Kemi – Organisk kemi

Planering av kemi

Under ett antal veckor kommer vi att arbeta med arbetsområdena Kol och kolföreningar. Eleverna kommer att få planera och utföra undersökningar samt arbeta teoretiskt med faktainsamling, genomgångar, instuderingsfrågor, diskussioner och filmvisning.

Valda delar ur Titano Kemi s.159 – 201,

Eleverna får redovisa sina kunskaper:

muntligt i diskussioner och via frågor och svar på lektionerna, skriftligt via uppgifter och laborationsrapporter samt praktiskt i laborationer. Vad gäller upplägg av andra examinationsformer som prov och läxförhör får eleverna själva vara med och påverka.

Ur Lgr 11, syfte:

Genom undervisningen i ämnet kemi ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

• använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle,

• genomföra systematiska undersökningar i kemi, och

• använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan.

Ur Lgr 11, centralt innehåll:

• Kemiska föreningar och hur atomer sätts samman till molekyl-och jonföreningar genom kemiska reaktioner.

• Partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Atomer, elektroner och kärnpartiklar.

• Kolatomens egenskaper och funktion som byggsten i alla levande organismer. Kolatomens kretslopp.

• Fotosyntes och förbränning samt energiomvandlingar i dessa reaktioner.

• Vanliga kemikalier i hemmet och i samhället, till exempel rengöringsprodukter, kosmetika, färger och bränslen samt hur de påverkar hälsan och miljön.

• Människans användning av energi-och naturresurser lokalt och globalt samt vad det innebär för en hållbar utveckling.

• Historiska och nutida upptäckter inom kemiområdet och deras betydelse för världsbild, teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor.

• Sambandet mellan kemiska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier.

• Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.

• Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.

Kunskapskrav i kemi

E

C

A

Systematiska undersökningar

Se matris för NO-lab

kemin i teorin – förmåga att diskutera, resonera, förklara, analysera, använda information och kemins begrepp, förklara och visa på samband, kunskaper om kemiska sammanhang

Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med enkla motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som till viss del för diskussionerna framåt. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan använda informationen på ett i huvudsak fungerande sätt i diskussioner och för att skapa enkla texter och andra framställningar med viss anpassning till syfte och målgrupp.

Eleven har grundläggande kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar och andra kemiska sammanhang och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med viss användning av kemins begrepp, modeller och teorier. Eleven kan föra enkla till viss del underbyggda resonemang om kemiska processer i levande organismer, mark, luft och vatten och visar då på enkelt identifierbara kemiska samband i naturen. Eleven undersöker hur några kemikalier och kemiska processer används i vardagen och samhället och beskriver då enkelt identifierbara kemiska samband och ger exempel på energiomvandlingar och materiens kretslopp. Dessutom för eleven enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur människans användning av energi och naturresurser påverkar miljön och visar på några åtgärder som kanbidra till en hållbar utveckling. Eleven kan beskriva och ge exempel på några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.

Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med utvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan använda informationen på ett relativt väl fungerande sätt i diskussioner och för att skapa utvecklade texter och andra framställningar med relativt god anpassning till syfte och målgrupp.

Eleven har goda kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar och andra kemiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa med relativt god användning av kemins begrepp, modeller och teorier. Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om kemiska processer i levande organismer, mark, luft och vatten och visar då på förhållandevis komplexa kemiska samband i naturen. Eleven undersöker hur några kemikalier och kemiska processer används i vardagen och samhället och beskriver då förhållandevis komplexa kemiska samband och förklarar och visar på samband mellan energiomvandlingar och materiens kretslopp. Dessutom för eleven utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring hur människans användning av energi och naturresurser påverkar miljön och visar på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling. Eleven kan förklara och visa på samband mellan några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.

Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med välutvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan använda informationen på ett väl fungerande sätt i diskussioner och för att skapa välutvecklade texter och andra framställningar med god anpassning till syfte och målgrupp.

Eleven har mycket goda kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar och andra kemiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa och något generellt drag med god användning av kemins begrepp, modeller och teorier. Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om kemiska processer i levande organismer, mark, luft och vatten och visar då på komplexa kemiska samband i naturen. Eleven undersöker hur några kemikalier och kemiska processer används i vardagen och samhället och beskriver då komplexa kemiska samband och förklarar och generaliserar kring energiomvandlingar och materiens kretslopp. Dessutom för eleven välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring hur människans användning av energi och naturresurser påverkar miljön och visar ur olika perspektiv på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling. Eleven kan förklara och generalisera kring några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.

D - eleven når samtliga kunskapskrav för E och övervägande del för C är uppfyllda

B - eleven når samtliga kunskapskrav för C och övervägande del för A är uppfyllda

Viktiga begrepp:, jon, positiva- och negativa joner, kemisk formel, molekylformel, summaformel, strukturformel, rent kol, kolväten, metanserien, mättade och omättade kolväten, enkel-, dubbel- och trippelbindning, förgrenade och cykliska kolväten, förorening, försurning, kalkning, kretslopp, nedbrytning, förgiftning, fossila bränslen, raffinering – fraktionerad destillation, krackning, naturgas, alkoholer, OH-grupp, karboxylgrupp, karboxylsyror, estrar, biobränslen, ensilage, fotosyntes, växthuseffekt, klimat, växthuseffekten, växthusgaser, polära och icke-polära lösningsmedel

Att kunna:

Kol och kolföreningar

• Kunna att kolatomen har fyra bindningar och i vilka former rent kol förekommer i naturen

• Kunna namn, molekyl- och strukturformel för flera olika sorters kolväten, alkoholer, organiska syror och estrar

• Kunna berätta om vad aktivt kol används till

• Kunna vilka de fossila bränslena är, jämföra dem ur miljösynpunkt och ange hur stor del av jordens energiförsörjning de har

• Kunna redogöra för hur stenkol, brunkol, koks och torv har bildats

• Kunna berätta om vilka kemisk-tekniska produkter som framställs i ett raffinaderi

• Kunna vad naturgas är och vad den används till

• Kunna vad enkel-, dubbel- och trippelbindning är med etan, eten och etyn som exempel

• Kanna till att eten används vid framställning av polyetenplast

• Kunna berätta hur alkoholer, karboxylsyror och estrar bildas, deras egenskaper och användningsområden

Kol och kolföreningar Läs mer

• Känna till några av de möjligheter nanoteknik ger

• Första betydelsen av nya upptäckter inom naturvetenskap

• Känna till att kisel både liknar och skiljer sig ifrån kol

• Kunna varför biobränslen inte bidrar till växthuseffekten

• Känna till vad som görs för att minska beroendet av fossila bränslen

• Känna till hur etanol och metanol bryts ner i kroppen och varför metanol är giftigt

• Kunna ge exempel på hur naturliga kemiska processer har tillämpats i det

moderna lantbruket

Kol- och kolföreningar

Matriser i planeringen

Uppgifter