gång reagerat på och som väckte tankar och känslor hos dig. Det får gärna vara en händelse från din egen vardag, då kan det vara lättare att göra krönikan personlig. En krönika kan också handla om en aktuell nyhet. Du vet att du har hittat ett bra ämne när du märker att du hittar argument och åsikter som tar diskussionen till ett större sammanhang än den enskilda händelsen. Har du svårt att hitta ett passande ämne, hjälper jag dig självklart med förslag.
Rubrik:
En rubrik ska som alltid spegla det din text kommer att handla om. Den ska ha en tydlig koppling till innehållet och det budskap du vill förmedla. Skriv inte rubriken förrän din text är helt färdig. Det är oftast lättare att komma på en bra och passande rubrik när texten är klar.
Inledning:
Som vanligt skriver du ett inledande stycke som leder in läsaren på ämnet och lockar till vidare läsning. Det är inte nödvändigt att du presenterar händelsen redan i ingressen, men på något sätt ska du få läsaren att förstå vilket ämne du kommer att ta upp i krönikan.
Lyft fram dina åsikter och argument:
Beskriv händelsen och vad den fick dig att tänka och känna. Ta sedan dessa tankar till ett mer generellt plan. Förklara varför du reagerat på händelsen och vad du tycker, och glöm inte att argumentera för din sak. Du ska vara tydlig och övertygad i dina argument, men tänk också på att det kommer finnas de som tycker annorlunda än vad du gör. Hitta gärna motargument och bemöt dem. Varför är dessa felaktiga? Dina argument måste inte baseras på fakta, utan kan bestå av dina tankar, upplevelser och åsikter.
Språk:
En krönika är en argumenterande text, men den kan skrivas väldigt fritt. Du kan till exempel gärna använda stilistiska medel som metaforer och liknelser, men gör det bara om det hjälper dig att få fram ditt budskap. Tänk alltid på att anpassa språket efter läsaren. och skriv så att du känner dig bekväm. Våga också utnyttja friheterna man har när man skriver en krönika: skriv så att det känns roligt och inspirerande. När du är klar är det viktigt att du läser igenom och bearbetar din egen text för att själv upptäcka saker som du kan förbättra. Låt också en kompis läsa din text och ge dig respons innan du anser att du är klar.
Avslutning:
Försök att knyta ihop säcken i din avslutning. Knyt an till inledningen och sammanfatta budskapet. En avslutning kan också innehålla en form av uppmaning.
Läroplanskopplingar
Syfte (4)
formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och
Centralt innehåll (5)
Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.
Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
Olika sätt att skapa och bearbeta egna och gemensamma texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.
Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken, ordklasser och satsdelar.
Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar, vetenskapliga texter, arbetsbeskrivningar och blogginlägg. Texternas syften, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag.
