Europa

Tidigare under mellanstadiet har ni jobbat med Sverige och Norden. Nu "beger" vi oss längre bort och ska titta på hela Europa, från Azorerna i väst till Uralbergen i öst.

Vi kommer att jobba med kartan och namngeografi, Europas demografi (hur, var och varför människorna i Europa bor där de bor), vilka naturresurser som finns och hur vi människor använder dessa.

Ni kommer dessutom att få jobba med de processer som formar vårt jordklot (endogena och exogena processer) samt hur detta påverkar oss människor!

Vad ska vi lära:

Vilka likheter finns det mellan länderna, varför bor det fler människor på vissa ställen och vilka naturresurser har de olika länderna?

Vi kommer också att jobba med kartan, hur den är uppbyggd, vad vi kan lära av den samt lägen och namn på länderna, större städer, berg, hav, sjöar o.dyl.

Hur formas jordytan, hur påverkar det oss och hur påverkar människan vårt jordklot.

Hur ska vi lära

Lärarledda genomgångar och diskussioner

Ni kommer att få jobba gruppvis/enskilt med varsin region i Europa.

Ni kommer att få arbeta med frågeställningar kring jorden resurser och befolkning och använda kartböcker och internet som informationskälla. 

Utifrån några frågeställningar ska ni ta reda på information om ert land genom att använda olika källor så som läroboken, internet och atlasen samt jämföra informationen med svenska förhållanden. 

Så ska du visa 

Gruppen gör en muntlig redovisning om arbetet

Skriftlig förhör om sambandet mellan människa och natur

Test på Europas namngeografi och hur du kan använda information från t.ex. atlasen.

Läroplanskopplingar

Syfte

• analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen,
• utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen,
• göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker, och
• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
• söka information från olika källor och värdera dessa.

Centralt innehåll

• Jordytan och på vilka sätt den formas och förändras av människans markutnyttjande och naturens egna processer, till exempel plattektonik och erosion. Vilka konsekvenser detta får för människor och natur.
• De svenska, nordiska och övriga europeiska natur- och kulturlandskapen. Processen bakom samt deras utmärkande drag och utbredning.
• Jordens naturresurser, till exempel vatten, odlingsmark, skogar och fossila bränslen. Var på jorden olika resurser finns och vad de används till. Vattnets betydelse, dess fördelning och kretslopp.
• Fördelningen av Sveriges, Nordens och övriga Europas befolkning samt orsaker till fördelningen och konsekvenser av denna.
• Namn och läge på övriga Europas länder samt viktigare öar, vatten, berg, regioner och orter.
• Kartan och dess uppbyggnad med färger, symboler och skala. Topografiska och tematiska kartor.
• Insamlingar och mätningar av geografiska data från närområdet, till exempel åldersfördelning, trafikflöden och vattenförbrukning.
• Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av digitala verktyg.
• Språkbruk i Sverige och Norden. Några varianter av regionala skillnader i talad svenska. Några kännetecknande ord och begrepp i de nordiska språken samt skillnader och likheter mellan dem. Vilka de nationella minoritetsspråken är.
• Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på internet.
• Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.