Genrepedagogik

Genrepedagogik - en modell
”Den genrepedagogiska modellen syftar till att stegvis, med hjälp av en explicit undervisning, stötta eleverna att utveckla inte bara sitt vardagsspråk utan även ett effektivt skolspråk.” skriver Johansson och Sandell Ring (2012) i sin bok Låt språket bära, genrepedagogik i praktiken.

Det handlar bland annat om att eleverna ska bli medvetna om olika texters olika språkliga mönster och strukturer samt att olika texter har olika syften.

Man brukar säga att genrepedagogiken vilar på tre ben:
genrepedagogikens tre ben
(Johansson & Sandell Ring, 2012, s 28)

Den genrepedagogiska modellen har visat sig leda till att eleverna utvecklar sitt skolspråk i allt högre grad vilket leder till att eleverna lättare tillägnar sig kunskaper, med hjälp av språket, i skolans alla ämnen.

Genrepedagogik:

Eleverna kommer få lära sig att skriva i olika genrer, till olika mottagare och lära sig att anpassa språkstilen och strukturen därefter.

Genrerna vi kommer gå igenom, utifrån arbetsboken ”skrivmix”, är:

Dagboksinlägg, faktatext, instruktion, berättelse, insändare och självbiografi. Med hjälp av de olika läsförståelsestrategierna från ”en läsande klass” som vi tidigare har jobbar kring, kommer vi bryta ner genrerna för att rekonstruera dem igen.

Även begrepp som analysera, debattera, argumentera, litteratur, skönlitteratur, facklitteratur, lyrik och sakprosa kommer att att presenteras för eleverna.

Till varje genre gör vi ett arbete och det hela avslutad med ett sammanfattat prov.

Läroplanskopplingar

Syfte

• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
• läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
• urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och

Centralt innehåll

• Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Olika sätt att bearbeta egna och gemensamma texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.
• Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av digitala verktyg.
• Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.
• Hur man använder ordböcker och digitala verktyg för stavning och ordförståelse.
• Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser.
• Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.
• Berättande texter och poetiska texter för barn och unga från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Texter i form av skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor.
• Berättande texters budskap, språkliga drag och typiska uppbyggnad med parallellhandling och tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar samt dialoger.
• Några skönlitterärt betydelsefulla barn- och ungdomsboksförfattare och deras verk.
• Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
• Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, spel och tv-program. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
• Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord.
• Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
• Skillnader i språkanvändning beroende på vem man skriver till och med vilket syfte, till exempel skillnader mellan att skriva ett personligt sms, ett inlägg i sociala medier och att skriva en faktatext.
• Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på internet.
• Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.
• Texter i digitala miljöer, till exempel texter med länkar och andra interaktiva funktioner.
• Ansvarsfullt agerande vid kommunikation i digitala och andra medier och i olika sammanhang.